03mars26

Våldsamma protester i Kina – regimen anklagas

2025 01 11

Den kinesiska regimen anklagas för mörkläggning, vilket har lett till våldsamma protester.

Videor i sociala medier visar att våldsamma protester har ägt rum i Kina, rapporterar CNN.

Protester har ägt rum i provinsen Shaanxi utanför en yrkesskola.

Anledningen uppges vara att myndigheter anklagas för mörkläggning – efter att en tonårings död väckt många frågor.

Konfrontation med poliser

Videor som har verifierats av CNN visar hur demonstranter konfronteras med en mur av polisen och kastar objekt mot poliserna. Man ser också bland annat hur en demonstrant krossar en glasdörr med en brandsläckare.

Polisen går hårt fram och svarar med att slå demonstranter och kasta några av dem mot marken.

Demonstrationer och protester är ingenting som uppskattas av den kinesiska regimen.

Bakgrunden till protesterna är misstankar om mörkläggning efter att en tonårig student vid namn Dang förlorat livet under mystiska omständigheter i början av januari.

Misstänker mörkläggning

Dang föll från ett fönster den 2 januari, och lokala myndigheter i Pucheng har hävdat att det rör sig om en olyckshändelse.

Men i sociala medier diskuteras det huruvida regimen döljer någonting.

I ett officiellt uttalande som skickats ut av statliga medier, hävdar lokala myndigheter att Dang ”hade ett verbalt och fysiskt bråk” med en annan student i en sovsal. En anställd på skolan ska ha hjälpt till att lösa konflikten.

Vid 3-tiden på morgonen gick en annan student i Dangs sovsal till toaletten, där han enligt den officiella förklaringen hittade en träpall under balkongfönstret. Ett skjutbart fönster stod öppet och ett metallnät hade tagits bort, enligt myndigheterna.

Dang hade fallit från fönstret och landat på marken nedanför att mist livet, uppger lokala myndigheter.

Aktivistgrupp ifrågasätter

Men aktivistgruppen Human Rights in China har rapporterat om ”misstänkta omständigheter” kring dödsfallet. Man rapporterar bland annat om tecken på bråk i sovsalen och rykten om att Dang har knuffats ned från taket.

Dangs familj har inte accepterat den officiella förklaringen till dödsfallet, uppger CNN.

Protesterna började tidigare i veckan och det är oklart om eller hur länge de har fortsatt.

Klart är dock att den kinesiska regimen ogillar offentliga protester, inte minst efter demonstrationerna 2022 mot hur regimen hanterade covid-19-krisen.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen