Videor i sociala medier visar att våldsamma protester har ägt rum i Kina, rapporterar CNN.

Protester har ägt rum i provinsen Shaanxi utanför en yrkesskola.

Anledningen uppges vara att myndigheter anklagas för mörkläggning – efter att en tonårings död väckt många frågor.

Konfrontation med poliser

Videor som har verifierats av CNN visar hur demonstranter konfronteras med en mur av polisen och kastar objekt mot poliserna. Man ser också bland annat hur en demonstrant krossar en glasdörr med en brandsläckare.

Polisen går hårt fram och svarar med att slå demonstranter och kasta några av dem mot marken.

Demonstrationer och protester är ingenting som uppskattas av den kinesiska regimen.

Bakgrunden till protesterna är misstankar om mörkläggning efter att en tonårig student vid namn Dang förlorat livet under mystiska omständigheter i början av januari.

Misstänker mörkläggning

Dang föll från ett fönster den 2 januari, och lokala myndigheter i Pucheng har hävdat att det rör sig om en olyckshändelse.

Men i sociala medier diskuteras det huruvida regimen döljer någonting.

I ett officiellt uttalande som skickats ut av statliga medier, hävdar lokala myndigheter att Dang ”hade ett verbalt och fysiskt bråk” med en annan student i en sovsal. En anställd på skolan ska ha hjälpt till att lösa konflikten.

Vid 3-tiden på morgonen gick en annan student i Dangs sovsal till toaletten, där han enligt den officiella förklaringen hittade en träpall under balkongfönstret. Ett skjutbart fönster stod öppet och ett metallnät hade tagits bort, enligt myndigheterna.

Dang hade fallit från fönstret och landat på marken nedanför att mist livet, uppger lokala myndigheter.

Aktivistgrupp ifrågasätter

Men aktivistgruppen Human Rights in China har rapporterat om ”misstänkta omständigheter” kring dödsfallet. Man rapporterar bland annat om tecken på bråk i sovsalen och rykten om att Dang har knuffats ned från taket.

Dangs familj har inte accepterat den officiella förklaringen till dödsfallet, uppger CNN.

Protesterna började tidigare i veckan och det är oklart om eller hur länge de har fortsatt.

Klart är dock att den kinesiska regimen ogillar offentliga protester, inte minst efter demonstrationerna 2022 mot hur regimen hanterade covid-19-krisen.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen