Våldsamma protester i Kina – regimen anklagas

2025 01 11

Den kinesiska regimen anklagas för mörkläggning, vilket har lett till våldsamma protester.

Videor i sociala medier visar att våldsamma protester har ägt rum i Kina, rapporterar CNN.

Protester har ägt rum i provinsen Shaanxi utanför en yrkesskola.

Anledningen uppges vara att myndigheter anklagas för mörkläggning – efter att en tonårings död väckt många frågor.

Konfrontation med poliser

Videor som har verifierats av CNN visar hur demonstranter konfronteras med en mur av polisen och kastar objekt mot poliserna. Man ser också bland annat hur en demonstrant krossar en glasdörr med en brandsläckare.

Polisen går hårt fram och svarar med att slå demonstranter och kasta några av dem mot marken.

Demonstrationer och protester är ingenting som uppskattas av den kinesiska regimen.

Bakgrunden till protesterna är misstankar om mörkläggning efter att en tonårig student vid namn Dang förlorat livet under mystiska omständigheter i början av januari.

Misstänker mörkläggning

Dang föll från ett fönster den 2 januari, och lokala myndigheter i Pucheng har hävdat att det rör sig om en olyckshändelse.

Men i sociala medier diskuteras det huruvida regimen döljer någonting.

I ett officiellt uttalande som skickats ut av statliga medier, hävdar lokala myndigheter att Dang ”hade ett verbalt och fysiskt bråk” med en annan student i en sovsal. En anställd på skolan ska ha hjälpt till att lösa konflikten.

Vid 3-tiden på morgonen gick en annan student i Dangs sovsal till toaletten, där han enligt den officiella förklaringen hittade en träpall under balkongfönstret. Ett skjutbart fönster stod öppet och ett metallnät hade tagits bort, enligt myndigheterna.

Dang hade fallit från fönstret och landat på marken nedanför att mist livet, uppger lokala myndigheter.

Aktivistgrupp ifrågasätter

Men aktivistgruppen Human Rights in China har rapporterat om ”misstänkta omständigheter” kring dödsfallet. Man rapporterar bland annat om tecken på bråk i sovsalen och rykten om att Dang har knuffats ned från taket.

Dangs familj har inte accepterat den officiella förklaringen till dödsfallet, uppger CNN.

Protesterna började tidigare i veckan och det är oklart om eller hur länge de har fortsatt.

Klart är dock att den kinesiska regimen ogillar offentliga protester, inte minst efter demonstrationerna 2022 mot hur regimen hanterade covid-19-krisen.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen