Våldsamma protester i Kina – regimen anklagas

2025 01 11

Den kinesiska regimen anklagas för mörkläggning, vilket har lett till våldsamma protester.

Videor i sociala medier visar att våldsamma protester har ägt rum i Kina, rapporterar CNN.

Protester har ägt rum i provinsen Shaanxi utanför en yrkesskola.

Anledningen uppges vara att myndigheter anklagas för mörkläggning – efter att en tonårings död väckt många frågor.

Konfrontation med poliser

Videor som har verifierats av CNN visar hur demonstranter konfronteras med en mur av polisen och kastar objekt mot poliserna. Man ser också bland annat hur en demonstrant krossar en glasdörr med en brandsläckare.

Polisen går hårt fram och svarar med att slå demonstranter och kasta några av dem mot marken.

Demonstrationer och protester är ingenting som uppskattas av den kinesiska regimen.

Bakgrunden till protesterna är misstankar om mörkläggning efter att en tonårig student vid namn Dang förlorat livet under mystiska omständigheter i början av januari.

Misstänker mörkläggning

Dang föll från ett fönster den 2 januari, och lokala myndigheter i Pucheng har hävdat att det rör sig om en olyckshändelse.

Men i sociala medier diskuteras det huruvida regimen döljer någonting.

I ett officiellt uttalande som skickats ut av statliga medier, hävdar lokala myndigheter att Dang ”hade ett verbalt och fysiskt bråk” med en annan student i en sovsal. En anställd på skolan ska ha hjälpt till att lösa konflikten.

Vid 3-tiden på morgonen gick en annan student i Dangs sovsal till toaletten, där han enligt den officiella förklaringen hittade en träpall under balkongfönstret. Ett skjutbart fönster stod öppet och ett metallnät hade tagits bort, enligt myndigheterna.

Dang hade fallit från fönstret och landat på marken nedanför att mist livet, uppger lokala myndigheter.

Aktivistgrupp ifrågasätter

Men aktivistgruppen Human Rights in China har rapporterat om ”misstänkta omständigheter” kring dödsfallet. Man rapporterar bland annat om tecken på bråk i sovsalen och rykten om att Dang har knuffats ned från taket.

Dangs familj har inte accepterat den officiella förklaringen till dödsfallet, uppger CNN.

Protesterna började tidigare i veckan och det är oklart om eller hur länge de har fortsatt.

Klart är dock att den kinesiska regimen ogillar offentliga protester, inte minst efter demonstrationerna 2022 mot hur regimen hanterade covid-19-krisen.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen