Våldsamma protester i Kina – regimen anklagas

2025 01 11

Den kinesiska regimen anklagas för mörkläggning, vilket har lett till våldsamma protester.

Videor i sociala medier visar att våldsamma protester har ägt rum i Kina, rapporterar CNN.

Protester har ägt rum i provinsen Shaanxi utanför en yrkesskola.

Anledningen uppges vara att myndigheter anklagas för mörkläggning – efter att en tonårings död väckt många frågor.

Konfrontation med poliser

Videor som har verifierats av CNN visar hur demonstranter konfronteras med en mur av polisen och kastar objekt mot poliserna. Man ser också bland annat hur en demonstrant krossar en glasdörr med en brandsläckare.

Polisen går hårt fram och svarar med att slå demonstranter och kasta några av dem mot marken.

Demonstrationer och protester är ingenting som uppskattas av den kinesiska regimen.

Bakgrunden till protesterna är misstankar om mörkläggning efter att en tonårig student vid namn Dang förlorat livet under mystiska omständigheter i början av januari.

Misstänker mörkläggning

Dang föll från ett fönster den 2 januari, och lokala myndigheter i Pucheng har hävdat att det rör sig om en olyckshändelse.

Men i sociala medier diskuteras det huruvida regimen döljer någonting.

I ett officiellt uttalande som skickats ut av statliga medier, hävdar lokala myndigheter att Dang ”hade ett verbalt och fysiskt bråk” med en annan student i en sovsal. En anställd på skolan ska ha hjälpt till att lösa konflikten.

Vid 3-tiden på morgonen gick en annan student i Dangs sovsal till toaletten, där han enligt den officiella förklaringen hittade en träpall under balkongfönstret. Ett skjutbart fönster stod öppet och ett metallnät hade tagits bort, enligt myndigheterna.

Dang hade fallit från fönstret och landat på marken nedanför att mist livet, uppger lokala myndigheter.

Aktivistgrupp ifrågasätter

Men aktivistgruppen Human Rights in China har rapporterat om ”misstänkta omständigheter” kring dödsfallet. Man rapporterar bland annat om tecken på bråk i sovsalen och rykten om att Dang har knuffats ned från taket.

Dangs familj har inte accepterat den officiella förklaringen till dödsfallet, uppger CNN.

Protesterna började tidigare i veckan och det är oklart om eller hur länge de har fortsatt.

Klart är dock att den kinesiska regimen ogillar offentliga protester, inte minst efter demonstrationerna 2022 mot hur regimen hanterade covid-19-krisen.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

JUST NU: 17 länder går ihop mot Putin

2026 04 11

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen