Välkända restaurangen i konkurs efter nio år

2025 02 15

Kändiskocken Erik Videgårds tidigare restaurang går i konkurs.

Erik Videgård har gjort sig ett namn som krögare och författare - och grundade för nio år sedan restaurangen Rebel Kitchen i Vällingby i Stockholm.

Den asiatiska Bowl-restaurangen har dock nu fått det tufft - och går i konkurs.

Det rapporterar Mitt i och Breakit.

Går i konkurs

Rebel Kitchen grundades år 2016.

Nio år senare står det klart att restaurangen går i graven.

– Vi är i konkurs och stängde i dag, ägaren kom med beskedet, säger platschefen Amanda Bozek till Mitt i.

Videgård - som öppnade restaurangen men lämnade verksamheten år 2022 - har inte uttalat sig om konkursen.

Flera faktorer

Rebel Kitchen är en av många restauranger som har fått det tufft under de senaste åren.

Amanda Bozek förklarar att det finns flera skäl till nedstängningen.

– Vi som jobbar har bara fått uppfattningen att det handlar om vår rätt höga hyra, råvarukostnaderna och annat.

Tackar kunderna

Rebel Kitchen meddelar konkursbeskedet via sin hemsida där de tackar kunderna.

– Trots våra försök att fortsätta hålla öppet de senaste åren med skenande inköpskostnader, lågkonjunktur, oro i världen och ett kraftigt förändrat köpbeteende präglat av återhållsamhet, blev vi till slut tvungna att inse fakta och därför kasta in handduken, skriver restaurangen.

– Vi kunde helt enkelt inte längre se något ljus i tunneln.

Är ett problem

De senaste årens ekonomiska stålbad har lett till att många verksamheter i Sverige har tvingats slå igen.

Svenskarnas svaga köpkraft kombinerat med höga kostnader för många företag har lett till att det har blivit svårt att gå runt för bolag i många olika branscher runt om i landet.

– Vi vill ta detta tillfälle i akt och tacka er alla - våra trogna och kärleksfulla gäster, samarbetspartners och grymma personal för alla dessa åren, men nu säger vi tack och hej då, fortsätter Rebel Kitchen.

Svensk konjunktur är fortsatt svag och ett av de stora problemen för företagen har att göra med att hyreskostnader är höga i många städer.

Branschorganisationen Svensk Handel har informerat om att hyresläget i städer som Stockholm och Göteborg gör det för svårt för företagen att överleva.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen