Välkända restaurangen i konkurs efter nio år

2025 02 15

Kändiskocken Erik Videgårds tidigare restaurang går i konkurs.

Erik Videgård har gjort sig ett namn som krögare och författare - och grundade för nio år sedan restaurangen Rebel Kitchen i Vällingby i Stockholm.

Den asiatiska Bowl-restaurangen har dock nu fått det tufft - och går i konkurs.

Det rapporterar Mitt i och Breakit.

Går i konkurs

Rebel Kitchen grundades år 2016.

Nio år senare står det klart att restaurangen går i graven.

– Vi är i konkurs och stängde i dag, ägaren kom med beskedet, säger platschefen Amanda Bozek till Mitt i.

Videgård - som öppnade restaurangen men lämnade verksamheten år 2022 - har inte uttalat sig om konkursen.

Flera faktorer

Rebel Kitchen är en av många restauranger som har fått det tufft under de senaste åren.

Amanda Bozek förklarar att det finns flera skäl till nedstängningen.

– Vi som jobbar har bara fått uppfattningen att det handlar om vår rätt höga hyra, råvarukostnaderna och annat.

Tackar kunderna

Rebel Kitchen meddelar konkursbeskedet via sin hemsida där de tackar kunderna.

– Trots våra försök att fortsätta hålla öppet de senaste åren med skenande inköpskostnader, lågkonjunktur, oro i världen och ett kraftigt förändrat köpbeteende präglat av återhållsamhet, blev vi till slut tvungna att inse fakta och därför kasta in handduken, skriver restaurangen.

– Vi kunde helt enkelt inte längre se något ljus i tunneln.

Är ett problem

De senaste årens ekonomiska stålbad har lett till att många verksamheter i Sverige har tvingats slå igen.

Svenskarnas svaga köpkraft kombinerat med höga kostnader för många företag har lett till att det har blivit svårt att gå runt för bolag i många olika branscher runt om i landet.

– Vi vill ta detta tillfälle i akt och tacka er alla - våra trogna och kärleksfulla gäster, samarbetspartners och grymma personal för alla dessa åren, men nu säger vi tack och hej då, fortsätter Rebel Kitchen.

Svensk konjunktur är fortsatt svag och ett av de stora problemen för företagen har att göra med att hyreskostnader är höga i många städer.

Branschorganisationen Svensk Handel har informerat om att hyresläget i städer som Stockholm och Göteborg gör det för svårt för företagen att överleva.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen