8 okt 26

Välkända restaurangen i konkurs efter nio år

2025 02 15

Kändiskocken Erik Videgårds tidigare restaurang går i konkurs.

Erik Videgård har gjort sig ett namn som krögare och författare - och grundade för nio år sedan restaurangen Rebel Kitchen i Vällingby i Stockholm.

Den asiatiska Bowl-restaurangen har dock nu fått det tufft - och går i konkurs.

Det rapporterar Mitt i och Breakit.

Går i konkurs

Rebel Kitchen grundades år 2016.

Nio år senare står det klart att restaurangen går i graven.

– Vi är i konkurs och stängde i dag, ägaren kom med beskedet, säger platschefen Amanda Bozek till Mitt i.

Videgård - som öppnade restaurangen men lämnade verksamheten år 2022 - har inte uttalat sig om konkursen.

Flera faktorer

Rebel Kitchen är en av många restauranger som har fått det tufft under de senaste åren.

Amanda Bozek förklarar att det finns flera skäl till nedstängningen.

– Vi som jobbar har bara fått uppfattningen att det handlar om vår rätt höga hyra, råvarukostnaderna och annat.

Tackar kunderna

Rebel Kitchen meddelar konkursbeskedet via sin hemsida där de tackar kunderna.

– Trots våra försök att fortsätta hålla öppet de senaste åren med skenande inköpskostnader,  lågkonjunktur, oro i världen och ett kraftigt förändrat köpbeteende präglat av återhållsamhet, blev vi till slut tvungna att inse fakta och därför kasta in handduken, skriver restaurangen.

– Vi kunde helt enkelt inte längre se något ljus i tunneln.

Är ett problem

De senaste årens ekonomiska stålbad har lett till att många verksamheter i Sverige har tvingats slå igen.

Svenskarnas svaga köpkraft kombinerat med höga kostnader för många företag har lett till att det har blivit svårt att gå runt för bolag i många olika branscher runt om i landet.

– Vi vill ta detta tillfälle i akt och tacka er alla - våra trogna och kärleksfulla gäster, samarbetspartners och grymma personal för alla dessa åren, men nu säger vi tack och hej då, fortsätter Rebel Kitchen.

Svensk konjunktur är fortsatt svag och ett av de stora problemen för företagen har att göra med att hyreskostnader är höga i många städer.

Branschorganisationen Svensk Handel har informerat om att hyresläget i städer som Stockholm och Göteborg gör det för svårt för företagen att överleva.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen