Valrörelsen startar i kväll – partiledardebatt på TV kl 20.00

2022 02 07

Statsminister Magdalena Andersson (S) gör sin första tv-debatt som partiledare.

I hennes debut kommer fokus riktas mot två ämnen.

Klimatet och elpriserna

Det första av två ämnen som partiledarna kommer att diskutera är klimatet. Två huvudsakliga fokusområden kommer debatteras – de rekordhöga elpriserna och gruvbrytning.

En bred fråga som kan kopplas till både klimatet, energipolitiken och hushållens ekonomi. Ingen har nog missat att elpriserna har uppnått rekordhöga kostnader för konsumenter under vintern.

Gruvbrytning och mineraler

Ett ämne som kanske inte är lika upptvistat som frågan om höga elpriser. Men likväl en viktig fråga. Mineraler behövs om Sverige ska klara klimatomställningen. Fler batterier kräver fler mineraler – i allt från vindkraftverk till bilbatterier.

Brottsligheten

Nästa ämne i debatten är brottslighet. De två huvudämnena som kommer att diskuteras är ungdomsstraff och utsatta områden.

Gällande frågan om höjda straff för unga råder det stora åsiktsskillnader hos partierna och debatten kan få en hård tongång.

Att hålla koll på

Det finns mycket att hålla koll på under årets första tv-debatt. För det första, hur samspelta är de fyra högerpartierna: L, SD, M och KD?

Under söndagen gick partierna ut med en gemensam debattartikel om energipolitiken, undertecknad av samtliga partiledare. Ett tecken på att högersidan vill visa upp en enighet inför valrörelsen.

Lyckas partierna på högerkanten hålla ihop under kvällen? Det återstår att se.

Annie Lööf och mitten

Centerpartiets partiledare Annie Lööf pratar fortsatt om ”den breda mitten”. Hon vill inte placeras sig själv och hennes parti på någon sida. En svår balansgång. Lyckas hon med bedriften ikväll, eller kommer Annie Lööf luta åt något håll?

Pressade partier

Senaste opinionsundersökningen från Novus visade på låga siffror för MP och L. Miljöpartiet fick 3,5 procent av väljarnas stöd. Liberalerna uppnådde ett ännu lägre resultat – endast 2,7 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på Nyamko Sabunis parti, enligt siffror från undersökningen.

Två partier som därmed är pressade och behöver leverera under kvällens debatt. Stor press på Märta Stenevis och Nyamko Sabunis axlar.

Debuten

Sist men inte minst. Det är dags för statsminister Magdalena Andersson (S) debut. Många har framhävt henne som en bättre debattör än hennes föregångare, Stefan Löfven. Hur kommer Magdalena Andersson att hantera kvällens debatt?

Det och mycket mer får vi reda på klockan 20.00 i TV4.

Foto: Moderaterna och Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen