Valrörelsen startar i kväll – partiledardebatt på TV kl 20.00

2022 02 07

I hennes debut kommer fokus riktas mot två ämnen.

Klimatet och elpriserna

Det första av två ämnen som partiledarna kommer att diskutera är klimatet. Två huvudsakliga fokusområden kommer debatteras – de rekordhöga elpriserna och gruvbrytning.

En bred fråga som kan kopplas till både klimatet, energipolitiken och hushållens ekonomi. Ingen har nog missat att elpriserna har uppnått rekordhöga kostnader för konsumenter under vintern.

Gruvbrytning och mineraler

Ett ämne som kanske inte är lika upptvistat som frågan om höga elpriser. Men likväl en viktig fråga. Mineraler behövs om Sverige ska klara klimatomställningen. Fler batterier kräver fler mineraler – i allt från vindkraftverk till bilbatterier.  

Brottsligheten

Nästa ämne i debatten är brottslighet. De två huvudämnena som kommer att diskuteras är ungdomsstraff och utsatta områden.

Gällande frågan om höjda straff för unga råder det stora åsiktsskillnader hos partierna och debatten kan få en hård tongång.

Att hålla koll på

Det finns mycket att hålla koll på under årets första tv-debatt. För det första, hur samspelta är de fyra högerpartierna: L, SD, M och KD?

Under söndagen gick partierna ut med en gemensam debattartikel om energipolitiken, undertecknad av samtliga partiledare. Ett tecken på att högersidan vill visa upp en enighet inför valrörelsen.

Lyckas partierna på högerkanten hålla ihop under kvällen? Det återstår att se.

Annie Lööf och mitten

Centerpartiets partiledare Annie Lööf pratar fortsatt om ”den breda mitten”. Hon vill inte placeras sig själv och hennes parti på någon sida. En svår balansgång. Lyckas hon med bedriften ikväll, eller kommer Annie Lööf luta åt något håll?

Pressade partier

Senaste opinionsundersökningen från Novus visade på låga siffror för MP och L. Miljöpartiet fick 3,5 procent av väljarnas stöd. Liberalerna uppnådde ett ännu lägre resultat – endast 2,7 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på Nyamko Sabunis parti, enligt siffror från undersökningen.

Två partier som därmed är pressade och behöver leverera under kvällens debatt. Stor press på Märta Stenevis och Nyamko Sabunis axlar.

Debuten

Sist men inte minst. Det är dags för statsminister Magdalena Andersson (S) debut. Många har framhävt henne som en bättre debattör än hennes föregångare, Stefan Löfven. Hur kommer Magdalena Andersson att hantera kvällens debatt?

Det och mycket mer får vi reda på klockan 20.00 i TV4.

Foto: Moderaterna och Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen