Valrörelsen startar i kväll – partiledardebatt på TV kl 20.00

2022 02 07

Statsminister Magdalena Andersson (S) gör sin första tv-debatt som partiledare.

I hennes debut kommer fokus riktas mot två ämnen.

Klimatet och elpriserna

Det första av två ämnen som partiledarna kommer att diskutera är klimatet. Två huvudsakliga fokusområden kommer debatteras – de rekordhöga elpriserna och gruvbrytning.

En bred fråga som kan kopplas till både klimatet, energipolitiken och hushållens ekonomi. Ingen har nog missat att elpriserna har uppnått rekordhöga kostnader för konsumenter under vintern.

Gruvbrytning och mineraler

Ett ämne som kanske inte är lika upptvistat som frågan om höga elpriser. Men likväl en viktig fråga. Mineraler behövs om Sverige ska klara klimatomställningen. Fler batterier kräver fler mineraler – i allt från vindkraftverk till bilbatterier.

Brottsligheten

Nästa ämne i debatten är brottslighet. De två huvudämnena som kommer att diskuteras är ungdomsstraff och utsatta områden.

Gällande frågan om höjda straff för unga råder det stora åsiktsskillnader hos partierna och debatten kan få en hård tongång.

Att hålla koll på

Det finns mycket att hålla koll på under årets första tv-debatt. För det första, hur samspelta är de fyra högerpartierna: L, SD, M och KD?

Under söndagen gick partierna ut med en gemensam debattartikel om energipolitiken, undertecknad av samtliga partiledare. Ett tecken på att högersidan vill visa upp en enighet inför valrörelsen.

Lyckas partierna på högerkanten hålla ihop under kvällen? Det återstår att se.

Annie Lööf och mitten

Centerpartiets partiledare Annie Lööf pratar fortsatt om ”den breda mitten”. Hon vill inte placeras sig själv och hennes parti på någon sida. En svår balansgång. Lyckas hon med bedriften ikväll, eller kommer Annie Lööf luta åt något håll?

Pressade partier

Senaste opinionsundersökningen från Novus visade på låga siffror för MP och L. Miljöpartiet fick 3,5 procent av väljarnas stöd. Liberalerna uppnådde ett ännu lägre resultat – endast 2,7 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på Nyamko Sabunis parti, enligt siffror från undersökningen.

Två partier som därmed är pressade och behöver leverera under kvällens debatt. Stor press på Märta Stenevis och Nyamko Sabunis axlar.

Debuten

Sist men inte minst. Det är dags för statsminister Magdalena Andersson (S) debut. Många har framhävt henne som en bättre debattör än hennes föregångare, Stefan Löfven. Hur kommer Magdalena Andersson att hantera kvällens debatt?

Det och mycket mer får vi reda på klockan 20.00 i TV4.

Foto: Moderaterna och Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen