Valrörelsen startar i kväll – partiledardebatt på TV kl 20.00

2022 02 07

Statsminister Magdalena Andersson (S) gör sin första tv-debatt som partiledare.

 

I hennes debut kommer fokus riktas mot två ämnen.

Klimatet och elpriserna

Det första av två ämnen som partiledarna kommer att diskutera är klimatet. Två huvudsakliga fokusområden kommer debatteras – de rekordhöga elpriserna och gruvbrytning.

En bred fråga som kan kopplas till både klimatet, energipolitiken och hushållens ekonomi. Ingen har nog missat att elpriserna har uppnått rekordhöga kostnader för konsumenter under vintern.

Gruvbrytning och mineraler

Ett ämne som kanske inte är lika upptvistat som frågan om höga elpriser. Men likväl en viktig fråga. Mineraler behövs om Sverige ska klara klimatomställningen. Fler batterier kräver fler mineraler – i allt från vindkraftverk till bilbatterier.  

Brottsligheten

Nästa ämne i debatten är brottslighet. De två huvudämnena som kommer att diskuteras är ungdomsstraff och utsatta områden.

Gällande frågan om höjda straff för unga råder det stora åsiktsskillnader hos partierna och debatten kan få en hård tongång.

Att hålla koll på

Det finns mycket att hålla koll på under årets första tv-debatt. För det första, hur samspelta är de fyra högerpartierna: L, SD, M och KD?

Under söndagen gick partierna ut med en gemensam debattartikel om energipolitiken, undertecknad av samtliga partiledare. Ett tecken på att högersidan vill visa upp en enighet inför valrörelsen.

Lyckas partierna på högerkanten hålla ihop under kvällen? Det återstår att se.

Annie Lööf och mitten

Centerpartiets partiledare Annie Lööf pratar fortsatt om ”den breda mitten”. Hon vill inte placeras sig själv och hennes parti på någon sida. En svår balansgång. Lyckas hon med bedriften ikväll, eller kommer Annie Lööf luta åt något håll?

Pressade partier

Senaste opinionsundersökningen från Novus visade på låga siffror för MP och L. Miljöpartiet fick 3,5 procent av väljarnas stöd. Liberalerna uppnådde ett ännu lägre resultat – endast 2,7 procent av väljarna kan tänka sig att rösta på Nyamko Sabunis parti, enligt siffror från undersökningen.

Två partier som därmed är pressade och behöver leverera under kvällens debatt. Stor press på Märta Stenevis och Nyamko Sabunis axlar.

Debuten

Sist men inte minst. Det är dags för statsminister Magdalena Andersson (S) debut. Många har framhävt henne som en bättre debattör än hennes föregångare, Stefan Löfven. Hur kommer Magdalena Andersson att hantera kvällens debatt?

Det och mycket mer får vi reda på klockan 20.00 i TV4.

Foto: Moderaterna och Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen