Vanligaste felet i besiktningen – var fjärde bil underkänns

2025 04 09

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten finns det ett särskilt fel som sticker ut i rapporten: defekta halvljus.

Det är den vanligaste anmärkningen vid besiktning av personbilar då över 287 000 nedslag kopplades till just halvljusen.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi kan se så många anmärkningar på halvljuset. Tillfredsställande ljus är väldigt viktigt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och dessutom något som du ofta själv kan lösa, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, i en kommentar.

"Konstaterar en ökning"

Generellt har andelen underkända besiktningar med krav på efterkontroll minskat under flera år.

På senare tid har det dock skett ett trendbrott.

Förra året underkändes över 908 000 av knappt fyra miljoner besiktningar med krav på efterkontroll. En ökning för tredje året i rad.

– Vi kan konstatera en ökning och det kan vara så att en del av förklaringen är de sämre ekonomiska tiderna. Man kanske håller kvar vid sin äldre bil lite längre och man skjuter eventuellt upp en service som skulle uppmärksammat en brist, säger Mikael Andersson.

LÄS MER: Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

Stora variationer

Det är också stora variationer i Sverige. I Halland underkänns minst antal bilar, drygt 20 procent. Liknande siffror syns i Skåne.

Värst är Gävleborgs län – där underkänns knappt 27 procent av bilarna i besiktningen.

– Vi vet att andelen underkännanden varierar mellan olika delar av landet. Det beror på många orsaker som socioekonomiska faktorer, vägars skick och underhåll, trafikarbetet från den aktuella fordonsparken och åldern på bilarna, säger Mikael Andersson.

Hela listan

Topp tio vanligaste felen i hela Sverige vid besiktning:

1. Strålkastare halvljus (287 442 st)
2. Positionslykta (192 005 st)
3. Parkeringsbroms bromsverkan (114 819 st)
4. Spindelled (104 136 st)
5. Styrled (79 245 st)
6. Färdbroms bromsbelägg (78 007 st)
7. Skyltlykta (76 939 st)
8. Färdbroms hjulbroms (73 661 st)
9. Avgassystem (73 404 st)
10. Fjäder (69 202)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen