Vanligaste felet i besiktningen – var fjärde bil underkänns

2025 04 09

Var fjärde bilbesiktning underkänns med krav på efterkontroll.

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten finns det ett särskilt fel som sticker ut i rapporten: defekta halvljus.

Det är den vanligaste anmärkningen vid besiktning av personbilar då över 287 000 nedslag kopplades till just halvljusen.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi kan se så många anmärkningar på halvljuset. Tillfredsställande ljus är väldigt viktigt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och dessutom något som du ofta själv kan lösa, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, i en kommentar.

"Konstaterar en ökning"

Generellt har andelen underkända besiktningar med krav på efterkontroll minskat under flera år.

På senare tid har det dock skett ett trendbrott.

Förra året underkändes över 908 000 av knappt fyra miljoner besiktningar med krav på efterkontroll. En ökning för tredje året i rad.

– Vi kan konstatera en ökning och det kan vara så att en del av förklaringen är de sämre ekonomiska tiderna. Man kanske håller kvar vid sin äldre bil lite längre och man skjuter eventuellt upp en service som skulle uppmärksammat en brist, säger Mikael Andersson.

LÄS MER: Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

Stora variationer

Det är också stora variationer i Sverige. I Halland underkänns minst antal bilar, drygt 20 procent. Liknande siffror syns i Skåne.

Värst är Gävleborgs län – där underkänns knappt 27 procent av bilarna i besiktningen.

– Vi vet att andelen underkännanden varierar mellan olika delar av landet. Det beror på många orsaker som socioekonomiska faktorer, vägars skick och underhåll, trafikarbetet från den aktuella fordonsparken och åldern på bilarna, säger Mikael Andersson.

Hela listan

Topp tio vanligaste felen i hela Sverige vid besiktning:

Strålkastare halvljus (287 442 st)
Positionslykta (192 005 st)
Parkeringsbroms bromsverkan (114 819 st)
Spindelled (104 136 st)
Styrled (79 245 st)
Färdbroms bromsbelägg (78 007 st)
Skyltlykta (76 939 st)
Färdbroms hjulbroms (73 661 st)
Avgassystem (73 404 st)
Fjäder (69 202)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen