Vanligaste felet i besiktningen – var fjärde bil underkänns

2025 04 09

Var fjärde bilbesiktning underkänns med krav på efterkontroll.

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten finns det ett särskilt fel som sticker ut i rapporten: defekta halvljus.

Det är den vanligaste anmärkningen vid besiktning av personbilar då över 287 000 nedslag kopplades till just halvljusen.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi kan se så många anmärkningar på halvljuset. Tillfredsställande ljus är väldigt viktigt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och dessutom något som du ofta själv kan lösa, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, i en kommentar.

"Konstaterar en ökning"

Generellt har andelen underkända besiktningar med krav på efterkontroll minskat under flera år.

På senare tid har det dock skett ett trendbrott.

Förra året underkändes över 908 000 av knappt fyra miljoner besiktningar med krav på efterkontroll. En ökning för tredje året i rad.

– Vi kan konstatera en ökning och det kan vara så att en del av förklaringen är de sämre ekonomiska tiderna. Man kanske håller kvar vid sin äldre bil lite längre och man skjuter eventuellt upp en service som skulle uppmärksammat en brist, säger Mikael Andersson.

LÄS MER: Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

Stora variationer

Det är också stora variationer i Sverige. I Halland underkänns minst antal bilar, drygt 20 procent. Liknande siffror syns i Skåne.

Värst är Gävleborgs län – där underkänns knappt 27 procent av bilarna i besiktningen.

– Vi vet att andelen underkännanden varierar mellan olika delar av landet. Det beror på många orsaker som socioekonomiska faktorer, vägars skick och underhåll, trafikarbetet från den aktuella fordonsparken och åldern på bilarna, säger Mikael Andersson.

Hela listan

Topp tio vanligaste felen i hela Sverige vid besiktning:

Strålkastare halvljus (287 442 st)
Positionslykta (192 005 st)
Parkeringsbroms bromsverkan (114 819 st)
Spindelled (104 136 st)
Styrled (79 245 st)
Färdbroms bromsbelägg (78 007 st)
Skyltlykta (76 939 st)
Färdbroms hjulbroms (73 661 st)
Avgassystem (73 404 st)
Fjäder (69 202)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen