Vanligaste felet i besiktningen – var fjärde bil underkänns

2025 04 09

Var fjärde bilbesiktning underkänns med krav på efterkontroll.

Det visar ny statistik från Transportstyrelsen.

Enligt myndigheten finns det ett särskilt fel som sticker ut i rapporten: defekta halvljus.

Det är den vanligaste anmärkningen vid besiktning av personbilar då över 287 000 nedslag kopplades till just halvljusen.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att vi kan se så många anmärkningar på halvljuset. Tillfredsställande ljus är väldigt viktigt ur ett trafiksäkerhetsperspektiv och dessutom något som du ofta själv kan lösa, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, i en kommentar.

"Konstaterar en ökning"

Generellt har andelen underkända besiktningar med krav på efterkontroll minskat under flera år.

På senare tid har det dock skett ett trendbrott.

Förra året underkändes över 908 000 av knappt fyra miljoner besiktningar med krav på efterkontroll. En ökning för tredje året i rad.

– Vi kan konstatera en ökning och det kan vara så att en del av förklaringen är de sämre ekonomiska tiderna. Man kanske håller kvar vid sin äldre bil lite längre och man skjuter eventuellt upp en service som skulle uppmärksammat en brist, säger Mikael Andersson.

LÄS MER: Ändrat krav i bilbesiktningen – nytt för i år

Stora variationer

Det är också stora variationer i Sverige. I Halland underkänns minst antal bilar, drygt 20 procent. Liknande siffror syns i Skåne.

Värst är Gävleborgs län – där underkänns knappt 27 procent av bilarna i besiktningen.

– Vi vet att andelen underkännanden varierar mellan olika delar av landet. Det beror på många orsaker som socioekonomiska faktorer, vägars skick och underhåll, trafikarbetet från den aktuella fordonsparken och åldern på bilarna, säger Mikael Andersson.

Hela listan

Topp tio vanligaste felen i hela Sverige vid besiktning:

Strålkastare halvljus (287 442 st)
Positionslykta (192 005 st)
Parkeringsbroms bromsverkan (114 819 st)
Spindelled (104 136 st)
Styrled (79 245 st)
Färdbroms bromsbelägg (78 007 st)
Skyltlykta (76 939 st)
Färdbroms hjulbroms (73 661 st)
Avgassystem (73 404 st)
Fjäder (69 202)

Källa: Transportstyrelsen

Foto: A. Podrez

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

– Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen