Vapenvila tros vara ondskefull satanist-plan

2023 01 05

Den ryska diktatorns förslag om vapenvila är sannolikt en bluff som går ut på att öka mördandet och att peka ut Ukraina som satanister.

Flera bedömare klargör att de inte ger mycket för Vladimir Putins senaste drag.

Vapenvilan tros istället vara en slags satanist-plan.

36 timmar

Rysslands diktator gick i eftermiddags ut med ett oväntat budskap om fred – samtidigt som han personligen ansvarar för det största kriget i Europa sedan andra världskriget.

– Rysslands president Vladimir Putin beordrar en 36-timmar lång vapenvila i Ukraina, uppger Reuters.

Det skulle i så fall vara det första större eldupphöret sedan Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes för över 10 månader sedan.

Putin har beordrat att vapenvilan ska starta i morgon fredag, den 6 januari.

Gillrar en fälla

Många ortodoxa kristna firar julen 6-7 januari.

Patriark Kirill av Moskva, som leder den ryskortodoxa kyrkan – som under lång tid har stöttat Putins krig – har uppmanat Putin att införa vapenvilan.

– Ett stort antal av invånarna är ortodoxa i krigsområdena.

– Vi uppmanar ukrainska sidan att utlysa vapenvila och låta dem besöka kyrkan på julafton och juldagen, framhåller Putin.

Patriark Kirill av Moskva har hållit en rad gudstjänster där han eldat på Rysslands krig mot Ukraina och Ukraina sågar nu vapenvilan.

– Ryska ortodoxa kyrkans uttalande om jul-vapenvila är en cynisk fälla och propaganda, säger en talesperson för president Zelensky.

Satanister

Även brittiska experter dömer ut vapenvilan som en fälla.

Det gör också överstelöjtnant Joakim Paasikivi vid Försvarshögskolan.

– Spel för gallerierna, säger han till Aftonbladet om Putins eldupphörs-förslag.

– Det här knappast tror jag något som kommer av religiös tanke över ortodoxa julen. Utan man behöver grupper om, säger han till TV4.

Paasikivi tror att Ukraina förlorar på att säga ja till Putins vapenvila.

Men samtidigt kan ett nej från Ukraina spela ryssarna i händerna.

– Då får Putin vatten på sin kvarn, att Ukraina är onda – satanister och så vidare.

– Men det vore en dum idé för Ukraina att gå med på det hela.

Nazister och knarkare

Putin har tidigare pekat ut ukrainarna som nazister och knarkare.

Att även peka ut dem som satanister går i linje med Putins agerande för att hetsa det ryska folket mot Ukraina för att piska upp stöd för sitt anfallskrig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen