VÅRD: Oroväckande ökning av utskrivning till unga

2022 11 17

Antalet barn som fick antidepressiva mediciner utskrivna har ökat trefaldigt på femton år.

– Det handlar oftast om flera olika insatser parallellt, som samtal i olika former, framhåller överläkaren Marie Notlind, Region Gotland, för SR Ekot som kommer med nyheten nu på morgonen.

Hon tillägger:

– Det är det (samtal) man börjar med.

Kraftig ökning sedan 2006

Enligt kanalen har utskrivningen av antidepressiva mediciner ökat kraftigt sedan 2006. Förra året fick 33 000 barn och unga ett antidepressivt läkemedel utskrivet, vilket att det blivit tre gånger vanligare än jämförelseåret.

Utskrivandet skiljer sig väldigt mycket åt från region till region, men just nämnda Gotland där köerna till BUP är korta skriver ut mest medicin av det här slaget.

Notlind poängterar för kanalen:

– Det är när man har provat andra insatser som inte har räckt till, det är ingen kvick fix, så.

Kanalen har pratat med några barn.

Ville inte leva

Ett av dem säger:

– Jag var jättejättedålig och ville inte leva, säger Johanna, en av de patienter kanalen har talat med.

Vidare:

– Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt. Det var väldigt mörkt liksom.

Enligt Socialstyrelsen beror den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel helt sonika på att de som kommer till BUP med depressioner och ångesttendenser har ökat.

Ökar i fler åldrar

Inte bara utskrivningen till barn och unga ökar. Enligt Socialstyrelsens senaste uppgifter på området, från 2019, visas på mer frekvent uthämtning av antidepressiva läkemedel även hos äldre. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnor som någon gång under året hämtade ut antidepressiva läkemedel.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år, underströk myndigheten i ett uttalande då.

Foto: M. Zilles

Text: Redaktionen

Rejält snöoväder drar in över Sverige

2025 12 29

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen