VÅRD: Oroväckande ökning av utskrivning till unga

2022 11 17

Antalet barn som fick antidepressiva mediciner utskrivna har ökat trefaldigt på femton år.

– Det handlar oftast om flera olika insatser parallellt, som samtal i olika former, framhåller överläkaren Marie Notlind, Region Gotland, för SR Ekot som kommer med nyheten nu på morgonen.

Hon tillägger:

– Det är det (samtal) man börjar med.

Kraftig ökning sedan 2006

Enligt kanalen har utskrivningen av antidepressiva mediciner ökat kraftigt sedan 2006. Förra året fick 33 000 barn och unga ett antidepressivt läkemedel utskrivet, vilket att det blivit tre gånger vanligare än jämförelseåret.

Utskrivandet skiljer sig väldigt mycket åt från region till region, men just nämnda Gotland där köerna till BUP är korta skriver ut mest medicin av det här slaget.

Notlind poängterar för kanalen:

– Det är när man har provat andra insatser som inte har räckt till, det är ingen kvick fix, så.

Kanalen har pratat med några barn.

Ville inte leva

Ett av dem säger:

– Jag var jättejättedålig och ville inte leva, säger Johanna, en av de patienter kanalen har talat med.

Vidare:

– Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt. Det var väldigt mörkt liksom.

Enligt Socialstyrelsen beror den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel helt sonika på att de som kommer till BUP med depressioner och ångesttendenser har ökat.

Ökar i fler åldrar

Inte bara utskrivningen till barn och unga ökar. Enligt Socialstyrelsens senaste uppgifter på området, från 2019, visas på mer frekvent uthämtning av antidepressiva läkemedel även hos äldre. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnor som någon gång under året hämtade ut antidepressiva läkemedel.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år, underströk myndigheten i ett uttalande då.

Foto: M. Zilles

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen