VÅRD: Oroväckande ökning av utskrivning till unga

2022 11 17

Antalet barn som fick antidepressiva mediciner utskrivna har ökat trefaldigt på femton år.

– Det handlar oftast om flera olika insatser parallellt, som samtal i olika former, framhåller överläkaren Marie Notlind, Region Gotland, för SR Ekot som kommer med nyheten nu på morgonen.

Hon tillägger:

– Det är det (samtal) man börjar med.

Kraftig ökning sedan 2006

Enligt kanalen har utskrivningen av antidepressiva mediciner ökat kraftigt sedan 2006. Förra året fick 33 000 barn och unga ett antidepressivt läkemedel utskrivet, vilket att det blivit tre gånger vanligare än jämförelseåret.

Utskrivandet skiljer sig väldigt mycket åt från region till region, men just nämnda Gotland där köerna till BUP är korta skriver ut mest medicin av det här slaget.

Notlind poängterar för kanalen:

– Det är när man har provat andra insatser som inte har räckt till, det är ingen kvick fix, så.

Kanalen har pratat med några barn.

Ville inte leva

Ett av dem säger:

– Jag var jättejättedålig och ville inte leva, säger Johanna, en av de patienter kanalen har talat med.

Vidare:

– Jag var ju suicid och mådde väldigt, väldigt dåligt. Det var väldigt mörkt liksom.

Enligt Socialstyrelsen beror den ökade förskrivningen av antidepressiva läkemedel helt sonika på att de som kommer till BUP med depressioner och ångesttendenser har ökat.

Ökar i fler åldrar

Inte bara utskrivningen till barn och unga ökar. Enligt Socialstyrelsens senaste uppgifter på området, från 2019, visas på mer frekvent uthämtning av antidepressiva läkemedel även hos äldre. 2018 var det 7 procent av alla män och 13 procent av kvinnor som någon gång under året hämtade ut antidepressiva läkemedel.

– Psykisk ohälsa är vanligare bland dem 65 år och äldre och användandet av antidepressiva läkemedel har legat högt under många år, underströk myndigheten i ett uttalande då.

Foto: M. Zilles

Text: Redaktionen

Kundrusning till Icas nya satsning på lösgodis

2026 05 14

Ett nytt, färgstarkt upplägg för godisavdelningen testas nu på Ica Maxi.

Resultaten pekar redan uppåt i försäljningen, rapporterar Dagligvarunytt.

Ska locka kunder

Ica Maxi Arninge är först ut med att testa kedjans nya godiskoncept, där fokus ligger på att göra avdelningen mer visuell och inbjudande för kunder.

Med rosa godisnappar, karameller och tydlig avskärmning för avdelningen i härliga pastellfärger, blir godissektionen mer lockande och lättare att hitta vid för kunderna.

Butikens handlare, Andreas Paulsson, beskriver förändringen som främst estetisk.

Istället för att bygga om hela ytor handlar det om att addera färg, form och tydligare avgränsning för att skapa en mer attraktiv upplevelse för kunden.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

Försäljningen ökar

Efter bara ett par veckor i test har butiken redan sett tydliga effekter i sina nyckeltal.

– Om vi gör en uppskattning kan vi säga att försäljningsandelen för godis har ökat med 0,5 procentenheter, vilket är cirka 5 procent mer än ökningen för övriga butiken, säger Paulsson, till Dagligvarunytt.

Även om Ica Maxi Arninge är den första butiken som fått prova konceptet, hoppas Ica Maxi att fler butiker kan ta efter.

– De följer siffrorna nu, och om det fortsätter så här kommer de att rulla ut lösningen till fler, säger han.

Nya godisprodukter rullar in

Förutom att utseendet i butikerna ändras så har en hel del nyheter inom godisväg precis landat i Icas butiker.

Godisjätten Cloetta har lanserat flera nya produkter, något som Marcusoscarsson.se, nyligen rapporterat om.

Bland nyheterna finns att en succé från lösgodishyllan, Malaco Foamy Monkeys, nu paketeras om och lanseras i påse inom Malaco-sortimentet.

– Produkten blev snabbt en succé bland konsumenter som söker nya varianter av välkända smaker, och nu breddas tillgängligheten ytterligare när Foamy Monkeys även lanseras i påse inom Malaco‑sortimentet, uppgav Cloetta, vid lanseringen.

Samtidigt introduceras nya samarbeten, bland annat en mixpåse i samarbete med Trocadero med smaker som cola, jordgubb och Trocadero.

Även nya varianter inom Gott & Blandat lanseras, där Fruity Bites sticker ut som ett veganskt alternativ med fruktsmaker.

LÄS MER: Bolånekunder lurade av banker

Foto: V. Amano 

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen