Vårdguiden 1177 tvingas radera innehåll

2023 11 16

Vårdguiden 1177 har tvingats ta bort innehåll från sin hemsida.

Artikeln som raderats hade rubriken ”Att leva med klimatångest”.

Den innehöll bland annat en beskrivning av vad som betraktas som klimatångest.

– Klimatångestens är en blandning av känslor som handlar om den klimat- och miljökris som pågår.  Känslorna kan få oss att göra saker för att motverka problemen, men det kan också göra att vi får svårt att fungera i vår vardag.

– Konsekvenserna av klimat- och miljökrisen kan ge dig starka och blandade känslor. Vanliga känslor är oro, rädsla, frustration, ilska och sorg, framhöll 1177.

Uppmanades att söka vård

Avslutningsvis presenterades flera råd till människor som lider av fenomenet.

Personer, som upplever att vardagen, sömnen eller det sociala livet påverkas, uppmanades att söka vård.

– Klimatångest behöver oftast inte behandlas av vården, men det kan leda till psykiska besvär, konstaterade 1177.

Raderat artikeln

Nu har Vårdguiden tvingats radera artikeln.

Detta efter att expertrådet LPO (lokalt programområde psykisk hälsa) granskat innehållet på hemsidan, rapporterar SvD.

–  Den avpublicerades för att den inte följt den process för granskning som gäller, säger Johannes Malm, som är ledamot i LPO, till tidningen.

”Det är olyckligt”

På frågan om det fanns felaktigheter i texten, svarar Johannes Malm:

– Det vet jag egentligen inte. Klimatångest är ett begrepp som används inom forskningen, men det är olyckligt om det framstår som psykopatologi, snarare än en naturlig reaktion på upplevt yttre hot. Det är inte en psykiatrisk diagnos i sig.

Frida Hylander, psykolog på organisationen Klimatpsykologerna, anser att det är missvisande att använda begreppet ”ångest”.

– Vi brukar kalla det ”klimatkänslor”. Men även om det finns mycket kvar att göra så går fältet framåt, både empiriskt och forskningsmässigt, säger hon.

Ny version

Både Frida Hylander och Johannes Malm tror att en ny version av texten kommer att publiceras. ’

Johannes Malm påpekar att det finns ett nationellt intresse och att många unga har ett behov av att få information om fenomenet.

Det indikerar även en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten har kartlagt barns och ungas oro inför klimatförändringen.

Granskningen visar att  22 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna i Sverige, i åldern 12 år, uppgav att de väldigt ofta eller ofta oroar sig för klimatförändringen.

– Klimatoro bland barn och unga är en naturlig reaktion på ett verkligt hot. Vuxenvärlden kan visa att den är ansvarig för att hantera klimatförändringen, och även visa hur beslutsfattare och myndigheter agerar för att bidra till lösningar.

– Skolan har också en viktig roll i att öka elevernas kunskap om klimatfrågan, inte bara genom fakta utan även genom diskussioner om lösningar och genom att skapa hopp, säger Anja Romqvist, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Foto: Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen


27 juni 2026

Sänkt avgift från första juli – glädjebesked för hushållen

2026 06 27

Många hushåll kommer att få betala mindre.

Den 1 juli träder några nya lagändringar i kraft.

En av dessa innebär en ekonomisk lättnad för många hushåll, som kommer att få betala en lägre avgift.

10 000 kronor per månad

Från och med den 1 juli sänks avgiften för barnomsorg.

Regeringen har tidigare meddelat att man ändrar reglerna så att ett fribelopp för inkomster införs i maxtaxan.

Fribeloppet är på 10 000 kronor per månad, uppger flera kommuner på sina hemsidor.

Det innebär att 10 000 kronor dras av från hushållens skattepliktiga månadsinkomst innan avgiften för förskolan beräknas, skriver exempelvis Skara kommun.

Regeländringen innebär att alla hushåll får en lägre avgift, även de som tidigare inte nådde upp till maxtaxan.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska, sade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) i ett uttalande i samband med att regeländringen presenterades.

– Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, tillägger Mohamsson.

LÄS OCKSÅ: Grön koncern kollapsar - en rad bolag går i konkurs

Större bidrag till kommunerna

Från Tidöregeringens sida har man inför valet gjort flera satsningar på att stärka barnfamiljers ekonomi.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen, har Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, tidigare sagt i ett uttalande.

– Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, tillägger han.

Regeringen har också beslutat att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna genom att förstärka statsbidraget för maxtaxa med 1 miljard kronor för 2026. Man räknar också med en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Foto: T Barbhuiya

Text: Redaktionen


Ska leverera till Moskva – stora explosioner

2026 06 28

Ryssland har allvarliga problem.

Ukraina fortsätter att attackera Ryssland och skapa stora svårigheter för Putinregimen.

På lördagen har ukrainska styrkor slagit till öster om Moskva – mot en anläggning som levererar bränsle till Moskva.

Anläggningen förser bland annat flera stora flygplatser med bränsle.

Del av stor 40-dagarskampanj

Den 25 juni inledde Ukraina en 40-dagars kampanj av attacker som syftar till att ”tvinga” Putin att avsluta kriget.

Idag lördag har ukrainska styrkor slagit till mot Vtorovo oljepumpstation i Rysslands Vladimir oblast, rapporterar Kyiv Independent.

Det är andra gången den här månaden som oljepumpstationen attackeras, uppger Ukrainas säkerhetstjänst SBU. Första gången den attackerades var den 10 juni.

Anläggningen är belägen cirka 230 kilometer öster om Moskva, och levererar bränsle till Moskva oblast, enligt tidningen.

Drönare från ukrainska specialstyrkor uppges ha träffat byggnader vid anläggningen, med stora explosioner som följd.

LÄS OCKSÅ: Lavrov dundrar mot Marco Rubio

Förser flygplatser med bränsle

Oljepumpstationen drivs enligt uppgift av statliga Transneft.

Den förser alltså Moskva med bränsle, och även stora flygplatser som Sheremetyevo, Domodedovo och Vnukovo nära Moskva, enligt tidningen.

Ukraina har alltså slagit till mot ännu ett viktigt mål långt inne i Ryssland; oljepumpstationen ligger ungefär 700 kilometer från den ukrainska gränsen.

Attacken är en del i en större ukrainsk satsning som handlar om att maximera pressen på Putins Ryssland så att landet tvingas till förhandlingsbordet.

Ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur har blivit allt vanligare, och utförs med hjälp av inhemskt producerade ukrainska långdistansvapen.

– I takt med att Ukrainas inhemska drönarproduktion har ökat och förbättrats, har även dess förmåga att störa rysk bränsleproduktion, flygverksamhet och export ökat, rapporterar tidningen.

På lördagen har också ukrainska Flamingomissiler attackerat en viktig rysk militärindustrianläggning i staden Volgograd, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Ryskt besked till Rumänien - kommer stängas ner

Foto: President of Russia Office resp sociala medier

Text: Redaktionen