VÄRLDEN: Läkare Utan Gränser anklagas för att “utnyttja barn”

2022 05 26

Oron uttrycks i ett öppet brev från bland annat läkare och människorättsaktivister.

Välgörenhetsorganisationen Läkare Utan Gränser får stark kritik och anklagas för att utnyttja utsatta patienters trauma. Främst är det mörkhyade människor i Kongo som drabbats, inklusive flera barn, rapporterar The Guardian.

Interna visselblåsare

Anklagelserna bottnar i att hjälporganisationen beställt, publicerat och tillåtit försäljning av fotografier på människor som befinner sig i allvarligt lidande.

Bakom kritiken står nästan 50 personer, bland annat både nuvarande och före detta personal i Läkare Utan Gränser, som skrivit under ett öppet brev som överlämnats till organisationens internationella president och styrelse.

“Säljer mänskligt lidande”

– Hela affärsmodellen för Läkare Utan Gränser bygger på att sälja mänskligt lidande, som är en del av dess koloniala arv. Så länge den här affärsmodellen förblir densamma kommer vi att fortsätta att stjäla värdigheten från patienterna i finansieringsverksamhetens namn, säger Hassaan Zahid, en före detta läkare som jobbat inom organisationen, till The Guardian.

14-årigt våldtäktsoffer fotograferades

I brevet lyfts flera exempel fram där undertecknarna menar att organisationen främjar sitt arbete genom att utnyttja bilder på mänskligt lidande.

Bland annat nämns en bild på en 14-årig flicka som fotograferades på en klinik när hon sökte vård efter en gruppvåldtäkt.

“Oförsvarligt”

Enligt uppgifter har organisationen gått emot vad egen personal rekommenderat när det kommer till bildpublicering.

– Dessa bilder och deras inramning kritiserades hårt av många kollegor. Helt klart oförsvarligt att publicera identifierbara foton av en tonåring som överlevt våldtäkt, och problemen med det här projektet slutar inte här, framhäver Jacob Burns, en studierektor som utvärderar organisationen, på Twitter.

Organisationen svarar

Läkare Utan Gränser slår ifrån sig kritiken och menar att organisationen inte tjänar någonting på bildförsäljningarna.

– Syftet är att lyfta fram försummade kriser så brett som möjligt – tillsammans med de inblandades berättelser, där de samtycker, säger en talesperson för organisationen till den brittiska tidningen.

Gick över gränsen

Talespersonen medgav dock att en del bilder är över gränsen.

– Tyvärr är några av bilderna, särskilt de som samlats in för länge sedan, långt ifrån att uppfylla adekvata standarder när det gäller värdig representation av patienter eller samhällen. Vi avser att ta itu med denna fråga, säger han.

Foto: A. Green

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen