Världens första storskaliga cyberkrig kan nu ha inletts

2022 02 15

Det råder stor osäkerhet om Rysslands löften om militär reträtt stämmer och samtidigt utsätts Ukraina för en massiv cyberattack.

Ukrainas försvarsdepartement och två banker har råkat ut för en cyberattack som har stängt åtkomsten till deras webbplatser, uppger Reuters.

Kan skapa kaos

– Just nu kan världens bevittna det som kan vara det första storskaliga cyberkriget. Med 130 000 ryska soldater vid Ukrainas gränserna är risken för invasion stor och det rådet ingen tvekan om att en modern militärkampanj med nästan full säkerhet inkluderar omfattande cyberattacker, rapporterar Financial Times i kväll.

Att attackera myndighetssystem såväl som finanssektorn och energisektorn kan skapa kaos betonar tidningen.

Utesluter inte rysk inblandning

Det finns inga klara tecken på vem som ligger bakom cyberattacken. Men Ukrainas center för strategisk kommunikation utesluter inte en rysk inblandning.

– Det är inte uteslutet att angriparen använder små smutsiga trick eftersom deras aggressiva planer inte fungerar i stor skala.

Arbetar med ett återtagande

Det kom upp ett meddelande på Ukrainska försvarsdepartements webbplats som förklarade att den var under underhåll, vilket förvirrade användarna. Myndigheten twittrade sedan att deras webbplats uppenbarligen var under en cyberattack och att de arbetade på att återställa åtkomsten till den.

Bankerna problem med betalningar

De två bankerna som också utsätts för cyberattacken har bekräftat att de har problem med betalningar och långsamma system.

Trupper ska dras tillbaka

Det ryska försvarsministeriet uppgav att vissa trupper dras tillbaka från områden vid den ukrainska gränsen, det rapporterar Euronews. Under dagens pressträff med Tysklands förbundskansler upprepade Putin att ett sådant beslut har fattats.

Redo för förhandlingar

Putin uppgav samtidigt att Ryssland är redo att diskutera förtroendeskapande åtgärder med Nato och USA.

- Vill vi ha ett krig eller inte? Naturligtvis inte. Det är därför vi lägger fram våra förslag till en förhandlingsprocess, sa Putin.

Foto: S. Ringvee

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen