Världens första storskaliga cyberkrig kan nu ha inletts

2022 02 15

Det råder stor osäkerhet om Rysslands löften om militär reträtt stämmer och samtidigt utsätts Ukraina för en massiv cyberattack.

Ukrainas försvarsdepartement och två banker har råkat ut för en cyberattack som har stängt åtkomsten till deras webbplatser, uppger Reuters.

Kan skapa kaos

– Just nu kan världens bevittna det som kan vara det första storskaliga cyberkriget. Med 130 000 ryska soldater vid Ukrainas gränserna är risken för invasion stor och det rådet ingen tvekan om att en modern militärkampanj med nästan full säkerhet inkluderar omfattande cyberattacker, rapporterar Financial Times i kväll.

Att attackera myndighetssystem såväl som finanssektorn och energisektorn kan skapa kaos betonar tidningen.

Utesluter inte rysk inblandning

Det finns inga klara tecken på vem som ligger bakom cyberattacken. Men Ukrainas center för strategisk kommunikation utesluter inte en rysk inblandning.

– Det är inte uteslutet att angriparen använder små smutsiga trick eftersom deras aggressiva planer inte fungerar i stor skala.

Arbetar med ett återtagande

Det kom upp ett meddelande på Ukrainska försvarsdepartements webbplats som förklarade att den var under underhåll, vilket förvirrade användarna. Myndigheten twittrade sedan att deras webbplats uppenbarligen var under en cyberattack och att de arbetade på att återställa åtkomsten till den.

Bankerna problem med betalningar

De två bankerna som också utsätts för cyberattacken har bekräftat att de har problem med betalningar och långsamma system.

Trupper ska dras tillbaka

Det ryska försvarsministeriet uppgav att vissa trupper dras tillbaka från områden vid den ukrainska gränsen, det rapporterar Euronews. Under dagens pressträff med Tysklands förbundskansler upprepade Putin att ett sådant beslut har fattats.

Redo för förhandlingar

Putin uppgav samtidigt att Ryssland är redo att diskutera förtroendeskapande åtgärder med Nato och USA.

- Vill vi ha ett krig eller inte? Naturligtvis inte. Det är därför vi lägger fram våra förslag till en förhandlingsprocess, sa Putin.

Foto: S. Ringvee

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml har fått nog – vänder sig direkt till Sverige

2025 07 08

Sveriges chargé d’affaires i Moskva kallades under gårdagen upp av det ryska utrikesministeriet.

Bakgrunden är de återkommande färgattackerna mot ryska diplomatbyggnader i Stockholm.

Måndagens möte beskrivs som en “stark protest” av den ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Nu framkommer ytterligare information från “uppläxningen”.

Ryssland har framfört en rad krav och en lista på åtgärder som måste vidtas efter "ytterligare en oidentifierad drönarattack", hävdar kanalen.

– Vi kräver att de svenska myndigheterna strikt ska följa sina skyldigheter enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1961, framhåller det ryska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Kräver "omfattande åtgärder"

Wienkonventionen är ett samlingsnamn för flera viktiga internationella avtal, särskilt inom diplomati.

Syftet är att den ska bidra till förutsägbarhet, stabilitet och rättssäkerhet.

Vidare kräver Ryssland “omfattande åtgärder” från svenskt håll.

– För att identifiera de förövare som är ansvariga för de pågående attackerna mot ryska utländska institutioner i Sverige och ställa dem inför rätta, hävdar det ryska departement.

UD: "Allvarligt"

Enligt Ryssland pågick mötet med Sveriges chargé d’affaires i omkring en kvart.

Svenska UD har inte velat kommentera samtalets innehåll.

– Svenska myndigheter har en skyldighet att skydda diplomatiska beskickningar och diplomatisk personal enligt Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. Att en ambassad i Sverige utsätts för skadegörelse är allvarligt, framhåller UD till DN.

LÄS MER: Ryssland kallar upp Sveriges ambassadör

Ryssland bryter fler avtal

Sedan Ryssland inledde den oprovocerade och olagliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har diktaturen brutit mot en rad centrala diplomatiska åtaganden, utöver det militära angreppet mot Ukraina.

Det handlar bland annat om brott mot just Wienkonventionen. Över stora delar av Europa har ryska diplomater utvisats efter att ha avslöjats som spioner.

Estlands säkerhetstjänst har exempelvis gjort bedömningen att omkring 700 ryska spioner förklarats “persona non grata” (icke önskvärd”.

Enligt Thomas Nilsson, chef för Sveriges militära underrättelse- och säkerhetstjänst Must, har Ryssland ändrat taktik i arbetet mot Sverige.

– De är beredda att ta ökade risker, sade han till DN i januari.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen