Världens största isberg på väg mot våldsam kollision

2025 01 24

Det största isberget i världen befinner sig på kollisionskurs med en ö.

I december rapporterades det att världens största isberg, kallat A23a, har kommit i rörelse igen.

Detta efter att isberget stått och snurrat på samma ställe i flera månader.

Nu uppges isberget befinna sig på kollisionskurs med en brittisk ö, rapporterar BBC.

”Isberg är farliga”

Isberget rör sig norrut från Antarktis och riskerar att kollidera med den brittiska ön Sydgeorgien i södra Atlanten, enligt kanalen.

– Isberg är i sig farliga. Jag skulle vara utomordentligt glad om det bara helt missade oss, säger sjökaptenen Simon Wallace, som jobbar på Sydgeorgiens regeringsfartyg Pharos, till kanalen.

Sydgeorgien beskrivs som en ö där det finns mycket vilda djur.

Om isberget kolliderar med ön så kan det få enorma konsekvenser för öns djurliv.

Är ett hot

Det finns bland annat en stor oro för att en kollision kan skapa problem för öns pingviner, sälar och fåglar, vars tillgång till mat riskerar att hotas.

Tidigare erfarenheter visar att isberg utgör ett hot mot öns unika djurliv. 2004 ledde en kollision med ett isberg till att döda pingviner och sälar hittades på stränderna. På ön finns bland annat kungspingviner och sjöelefanter.

– Sydgeorgien ligger i en isbergsgränd så effekter kan förväntas för både fiske och vilda djur, och båda har stor förmåga att anpassa sig, säger Mark Belchier, marin ekolog, enligt kanalen.

Bitar från det isberg som krockade med ön 2004 påverkar området än idag.

Problem för fartyg

Om A23a kolliderar med ön så kan det skapa nya problem även för fartyg om isberget går sönder och det bildas många mindre isberg.

– De här blir ett problem eftersom jag inte vet var de är förrän jag hittar dem. All is är mycket farlig, ju större den är desto lättare är den att hitta och undvika, mindre is är mycket svårare att upptäcka men inte mindre farligt, säger sjökaptenen Simon Wallace, rapporterar CNN på fredagen.

Isberget uppges i nuläget befinna sig cirka 28 mil från ön.

Foto: Annie Spratt

Text: Redaktionen

22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen