Världens största isberg på väg mot våldsam kollision

2025 01 24

Det största isberget i världen befinner sig på kollisionskurs med en ö.

I december rapporterades det att världens största isberg, kallat A23a, har kommit i rörelse igen.

Detta efter att isberget stått och snurrat på samma ställe i flera månader.

Nu uppges isberget befinna sig på kollisionskurs med en brittisk ö, rapporterar BBC.

”Isberg är farliga”

Isberget rör sig norrut från Antarktis och riskerar att kollidera med den brittiska ön Sydgeorgien i södra Atlanten, enligt kanalen.

– Isberg är i sig farliga. Jag skulle vara utomordentligt glad om det bara helt missade oss, säger sjökaptenen Simon Wallace, som jobbar på Sydgeorgiens regeringsfartyg Pharos, till kanalen.

Sydgeorgien beskrivs som en ö där det finns mycket vilda djur.

Om isberget kolliderar med ön så kan det få enorma konsekvenser för öns djurliv.

Är ett hot

Det finns bland annat en stor oro för att en kollision kan skapa problem för öns pingviner, sälar och fåglar, vars tillgång till mat riskerar att hotas.

Tidigare erfarenheter visar att isberg utgör ett hot mot öns unika djurliv. 2004 ledde en kollision med ett isberg till att döda pingviner och sälar hittades på stränderna. På ön finns bland annat kungspingviner och sjöelefanter.

– Sydgeorgien ligger i en isbergsgränd så effekter kan förväntas för både fiske och vilda djur, och båda har stor förmåga att anpassa sig, säger Mark Belchier, marin ekolog, enligt kanalen.

Bitar från det isberg som krockade med ön 2004 påverkar området än idag.

Problem för fartyg

Om A23a kolliderar med ön så kan det skapa nya problem även för fartyg om isberget går sönder och det bildas många mindre isberg.

– De här blir ett problem eftersom jag inte vet var de är förrän jag hittar dem. All is är mycket farlig, ju större den är desto lättare är den att hitta och undvika, mindre is är mycket svårare att upptäcka men inte mindre farligt, säger sjökaptenen Simon Wallace, rapporterar CNN på fredagen.

Isberget uppges i nuläget befinna sig cirka 28 mil från ön.

Foto: Annie Spratt

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 04

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen