Världens största isberg på väg mot våldsam kollision

2025 01 24

Det största isberget i världen befinner sig på kollisionskurs med en ö.

I december rapporterades det att världens största isberg, kallat A23a, har kommit i rörelse igen.

Detta efter att isberget stått och snurrat på samma ställe i flera månader.

Nu uppges isberget befinna sig på kollisionskurs med en brittisk ö, rapporterar BBC.

”Isberg är farliga”

Isberget rör sig norrut från Antarktis och riskerar att kollidera med den brittiska ön Sydgeorgien i södra Atlanten, enligt kanalen.

– Isberg är i sig farliga. Jag skulle vara utomordentligt glad om det bara helt missade oss, säger sjökaptenen Simon Wallace, som jobbar på Sydgeorgiens regeringsfartyg Pharos, till kanalen.

Sydgeorgien beskrivs som en ö där det finns mycket vilda djur.

Om isberget kolliderar med ön så kan det få enorma konsekvenser för öns djurliv.

Är ett hot

Det finns bland annat en stor oro för att en kollision kan skapa problem för öns pingviner, sälar och fåglar, vars tillgång till mat riskerar att hotas.

Tidigare erfarenheter visar att isberg utgör ett hot mot öns unika djurliv. 2004 ledde en kollision med ett isberg till att döda pingviner och sälar hittades på stränderna. På ön finns bland annat kungspingviner och sjöelefanter.

– Sydgeorgien ligger i en isbergsgränd så effekter kan förväntas för både fiske och vilda djur, och båda har stor förmåga att anpassa sig, säger Mark Belchier, marin ekolog, enligt kanalen.

Bitar från det isberg som krockade med ön 2004 påverkar området än idag.

Problem för fartyg

Om A23a kolliderar med ön så kan det skapa nya problem även för fartyg om isberget går sönder och det bildas många mindre isberg.

– De här blir ett problem eftersom jag inte vet var de är förrän jag hittar dem. All is är mycket farlig, ju större den är desto lättare är den att hitta och undvika, mindre is är mycket svårare att upptäcka men inte mindre farligt, säger sjökaptenen Simon Wallace, rapporterar CNN på fredagen.

Isberget uppges i nuläget befinna sig cirka 28 mil från ön.

Foto: Annie Spratt

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen