Världens största stad förbereder för katastrof

2023 09 01

Hundra år efter en förödande naturkatastrof är risken överhängande att någonting liknande sker inom en relativ närtid.

Uppskattningsvis 105 000 personer dog eller försvann i samband med att en jordbävning drabbade Tokyo, Japans huvudstad, 1 september 1923.

Bränder rasade i två dagar och 290 000 hem förstördes.

Notan för skadorna blev 5,5 miljarder yen – då motsvarande 37 procent av Japans BNP.

23 000 beräknas dö i ny katastrof

På dagen hundra år efter den stora förödelsen är Tokyo återigen i en allvarlig situation.

Staden, med 38 miljoner invånare, förbereder sig på att en ny massiv jordbävning kan komma att slå till mot stadskärnan.

Enligt japanska seismologer är det 70 procents risk att en sådan katastrof sker inom de närmaste 30 åren.

Beräkningarna pekar på att den förutspådda jordbävningen kommer att skörda 23 000 offer.

– Och orsaka direkta skador som motsvarar 254 miljarder pund rapporterar The Guardians Tokyo-korrespondent Justin McCurry.

Strängast i världen

Trots den dystra prognosen hade förutsättningarna kunnat vara än värre, skriver den brittiska tidningen.

Japan har några av de strängaste säkerhetsreglerna i världen när det gäller nybyggnationer.

Ett talande exempel är de skrämmande bilderna på en skyskrapa i Shinjuku som vajar fram och tillbaka under en jordbävning 2011 med magnitud 9 – utan att falla (se video här).

"Det kommer hända"

Skolbarn förbereds redan från låg ålder på det ständigt närvarande hotet om jordbävningar och tsunamis mot Japan och det hålls ofta övningar för att göra barnen redo när katastrofen väl är ett faktum.

Under fredagen har det förekommit simuleringar av den jordbävning som ägde rum 1923.

Räddningstjänsten, politiker och tjänstemän har deltagit.

– Vi kan förvänta oss flera skalv med magnitud 7 i Tokyos storstadsområde. Jag kan inte säga exakt när och var, bara att det kommer hända. Och att vi bör vara beredda på det, säger Takaaki Kato, professor och expert på säkerhet och stadsplanering vid Tokyo University, till The Guardian.

Foto: R. Yoshitake

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Nytt scenario: Putin dör i januari

2026 11 13

I september varnade Danmark hela Nato för att det ryska hotet har ökat.

En rysk invasion av ett Natoland bedöms inte längre som uteslutet, även om det betraktas som osannolikt. Varningen om ett ökat ryskt hot mot Nato har upprepats av flera andra aktörer. Bland annat Jacek Siewiera, reservöverstelöjtnant i polska militären och tidigare chef för landets nationella säkerhetsbyrå.

– Står vi på gränsen till konfrontation? Jag tror det, sade han till polska Radio Zet i oktober.

Nya scenariot: Putin avlider

Nu har den framstående USA-baserade tankesmedjan Rand utarbetat en ny analys av hur en rysk invasion av Nato i östeuropa skulle kunna utspela sig under de närmaste fyra åren.

Det kanske mest uppseendeväckande av allt?

Tankesmedjan utgår från ett scenario där Rysslands diktator Vladimir Putin avlider i början av 2027. Därefter utvecklas situationen steg för steg till ett krig i Baltikum.

– Det skulle kunna utlösa en serie händelser, inklusive en våg av så kallade hybridattacker, vilket i slutändan leder till att Nato kolliderar direkt med ryska soldater år 2030, skriver Ellie Cook, försvarsreporter på Newsweek, som tagit del av rapporten.

Bygger upp Ryssland

I det utpekade scenariot skulle Putin efter sin död lämna ett stort maktvakuum i Moskva. Högt uppsatta tjänstemän i Kreml skulle kämpa om att efterträda diktatorn och slutligen skulle en högt uppsatt före detta säkerhetstjänsteman segra, lyder hypotesen.

Han skulle också gå med på vapenvila i Ukraina för att stabilisera Ryssland på hemmaplan.

– Den nyinstallerade ryska ledaren skulle sedan försöka att helt återuppbygga den ryska militären, som från och med 2026 har vuxit i storlek trots höga förluster på slagfältet, skriver Ellie Cook i tidningen.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Aktiverar artikel 5

Rands rapport identifierar flera svagheter i Europas försvarsförmåga, bland annat ett fört stort beroende av USA. Tankesmedjan ser framför sig att amerikansk militär minskar sin närvaro i Europa och att Ryssland i maj 20230 går in i Estland för att “skydda” den ryska befolkningen i Narva, en stad som Kreml länge har haft ögonen på.

Nato aktiverar då artikel 5, varpå ett storkrig bryter ut. Ryssland angriper bland annat brittiska militärbaser, hamnar och energianläggningar.

I november 2030 nås en vapenvila där Ryssland behåller kontrollen över Narva. Fredsförhandlingarna kör sedan fast, enligt det scenario Rand varnar för.

Läs mer: Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen