Världens största stad förbereder för katastrof

2023 09 01

Hundra år efter en förödande naturkatastrof är risken överhängande att någonting liknande sker inom en relativ närtid.

Uppskattningsvis 105 000 personer dog eller försvann i samband med att en jordbävning drabbade Tokyo, Japans huvudstad, 1 september 1923.

Bränder rasade i två dagar och 290 000 hem förstördes.

Notan för skadorna blev 5,5 miljarder yen – då motsvarande 37 procent av Japans BNP.

23 000 beräknas dö i ny katastrof

På dagen hundra år efter den stora förödelsen är Tokyo återigen i en allvarlig situation.

Staden, med 38 miljoner invånare, förbereder sig på att en ny massiv jordbävning kan komma att slå till mot stadskärnan.

Enligt japanska seismologer är det 70 procents risk att en sådan katastrof sker inom de närmaste 30 åren.

Beräkningarna pekar på att den förutspådda jordbävningen kommer att skörda 23 000 offer.

– Och orsaka direkta skador som motsvarar 254 miljarder pund rapporterar The Guardians Tokyo-korrespondent Justin McCurry.

Strängast i världen

Trots den dystra prognosen hade förutsättningarna kunnat vara än värre, skriver den brittiska tidningen.

Japan har några av de strängaste säkerhetsreglerna i världen när det gäller nybyggnationer.

Ett talande exempel är de skrämmande bilderna på en skyskrapa i Shinjuku som vajar fram och tillbaka under en jordbävning 2011 med magnitud 9 – utan att falla (se video här).

"Det kommer hända"

Skolbarn förbereds redan från låg ålder på det ständigt närvarande hotet om jordbävningar och tsunamis mot Japan och det hålls ofta övningar för att göra barnen redo när katastrofen väl är ett faktum.

Under fredagen har det förekommit simuleringar av den jordbävning som ägde rum 1923.

Räddningstjänsten, politiker och tjänstemän har deltagit.

– Vi kan förvänta oss flera skalv med magnitud 7 i Tokyos storstadsområde. Jag kan inte säga exakt när och var, bara att det kommer hända. Och att vi bör vara beredda på det, säger Takaaki Kato, professor och expert på säkerhet och stadsplanering vid Tokyo University, till The Guardian.

Foto: R. Yoshitake

Text: Redaktionen

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen