Världens största stad förbereder för katastrof

2023 09 01

Uppskattningsvis 105 000 personer dog eller försvann i samband med att en jordbävning drabbade Tokyo, Japans huvudstad, 1 september 1923.

Bränder rasade i två dagar och 290 000 hem förstördes.

Notan för skadorna blev 5,5 miljarder yen – då motsvarande 37 procent av Japans BNP.

23 000 beräknas dö i ny katastrof

På dagen hundra år efter den stora förödelsen är Tokyo återigen i en allvarlig situation.

Staden, med 38 miljoner invånare, förbereder sig på att en ny massiv jordbävning kan komma att slå till mot stadskärnan.

Enligt japanska seismologer är det 70 procents risk att en sådan katastrof sker inom de närmaste 30 åren.

Beräkningarna pekar på att den förutspådda jordbävningen kommer att skörda 23 000 offer.

– Och orsaka direkta skador som motsvarar 254 miljarder pund rapporterar The Guardians Tokyo-korrespondent Justin McCurry.

Strängast i världen

Trots den dystra prognosen hade förutsättningarna kunnat vara än värre, skriver den brittiska tidningen.

Japan har några av de strängaste säkerhetsreglerna i världen när det gäller nybyggnationer.

Ett talande exempel är de skrämmande bilderna på en skyskrapa i Shinjuku som vajar fram och tillbaka under en jordbävning 2011 med magnitud 9 – utan att falla (se video här).

"Det kommer hända"

Skolbarn förbereds redan från låg ålder på det ständigt närvarande hotet om jordbävningar och tsunamis mot Japan och det hålls ofta övningar för att göra barnen redo när katastrofen väl är ett faktum.

Under fredagen har det förekommit simuleringar av den jordbävning som ägde rum 1923.

Räddningstjänsten, politiker och tjänstemän har deltagit.

– Vi kan förvänta oss flera skalv med magnitud 7 i Tokyos storstadsområde. Jag kan inte säga exakt när och var, bara att det kommer hända. Och att vi bör vara beredda på det, säger Takaaki Kato, professor och expert på säkerhet och stadsplanering vid Tokyo University, till The Guardian.

Foto: R. Yoshitake

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen