Varnar för att en 4:e virusvåg i höst främst drabbar ovaccinerade barn

2021 06 02

26 forskare, professorer och experter i Sverige går nu ut och varnar för en fjärde virusvåg i höst som främst skulle drabba barnen.

– Från början trodde man att barn inte blir sjuka när de infekteras med det nya corona­viruset. I de första rapporterna från Wuhan föreföll de vara skonade. Vi vet i dag att så inte är fallet. Smittspridningen bland barn har blivit alltmer uppenbar. Men omfattningen av deras sjuklighet är inte allmänt känd. Vi har därför tagit fram statistik på barns smitta, följdsjukdomar och dödlighet i covid-19, med betoning på situationen i Sverige.

– Den officiella siffran för antal barn som testat positivt för covid-19 (pcr) till och med den 28 maj är 167 000. Men baserat på Folkhälsomyndighetens studie av antikroppar till den 12:e mars är detta en underskattning. Om man i stället går efter deras antikroppsdata skulle cirka 540 000 barn haft infektionen fram till 12 mars, och med överföring av siffrorna till 22 maj (25 procent av 341 000 nya pcr-konstaterade fall) blir den totala siffran cirka 630 000. Det är en fjärdedel av Sveriges barn. 72 av dem har vårdats på intensivvårds­avdelning.

13 döda barn

– En granskad studie från Italien anger att mer än vart fjärde barn har symtom i mer än fyra månader. Siffrorna stämmer väl med observationen att 10–30 procent av barn drabbas av långtids­covid i Israel. I Norge har en studie visat att mer än hälften av 16–30-åringar har symtom efter ett halvt år, men de undersökte inte de yngre barnen.

– 13 barn i Sverige har dött på grund av covid-19. I Detta representerar en 7,7 gånger så hög barnadödlighet av covid-19 i Sverige som genomsnittet i våra grannländer. Baserat på de 164.000 barn som FHM konstaterat smittade med pcr, innebär de siffrorna att mellan dryga 16.000 och 50.000 barn har eller har haft långtidscovid i Sverige.

– En ovanlig men mycket allvarlig följdsjukdom till covid-19 är så kallad hyperinflammation, eller MIS-C. Internationella siffror visar att en stor andel av barnen som får denna sjukdom behöver intensivvård. Sverige har haft 9,8 registrerade fall av MIS-C per 100.000 barn (ålder 0–19), vilket är dubbelt så många som i USA (5), fyra gånger fler än i Danmark (2,2) och nästan sex gånger fler än i Tyskland (1,7).

En underskattning

– Allt tyder emellertid på att 13 döda barn i covid-19 är en underskattning. Under den första vågen i pandemin registrerades endast ett barn som avlidit av covid-19 i Sverige. Under våg två registrerades nio barn och under våg tre hittills tre barn. ­Anledningen till denna skillnad är oklar. Kanske muterade viruset mellan våg ett och våg två och blev avsevärt farligare för barn. Men det kan även vara så att barnen som dog av covid-19 under den första vågen aldrig fick diagnosen och att fel dödsorsak registrerades.

– Vi måste orka ta till oss det faktum att pandemin hittills drabbat många barn. Den stora farhågan inför hösten är en fjärde våg som främst drabbar ännu ovaccinerade barn, med risk för långtidscovid, hyperinflammation och i värsta fall ytterligare dödsfall.

– De goda nyheterna är att skolmiljön kan göras säkrare för både elever och personal genom ökad ventilation, munskyddsanvändning, snabbtest och striktare karantänsregler.

Detta framför ikväll 26 forskare, professorer och experter i Sverige på DN Debatt.


24 oktober

Kraftigt regn drar in – kommer ösa ner i tre län

2026 10 24

Stora regnmängder är att vänta i tre län.

Stormen Boelo drar under helgen in över Sverige. I samband med det är kraftiga vindar att vänta på olika håll runt om i landet. Men det är inte bara blåsten som kan ställa till det.

Stora regnmängder kommer också att falla i tre län, meddelar SMHI.

I tre län

Redan på lördagen väntas regn, som sedan kommer att tillta under kvällen och bli allt kraftigare.

På söndagen drar Boelo in över landet – och i och med det kan stormbyar uppnås vid kusterna.

– Det väntas också regn på många håll och i fjälltrakterna inslag av snöfall, uppger vädermyndigheten.

– I västra Götaland, Värmland och Västernorrland kan det totalt komma stora mängder de närmsta dygnen. 

Så blir måndagen

På måndagen försvagas Boelo, men det kommer att vara fortsatt blåsigt i södra Sverige. Någon bättring är heller inte att vänta.

Redan under tisdagen drar nästa lågtryck in över Norska havet och följer i Boelos spår.

Det blir åter blåsigt i stora delar av landet och ännu ett regnområde drar in över södra Sverige.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Onsdag och torsdag

På onsdagen klarnar det i viss utsträckning upp över stora delar av landet.

Men i norra Norrland och fjälltrakterna kan det fortsatt förekomma en del regn och skurar. 

Det finns även indikationer på att ett område med skurar passerar över Götaland. 

Nästa helg

Fredagen väntas bli solig på grund av ett högtryck som växer in över helgen. 

– Om det fortsatt blir milt eller mer normalt för årstiden är än så länge svårbedömt, meddelar SMHI.

– Det finns prognoser som visar att mycket mild luft når in över landet i samband med högtrycket, men över Ryssland finns också kalluft och vid nordliga placeringar av högtryckets centrum kan den föras in över södra Sverige med ostliga vindar. 

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Foto: F. Harirak

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen