Varnar för att en 4:e virusvåg i höst främst drabbar ovaccinerade barn

2021 06 02

26 forskare, professorer och experter i Sverige går nu ut och varnar för en fjärde virusvåg i höst som främst skulle drabba barnen.

– Från början trodde man att barn inte blir sjuka när de infekteras med det nya corona­viruset. I de första rapporterna från Wuhan föreföll de vara skonade. Vi vet i dag att så inte är fallet. Smittspridningen bland barn har blivit alltmer uppenbar. Men omfattningen av deras sjuklighet är inte allmänt känd. Vi har därför tagit fram statistik på barns smitta, följdsjukdomar och dödlighet i covid-19, med betoning på situationen i Sverige.

– Den officiella siffran för antal barn som testat positivt för covid-19 (pcr) till och med den 28 maj är 167 000. Men baserat på Folkhälsomyndighetens studie av antikroppar till den 12:e mars är detta en underskattning. Om man i stället går efter deras antikroppsdata skulle cirka 540 000 barn haft infektionen fram till 12 mars, och med överföring av siffrorna till 22 maj (25 procent av 341 000 nya pcr-konstaterade fall) blir den totala siffran cirka 630 000. Det är en fjärdedel av Sveriges barn. 72 av dem har vårdats på intensivvårds­avdelning.

13 döda barn

– En granskad studie från Italien anger att mer än vart fjärde barn har symtom i mer än fyra månader. Siffrorna stämmer väl med observationen att 10–30 procent av barn drabbas av långtids­covid i Israel. I Norge har en studie visat att mer än hälften av 16–30-åringar har symtom efter ett halvt år, men de undersökte inte de yngre barnen.

– 13 barn i Sverige har dött på grund av covid-19. I Detta representerar en 7,7 gånger så hög barnadödlighet av covid-19 i Sverige som genomsnittet i våra grannländer. Baserat på de 164.000 barn som FHM konstaterat smittade med pcr, innebär de siffrorna att mellan dryga 16.000 och 50.000 barn har eller har haft långtidscovid i Sverige.

– En ovanlig men mycket allvarlig följdsjukdom till covid-19 är så kallad hyperinflammation, eller MIS-C. Internationella siffror visar att en stor andel av barnen som får denna sjukdom behöver intensivvård. Sverige har haft 9,8 registrerade fall av MIS-C per 100.000 barn (ålder 0–19), vilket är dubbelt så många som i USA (5), fyra gånger fler än i Danmark (2,2) och nästan sex gånger fler än i Tyskland (1,7).

En underskattning

– Allt tyder emellertid på att 13 döda barn i covid-19 är en underskattning. Under den första vågen i pandemin registrerades endast ett barn som avlidit av covid-19 i Sverige. Under våg två registrerades nio barn och under våg tre hittills tre barn. ­Anledningen till denna skillnad är oklar. Kanske muterade viruset mellan våg ett och våg två och blev avsevärt farligare för barn. Men det kan även vara så att barnen som dog av covid-19 under den första vågen aldrig fick diagnosen och att fel dödsorsak registrerades.

– Vi måste orka ta till oss det faktum att pandemin hittills drabbat många barn. Den stora farhågan inför hösten är en fjärde våg som främst drabbar ännu ovaccinerade barn, med risk för långtidscovid, hyperinflammation och i värsta fall ytterligare dödsfall.

– De goda nyheterna är att skolmiljön kan göras säkrare för både elever och personal genom ökad ventilation, munskyddsanvändning, snabbtest och striktare karantänsregler.

Detta framför ikväll 26 forskare, professorer och experter i Sverige på DN Debatt.


Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer EU:s stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen