Varnar för att en 4:e virusvåg i höst främst drabbar ovaccinerade barn

2021 06 02

– Från början trodde man att barn inte blir sjuka när de infekteras med det nya corona­viruset. I de första rapporterna från Wuhan föreföll de vara skonade. Vi vet i dag att så inte är fallet. Smittspridningen bland barn har blivit alltmer uppenbar. Men omfattningen av deras sjuklighet är inte allmänt känd. Vi har därför tagit fram statistik på barns smitta, följdsjukdomar och dödlighet i covid-19, med betoning på situationen i Sverige.

– Den officiella siffran för antal barn som testat positivt för covid-19 (pcr) till och med den 28 maj är 167 000. Men baserat på Folkhälsomyndighetens studie av antikroppar till den 12:e mars är detta en underskattning. Om man i stället går efter deras antikroppsdata skulle cirka 540 000 barn haft infektionen fram till 12 mars, och med överföring av siffrorna till 22 maj (25 procent av 341 000 nya pcr-konstaterade fall) blir den totala siffran cirka 630 000. Det är en fjärdedel av Sveriges barn. 72 av dem har vårdats på intensivvårds­avdelning.

13 döda barn

– En granskad studie från Italien anger att mer än vart fjärde barn har symtom i mer än fyra månader. Siffrorna stämmer väl med observationen att 10–30 procent av barn drabbas av långtids­covid i Israel. I Norge har en studie visat att mer än hälften av 16–30-åringar har symtom efter ett halvt år, men de undersökte inte de yngre barnen.

– 13 barn i Sverige har dött på grund av covid-19. I Detta representerar en 7,7 gånger så hög barnadödlighet av covid-19 i Sverige som genomsnittet i våra grannländer. Baserat på de 164.000 barn som FHM konstaterat smittade med pcr, innebär de siffrorna att mellan dryga 16.000 och 50.000 barn har eller har haft långtidscovid i Sverige.

– En ovanlig men mycket allvarlig följdsjukdom till covid-19 är så kallad hyperinflammation, eller MIS-C. Internationella siffror visar att en stor andel av barnen som får denna sjukdom behöver intensivvård. Sverige har haft 9,8 registrerade fall av MIS-C per 100.000 barn (ålder 0–19), vilket är dubbelt så många som i USA (5), fyra gånger fler än i Danmark (2,2) och nästan sex gånger fler än i Tyskland (1,7).

En underskattning

– Allt tyder emellertid på att 13 döda barn i covid-19 är en underskattning. Under den första vågen i pandemin registrerades endast ett barn som avlidit av covid-19 i Sverige. Under våg två registrerades nio barn och under våg tre hittills tre barn. ­Anledningen till denna skillnad är oklar. Kanske muterade viruset mellan våg ett och våg två och blev avsevärt farligare för barn. Men det kan även vara så att barnen som dog av covid-19 under den första vågen aldrig fick diagnosen och att fel dödsorsak registrerades.

– Vi måste orka ta till oss det faktum att pandemin hittills drabbat många barn. Den stora farhågan inför hösten är en fjärde våg som främst drabbar ännu ovaccinerade barn, med risk för långtidscovid, hyperinflammation och i värsta fall ytterligare dödsfall.

– De goda nyheterna är att skolmiljön kan göras säkrare för både elever och personal genom ökad ventilation, munskyddsanvändning, snabbtest och striktare karantänsregler.

Detta framför ikväll 26 forskare, professorer och experter i Sverige på DN Debatt.

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 30

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen