Varnar för att en 4:e virusvåg i höst främst drabbar ovaccinerade barn

2021 06 02

26 forskare, professorer och experter i Sverige går nu ut och varnar för en fjärde virusvåg i höst som främst skulle drabba barnen.

– Från början trodde man att barn inte blir sjuka när de infekteras med det nya corona­viruset. I de första rapporterna från Wuhan föreföll de vara skonade. Vi vet i dag att så inte är fallet. Smittspridningen bland barn har blivit alltmer uppenbar. Men omfattningen av deras sjuklighet är inte allmänt känd. Vi har därför tagit fram statistik på barns smitta, följdsjukdomar och dödlighet i covid-19, med betoning på situationen i Sverige.

– Den officiella siffran för antal barn som testat positivt för covid-19 (pcr) till och med den 28 maj är 167 000. Men baserat på Folkhälsomyndighetens studie av antikroppar till den 12:e mars är detta en underskattning. Om man i stället går efter deras antikroppsdata skulle cirka 540 000 barn haft infektionen fram till 12 mars, och med överföring av siffrorna till 22 maj (25 procent av 341 000 nya pcr-konstaterade fall) blir den totala siffran cirka 630 000. Det är en fjärdedel av Sveriges barn. 72 av dem har vårdats på intensivvårds­avdelning.

13 döda barn

– En granskad studie från Italien anger att mer än vart fjärde barn har symtom i mer än fyra månader. Siffrorna stämmer väl med observationen att 10–30 procent av barn drabbas av långtids­covid i Israel. I Norge har en studie visat att mer än hälften av 16–30-åringar har symtom efter ett halvt år, men de undersökte inte de yngre barnen.

– 13 barn i Sverige har dött på grund av covid-19. I Detta representerar en 7,7 gånger så hög barnadödlighet av covid-19 i Sverige som genomsnittet i våra grannländer. Baserat på de 164.000 barn som FHM konstaterat smittade med pcr, innebär de siffrorna att mellan dryga 16.000 och 50.000 barn har eller har haft långtidscovid i Sverige.

– En ovanlig men mycket allvarlig följdsjukdom till covid-19 är så kallad hyperinflammation, eller MIS-C. Internationella siffror visar att en stor andel av barnen som får denna sjukdom behöver intensivvård. Sverige har haft 9,8 registrerade fall av MIS-C per 100.000 barn (ålder 0–19), vilket är dubbelt så många som i USA (5), fyra gånger fler än i Danmark (2,2) och nästan sex gånger fler än i Tyskland (1,7).

En underskattning

– Allt tyder emellertid på att 13 döda barn i covid-19 är en underskattning. Under den första vågen i pandemin registrerades endast ett barn som avlidit av covid-19 i Sverige. Under våg två registrerades nio barn och under våg tre hittills tre barn. ­Anledningen till denna skillnad är oklar. Kanske muterade viruset mellan våg ett och våg två och blev avsevärt farligare för barn. Men det kan även vara så att barnen som dog av covid-19 under den första vågen aldrig fick diagnosen och att fel dödsorsak registrerades.

– Vi måste orka ta till oss det faktum att pandemin hittills drabbat många barn. Den stora farhågan inför hösten är en fjärde våg som främst drabbar ännu ovaccinerade barn, med risk för långtidscovid, hyperinflammation och i värsta fall ytterligare dödsfall.

– De goda nyheterna är att skolmiljön kan göras säkrare för både elever och personal genom ökad ventilation, munskyddsanvändning, snabbtest och striktare karantänsregler.

Detta framför ikväll 26 forskare, professorer och experter i Sverige på DN Debatt.


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen