VARNINGEN: ”Kan ta till kärnvapen”

2022 08 09

Rysslands krig i Ukraina går inte enligt planen.

I dag uppger USA:s försvarsdepartement Pentagon att över 70 000 ryssar har dött eller skadats sedan invasionen inleddes den 24 februari.

– Numret kan vara lite lägre, lite högre, men jag tror att det är en ungefärlig siffra, säger Colin Kahl,  rådgivare till USA:s försvarsminister, enligt CNN.

Med facit i hand är det ett stort fiasko för Putin, som enligt uppgift planerade att snabbt avsätta regeringen i Kyiv och ta kontroll över Ukraina.

En utebliven krigsframgång kan slå hårt mot diktatorn. Det säger hans före detta talskrivare Abbas Galljamov.

I en intervju med Expressen förklarar han att Putin måste nå en ”klar seger” för att kunna avsluta kriget. Annars riskerar hans legitimitet bland toppskiktet i Kreml och hos folket på gatorna att ta stor skada. 

Kan använda kärnvapen

Putins ex-kollega befarar nu det värsta – diktatorn planerar att använda kärnvapen.

– Nu ser vi att han inte alltid är en vinnare. Nu ser vi att det går att göra motstånd mot honom. Han kan göra fel och han kan förlora. Därför lär han inte stoppa kriget om han inte vinner det. Problemet för honom är att han inte kan vinna kriget. Enda sättet är att ta till taktiska kärnvapen mot Ukraina, säger Galljamov till Expressen.

Han betonar att en stor del av den ryska befolkningen vill se ett snabbt avslut på kriget.

Nyligen gjordes en opinionsundersökning av ett företag som jobbar för Kreml. Undersökningen publicerades aldrig, men källor inom Kreml läckte svaren.

–  Folk fick svara på frågan om vad de ansåg var mer lönsamt nu, att fortsätta den speciella operationen eller att omedelbart starta förhandlingar med Ukraina. Resultatet blev 45 på båda förslagen. Det betyder att en stor del vill ha slut på kriget, säger Galljamov till tidningen.

Brutit avtal

Under gårdagen meddelade Kreml att Ryssland brutit det så kallade START-avtalet mellan Ryssland och USA.

Avtalet trädde i kraft 2011 och innebär ömsesidiga inspektioner av respektive lands kärnvapen.

Inspektioner som därmed avslutas.

– Amerikanska sanktioner mot Ryssland har förändrat förhållandena mellan länderna, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt BBC News. 

Vidare skriver departementet att USA därmed har ”berövat Ryssland rätten att utföra inspektioner på amerikanskt territorium”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen