VARNINGEN: ”Kan ta till kärnvapen”

2022 08 09

Rysslands krig i Ukraina går inte enligt planen.

I dag uppger USA:s försvarsdepartement Pentagon att över 70 000 ryssar har dött eller skadats sedan invasionen inleddes den 24 februari.

– Numret kan vara lite lägre, lite högre, men jag tror att det är en ungefärlig siffra, säger Colin Kahl, rådgivare till USA:s försvarsminister, enligt CNN.

Med facit i hand är det ett stort fiasko för Putin, som enligt uppgift planerade att snabbt avsätta regeringen i Kyiv och ta kontroll över Ukraina.

En utebliven krigsframgång kan slå hårt mot diktatorn. Det säger hans före detta talskrivare Abbas Galljamov.

I en intervju med Expressen förklarar han att Putin måste nå en ”klar seger” för att kunna avsluta kriget. Annars riskerar hans legitimitet bland toppskiktet i Kreml och hos folket på gatorna att ta stor skada.

Kan använda kärnvapen

Putins ex-kollega befarar nu det värsta – diktatorn planerar att använda kärnvapen.

– Nu ser vi att han inte alltid är en vinnare. Nu ser vi att det går att göra motstånd mot honom. Han kan göra fel och han kan förlora. Därför lär han inte stoppa kriget om han inte vinner det. Problemet för honom är att han inte kan vinna kriget. Enda sättet är att ta till taktiska kärnvapen mot Ukraina, säger Galljamov till Expressen.

Han betonar att en stor del av den ryska befolkningen vill se ett snabbt avslut på kriget.

Nyligen gjordes en opinionsundersökning av ett företag som jobbar för Kreml. Undersökningen publicerades aldrig, men källor inom Kreml läckte svaren.

– Folk fick svara på frågan om vad de ansåg var mer lönsamt nu, att fortsätta den speciella operationen eller att omedelbart starta förhandlingar med Ukraina. Resultatet blev 45 på båda förslagen. Det betyder att en stor del vill ha slut på kriget, säger Galljamov till tidningen.

Brutit avtal

Under gårdagen meddelade Kreml att Ryssland brutit det så kallade START-avtalet mellan Ryssland och USA.

Avtalet trädde i kraft 2011 och innebär ömsesidiga inspektioner av respektive lands kärnvapen.

Inspektioner som därmed avslutas.

– Amerikanska sanktioner mot Ryssland har förändrat förhållandena mellan länderna, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt BBC News.

Vidare skriver departementet att USA därmed har ”berövat Ryssland rätten att utföra inspektioner på amerikanskt territorium”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen