VARNINGEN: ”Kan ta till kärnvapen”

2022 08 09

Rysslands krig i Ukraina går inte enligt planen.

I dag uppger USA:s försvarsdepartement Pentagon att över 70 000 ryssar har dött eller skadats sedan invasionen inleddes den 24 februari.

– Numret kan vara lite lägre, lite högre, men jag tror att det är en ungefärlig siffra, säger Colin Kahl, rådgivare till USA:s försvarsminister, enligt CNN.

Med facit i hand är det ett stort fiasko för Putin, som enligt uppgift planerade att snabbt avsätta regeringen i Kyiv och ta kontroll över Ukraina.

En utebliven krigsframgång kan slå hårt mot diktatorn. Det säger hans före detta talskrivare Abbas Galljamov.

I en intervju med Expressen förklarar han att Putin måste nå en ”klar seger” för att kunna avsluta kriget. Annars riskerar hans legitimitet bland toppskiktet i Kreml och hos folket på gatorna att ta stor skada.

Kan använda kärnvapen

Putins ex-kollega befarar nu det värsta – diktatorn planerar att använda kärnvapen.

– Nu ser vi att han inte alltid är en vinnare. Nu ser vi att det går att göra motstånd mot honom. Han kan göra fel och han kan förlora. Därför lär han inte stoppa kriget om han inte vinner det. Problemet för honom är att han inte kan vinna kriget. Enda sättet är att ta till taktiska kärnvapen mot Ukraina, säger Galljamov till Expressen.

Han betonar att en stor del av den ryska befolkningen vill se ett snabbt avslut på kriget.

Nyligen gjordes en opinionsundersökning av ett företag som jobbar för Kreml. Undersökningen publicerades aldrig, men källor inom Kreml läckte svaren.

– Folk fick svara på frågan om vad de ansåg var mer lönsamt nu, att fortsätta den speciella operationen eller att omedelbart starta förhandlingar med Ukraina. Resultatet blev 45 på båda förslagen. Det betyder att en stor del vill ha slut på kriget, säger Galljamov till tidningen.

Brutit avtal

Under gårdagen meddelade Kreml att Ryssland brutit det så kallade START-avtalet mellan Ryssland och USA.

Avtalet trädde i kraft 2011 och innebär ömsesidiga inspektioner av respektive lands kärnvapen.

Inspektioner som därmed avslutas.

– Amerikanska sanktioner mot Ryssland har förändrat förhållandena mellan länderna, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt BBC News.

Vidare skriver departementet att USA därmed har ”berövat Ryssland rätten att utföra inspektioner på amerikanskt territorium”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen