VARNINGEN: ”Kan ta till kärnvapen”

2022 08 09

Rysslands krig i Ukraina går inte enligt planen.

I dag uppger USA:s försvarsdepartement Pentagon att över 70 000 ryssar har dött eller skadats sedan invasionen inleddes den 24 februari.

– Numret kan vara lite lägre, lite högre, men jag tror att det är en ungefärlig siffra, säger Colin Kahl, rådgivare till USA:s försvarsminister, enligt CNN.

Med facit i hand är det ett stort fiasko för Putin, som enligt uppgift planerade att snabbt avsätta regeringen i Kyiv och ta kontroll över Ukraina.

En utebliven krigsframgång kan slå hårt mot diktatorn. Det säger hans före detta talskrivare Abbas Galljamov.

I en intervju med Expressen förklarar han att Putin måste nå en ”klar seger” för att kunna avsluta kriget. Annars riskerar hans legitimitet bland toppskiktet i Kreml och hos folket på gatorna att ta stor skada.

Kan använda kärnvapen

Putins ex-kollega befarar nu det värsta – diktatorn planerar att använda kärnvapen.

– Nu ser vi att han inte alltid är en vinnare. Nu ser vi att det går att göra motstånd mot honom. Han kan göra fel och han kan förlora. Därför lär han inte stoppa kriget om han inte vinner det. Problemet för honom är att han inte kan vinna kriget. Enda sättet är att ta till taktiska kärnvapen mot Ukraina, säger Galljamov till Expressen.

Han betonar att en stor del av den ryska befolkningen vill se ett snabbt avslut på kriget.

Nyligen gjordes en opinionsundersökning av ett företag som jobbar för Kreml. Undersökningen publicerades aldrig, men källor inom Kreml läckte svaren.

– Folk fick svara på frågan om vad de ansåg var mer lönsamt nu, att fortsätta den speciella operationen eller att omedelbart starta förhandlingar med Ukraina. Resultatet blev 45 på båda förslagen. Det betyder att en stor del vill ha slut på kriget, säger Galljamov till tidningen.

Brutit avtal

Under gårdagen meddelade Kreml att Ryssland brutit det så kallade START-avtalet mellan Ryssland och USA.

Avtalet trädde i kraft 2011 och innebär ömsesidiga inspektioner av respektive lands kärnvapen.

Inspektioner som därmed avslutas.

– Amerikanska sanktioner mot Ryssland har förändrat förhållandena mellan länderna, uppger det ryska utrikesdepartementet enligt BBC News.

Vidare skriver departementet att USA därmed har ”berövat Ryssland rätten att utföra inspektioner på amerikanskt territorium”.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen