VARNINGEN: ”Lika farligt som ett kärnvapenkrig”

2022 11 03

Artificiell intelligens kan orsaka en framtida katastrof i paritet med ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Den slutsatsen drar en tredjedel av 327 AI-forskare som deltagit i en internationell enkätundersökning, rapporterar Vetenskapsradion.

Enligt forskarna är den stora risken ett framtidsscenario där AI blir smartare än skaparen och börjar handla utanför människans kontroll.

– Det är troligt att ett beslut som fattas av AI eller ett maskininlärningssystem kan orsaka en katastrof under detta århundrade som är minst lika farligt som ett fullskaligt kärnvapenkrig, säger en av forskarna enligt nyhetssajten ScienceNews.

”Onda saker”

Arne Ranta,  professor och avdelningschef vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers universitet, anser att AI redan kan utgöra en risk.

– Man kan spekulera i om det i framtiden kommer att finnas en AI som har egen vilja, egna syften och som gör onda saker. Men risken för detta är ganska marginell. Jag är mycket mer orolig för att vi använder AI och automatiskt beslutsfattande utan att behålla den mänskliga kontrollen. Då kan de göra onda saker bara för att de är så dumma, säger han till Vetenskapsradion.

Flera varningar

Forskare har tidigare varnat för en utveckling av en särskilt ”kraftfull AI”.

Enligt forskning publicerad i Journal for Artificial Intelligence Research kan användning av en superintelligent AI leda till okontrollerbara konsekvenser.

– Flera forskare anser att en tillräckligt kraftfull AI kan skapa en lösning för att snabbare klara av en uppgift utan att ta hänsyn till att lösningen skulle riskera att äventyra mänskligheten, uppger ScienceNews.

I sitt uppdrag skulle en sådan AI kunna ignorera allt ansvar och endast följa sina ”egna intressen",  framhåller nyhetssajten. 

Artificiell intelligens

Utvecklingen och intresset för AI har ökat i en hastig takt. Numera är många typer av teknik beroende av AI och många företag runt om i världen använder sig av artificiell intelligens.

Enligt sajten Techworld beror den snabba utvecklingen på fem saker:

  1. Det finns numera stor tillgång till stora datamängder, vilket underlättar att skapa många typer av AI-lösningar.
  2. Relativt sett billiga molntjänster gör det möjligt att skapa AI-lösningar till en rimlig kostnad.
  3. Ett stort utbud av ramverk och verktyg förenklar arbetet med att bygga lösningar.
  4. Riktigt snabba processorer som är anpassade till AI gör det möjligt att köra helt nya lösningar.
  5. Intresset är självgenererande. Mycket intresse föder ännu mer intresse.

Fakta AI

Vad är AI?

  • Artificiell generell intelligens är ett område som går ut på att maskiner ska klara av allt som människor klarar av.
  • Den typ av AI-lösningar som tilldrar sig intresse från näringslivet i dag handlar mer om att bygga lösningar för att lösa specifika problem. Artificiell generell intelligens kallas ibland för ”stark AI” eller ”full AI”.
  • Den mer problemorienterade varianten kallas för ”svag AI”.
  • Källa: Techworld

Foto: O. Beard resp P. Photography

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen