VARNINGEN: ”Lika farligt som ett kärnvapenkrig”

2022 11 03

Artificiell intelligens kan orsaka en framtida katastrof i paritet med ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Den slutsatsen drar en tredjedel av 327 AI-forskare som deltagit i en internationell enkätundersökning, rapporterar Vetenskapsradion.

Enligt forskarna är den stora risken ett framtidsscenario där AI blir smartare än skaparen och börjar handla utanför människans kontroll.

– Det är troligt att ett beslut som fattas av AI eller ett maskininlärningssystem kan orsaka en katastrof under detta århundrade som är minst lika farligt som ett fullskaligt kärnvapenkrig, säger en av forskarna enligt nyhetssajten ScienceNews.

”Onda saker”

Arne Ranta, professor och avdelningschef vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers universitet, anser att AI redan kan utgöra en risk.

– Man kan spekulera i om det i framtiden kommer att finnas en AI som har egen vilja, egna syften och som gör onda saker. Men risken för detta är ganska marginell. Jag är mycket mer orolig för att vi använder AI och automatiskt beslutsfattande utan att behålla den mänskliga kontrollen. Då kan de göra onda saker bara för att de är så dumma, säger han till Vetenskapsradion.

Flera varningar

Forskare har tidigare varnat för en utveckling av en särskilt ”kraftfull AI”.

Enligt forskning publicerad i Journal for Artificial Intelligence Research kan användning av en superintelligent AI leda till okontrollerbara konsekvenser.

– Flera forskare anser att en tillräckligt kraftfull AI kan skapa en lösning för att snabbare klara av en uppgift utan att ta hänsyn till att lösningen skulle riskera att äventyra mänskligheten, uppger ScienceNews.

I sitt uppdrag skulle en sådan AI kunna ignorera allt ansvar och endast följa sina ”egna intressen", framhåller nyhetssajten.

Artificiell intelligens

Utvecklingen och intresset för AI har ökat i en hastig takt. Numera är många typer av teknik beroende av AI och många företag runt om i världen använder sig av artificiell intelligens.

Enligt sajten Techworld beror den snabba utvecklingen på fem saker:

Det finns numera stor tillgång till stora datamängder, vilket underlättar att skapa många typer av AI-lösningar.
Relativt sett billiga molntjänster gör det möjligt att skapa AI-lösningar till en rimlig kostnad.
Ett stort utbud av ramverk och verktyg förenklar arbetet med att bygga lösningar.
Riktigt snabba processorer som är anpassade till AI gör det möjligt att köra helt nya lösningar.
Intresset är självgenererande. Mycket intresse föder ännu mer intresse.

Fakta AI

Vad är AI?

Artificiell generell intelligens är ett område som går ut på att maskiner ska klara av allt som människor klarar av.
Den typ av AI-lösningar som tilldrar sig intresse från näringslivet i dag handlar mer om att bygga lösningar för att lösa specifika problem. Artificiell generell intelligens kallas ibland för ”stark AI” eller ”full AI”.
Den mer problemorienterade varianten kallas för ”svag AI”.
Källa: Techworld

Foto: O. Beard resp P. Photography

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen