VARNINGEN: ”Lika farligt som ett kärnvapenkrig”

2022 11 03

Artificiell intelligens kan orsaka en framtida katastrof i paritet med ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Den slutsatsen drar en tredjedel av 327 AI-forskare som deltagit i en internationell enkätundersökning, rapporterar Vetenskapsradion.

Enligt forskarna är den stora risken ett framtidsscenario där AI blir smartare än skaparen och börjar handla utanför människans kontroll.

– Det är troligt att ett beslut som fattas av AI eller ett maskininlärningssystem kan orsaka en katastrof under detta århundrade som är minst lika farligt som ett fullskaligt kärnvapenkrig, säger en av forskarna enligt nyhetssajten ScienceNews.

”Onda saker”

Arne Ranta,  professor och avdelningschef vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers universitet, anser att AI redan kan utgöra en risk.

– Man kan spekulera i om det i framtiden kommer att finnas en AI som har egen vilja, egna syften och som gör onda saker. Men risken för detta är ganska marginell. Jag är mycket mer orolig för att vi använder AI och automatiskt beslutsfattande utan att behålla den mänskliga kontrollen. Då kan de göra onda saker bara för att de är så dumma, säger han till Vetenskapsradion.

Flera varningar

Forskare har tidigare varnat för en utveckling av en särskilt ”kraftfull AI”.

Enligt forskning publicerad i Journal for Artificial Intelligence Research kan användning av en superintelligent AI leda till okontrollerbara konsekvenser.

– Flera forskare anser att en tillräckligt kraftfull AI kan skapa en lösning för att snabbare klara av en uppgift utan att ta hänsyn till att lösningen skulle riskera att äventyra mänskligheten, uppger ScienceNews.

I sitt uppdrag skulle en sådan AI kunna ignorera allt ansvar och endast följa sina ”egna intressen",  framhåller nyhetssajten. 

Artificiell intelligens

Utvecklingen och intresset för AI har ökat i en hastig takt. Numera är många typer av teknik beroende av AI och många företag runt om i världen använder sig av artificiell intelligens.

Enligt sajten Techworld beror den snabba utvecklingen på fem saker:

  1. Det finns numera stor tillgång till stora datamängder, vilket underlättar att skapa många typer av AI-lösningar.
  2. Relativt sett billiga molntjänster gör det möjligt att skapa AI-lösningar till en rimlig kostnad.
  3. Ett stort utbud av ramverk och verktyg förenklar arbetet med att bygga lösningar.
  4. Riktigt snabba processorer som är anpassade till AI gör det möjligt att köra helt nya lösningar.
  5. Intresset är självgenererande. Mycket intresse föder ännu mer intresse.

Fakta AI

Vad är AI?

  • Artificiell generell intelligens är ett område som går ut på att maskiner ska klara av allt som människor klarar av.
  • Den typ av AI-lösningar som tilldrar sig intresse från näringslivet i dag handlar mer om att bygga lösningar för att lösa specifika problem. Artificiell generell intelligens kallas ibland för ”stark AI” eller ”full AI”.
  • Den mer problemorienterade varianten kallas för ”svag AI”.
  • Källa: Techworld

Foto: O. Beard resp P. Photography

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen