VARNINGEN: Sjukvården kan tvingas välja – svenska eller ukrainska patienter

2022 04 07

Svensk sjukvård kan ställas inför en situation där man behöver prioritera mellan människor som flytt från Ukraina och svenska patienter.

Trycket på sjukvården har varit extremt pressad under åren med pandemin. Många människor har behövt skjuta fram operationer och annan vård på grund av att resurserna har behövt gå till intensivvård av patienter som insjuknat i Covid-19.

Nu kan svenska sjukvårdsregioner stå inför ytterligare en situation där man tvingas till nödvändiga prioriteringar utifrån externa faktorer, uppger Sveriges Radio.

Behöver planera

Enligt Ekot behöver regionerna se över sin sjukvårdsplanering i takt med att människor flyr från bomber och explosioner i Ukraina. Över 20 000 ukrainska flyktingar har hittills välkomnats till Sverige.

– Grundregeln är att ukrainska patienter ska prioriteras på samma sätt som svenska patienter, vilket kan innebära att i vissa fall får svenska patienter stå tillbaka om en ukrainsk patient till exempel har behov av kirurgisk insats, säger Lars Sandman, chef för prioriteringscentrum i Linköping.

Akuta områden

De mest akuta områden inom vården där det väntas tillströmning är just kirurgin.

Även psykiatrin kan komma att behöva rusta för att möta ett nytt ökat behov av vård i samband med ett större flyktingmottagande.

Utmaning för läkare

Lars Sandman varnar för att det kan bli tufft för läkare att förklara för svenska patienter att de kan behöva vänta ytterligare på vård, även efter pandemin.

– Vi ser en väldigt stor solidaritet i Sverige när det gäller Ukraina, kriget och personerna som kommer hit. Men om man känner som patient att man behöver stå tillbaka ytterligare kräver det legitima eller starka skäl för att det ska bli rimligt utifrån etiska principer, säger han till Sveriges Radio.

Krävs ansökan till Migrationsverket

Samtidigt krävs att människorna som kommit från Ukraina lämnat in en ansökan till Migrationsverket för att kunna ta del av svensk sjukvård.

Det har ställt till problem i bland annat Uddevalla, där det spridits falska rykten om att ukrainska flyktingar skulle vara illegala, rapporterar SVT. 

Uppmaningen

Migrationsverket har uppmanat kommuner och privatpersoner att förse flyktingarna med rätt information.

– Vi vill informera alla som har upplåtit boende åt en flykting från Ukraina att registreringen hos Migrationsverket är väldigt viktig, säger Björn Segelod, säkerhetschef på Uddevalla kommun.

Viktigaste frågan för väljarna

Sjukvården är en fortsatt viktig fråga för väljarna i Sverige. 

I en opinionsmätning från DN och Ipsos tidigare i veckan rankades den som allra viktigast av 25 procent av väljarna, vilket placerade frågan på första plats.

Foto: O. Kononenko

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen