VARNINGEN: Staden kan bli nästa Butja

2022 04 20

Staden Izium i östra Ukraina, känd som ”porten till Donbass-regionen”, används som en mellanstation av ryska armén. Ryssland har inlett sin storskaliga offensiv i östra Ukraina och flera attacker mot mål i Donbass-regionen utgår från staden.

Nu väcks farhågor för att Izium kan bli ”nästa Butja”, rapporterar BBC.

Butja, staden utanför Kyiv, ockuperades av ryska styrkor i flera månader. De anklagas för krigsförbrytelser mot civilbefolkningen, inklusive avrättningar och tortyr.

Hundratals döda kroppar hittades i Butja efter att de ryska trupperna retirerade från staden och områden nära Kyiv.

Flest antal ryska soldater

Enligt rapporter är Izium den staden där flest antal ryska soldater befinner sig i nuläget, uppger BBC.

Den strategiskt viktiga staden har ockuperats av Ryssland sedan den 1 april. Den ligger 70 mil nordost om Ukrainas näst största stad Charkiv. Områdena öster om staden kontrolleras av ryska separatister.

Tusentals instängda

Trots flera evakueringsförsök finns det fortfarande upp mot 10 000 till 15 000 civila instängda i staden, uppger ukrainska myndigheter.

– 80 procent av stadens bostadshus har förstörts och tåglinjerna har kapats, säger stadens biträdande borgmästare, enligt BBC.

Enligt nyhetskanalen har människor som flytt staden vittnat om att förhållandena i Izium är på gränsen till en humanitär katastrof.

Lämnas ensamma

– I över en månad har civilbefolkningen inte haft tillgång till humanitär hjälp, elektricitet eller värme, säger chefen för Iziums militäradministration, Stepan Maselsky enligt BBC

Han befinner sig utanför staden, i det västra området som fortfarande kontrolleras av Ukraina. Han berättar att kontakten med civila i staden är obefintlig.

Utegångsförbud och tvångsförflyttning

– Kommunikationen kontrolleras av ryska styrkor. De tillåter inte människor att komma in eller lämna området, berättar Malesky.

Han varnar för att Ryssland deporterar civila till Ryssland.

– Vi har obekräftade uppgifter om tvångsförflyttning till Ryssland. Människor får inte heller röra sig inne i staden.

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen