Smittspridningen i Sverige – Listan med alla regioner och värsta kommunerna

2022 01 29

Smittspridningen har nått värsta nivån hittills men det skiljer kraftigt mellan olika platser i landet.

Den senast registrerade dagen som Folkhälsomyndigheten har statistik över smittspridningen är också den värsta dagen hittills.

Värsta nivån hittills

Ingen annan dag har antalet nya smittade som bekräftats varit större än i torsdags – fredagens siffror har ännu inte kommit. 54 000 personer registrerades som smittade i torsdags och det är exempelvis väldigt mycket värre än toppnoteringen under hela 2020 och 2021 vilket inträffade 23 december 2020.

Då rapporterades drygt 11 000 nya smittfall in.

150 000 smittade varje dag

Det råder med andra ord ingen tvekan om att smittan verkligen har exploderat i Sverige just nu i januari då omikronvarianten härjar som en löpeld. Dessutom bedömer matematikprofessor Tom Britton att mörkertalet är enormt stort.

Det handlar sannolikt om mer än 150 000 svenskar som smittas varje dag bedömer han.

Stora regionala skillnader

Men smittspridningen skiljer sig åt en hel del mellan olika delar av Sveriges avlånga land.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckostatistik för vecka 3 är läget värst i Halland och bäst i Norrbotten. Detta om man ser till smittspridningen utslaget på befolkningsstorleken.

Alla regioner

Här är antalet bekräftade sjukdomsfall för vecka 3 per 100 000 invånare i Sveriges 21 regioner.

◾1, Halland              4 379 fall

◾2, Örebro               3 636 fall

◾3, Sörmland          2 986 fall

◾4, Västmanland   2 881 fall

◾5, Värmland          2 879 fall

◾6, Kronoberg       2 789 fall

◾7, Stockholm        2 635 fall

◾8, Västra Göt.      2 581 fall

◾9, Gävleborg        2 425 fall

◾10, Dalarna          2 332 fall

◾11, Gotland          2 304 fall

◾12, Kalmar            2 249 fall

◾13, Jönköping      2 236 fall

◾14, Jämtl./Härj    2 200 fall

◾15, Skåne               2 056 fall

◾16, Uppsala          2 022 fall

◾17, Östergötl.     1 958 fall

◾18, Västerbott    1 809 fall

◾19, Västernorr    1 647 fall

◾20, Blekinge         1 588 fall

◾21, Norrbotten   1 326 fall

Värsta kommunerna

Folkhälsomyndigheten rapporterar även läget för varje kommun. Allra mest smittspridning är det i Kungsbacka i Halland och minst är det i Åsele i Lappland.

Här är de fem värsta kommunerna som har störst smittspridning per 10 000 invånare vecka 3 mätt i nya sjukdomsfall.

◾1, Kungsbacka, Halland, 482 fall

◾2, Örebro, Närke, 412 fall

◾3, Lekeberg, Närke, 406 fall

◾4, Malung, Dalarna, 383 fall

◾5, Kumla, Närke 378 fall

Bästa kommunerna

Och här följer de fem kommuner som har allra minst smittspridning den senast summerade veckan, det vill säga vecka 3. Här uppges även vilket landskap respektive ort hör till.

◾286, Norsjö, Västerbotten, 86 fall

◾287, Övertorneå, Norrbotten, 69 fall

◾288, Storuman, Lappland, 64 fall

◾289, Pajala, Norrbotten, 55 fall

◾290, Åsele, Lappland, 39 fall

Läs mer om siffrorna och läget runt om i Sverige på Folkhälsomyndighetens sida här.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen