Smittspridningen i Sverige – Listan med alla regioner och värsta kommunerna

2022 01 29

Smittspridningen har nått värsta nivån hittills men det skiljer kraftigt mellan olika platser i landet.

Den senast registrerade dagen som Folkhälsomyndigheten har statistik över smittspridningen är också den värsta dagen hittills.

Värsta nivån hittills

Ingen annan dag har antalet nya smittade som bekräftats varit större än i torsdags – fredagens siffror har ännu inte kommit. 54 000 personer registrerades som smittade i torsdags och det är exempelvis väldigt mycket värre än toppnoteringen under hela 2020 och 2021 vilket inträffade 23 december 2020.

Då rapporterades drygt 11 000 nya smittfall in.

150 000 smittade varje dag

Det råder med andra ord ingen tvekan om att smittan verkligen har exploderat i Sverige just nu i januari då omikronvarianten härjar som en löpeld. Dessutom bedömer matematikprofessor Tom Britton att mörkertalet är enormt stort.

Det handlar sannolikt om mer än 150 000 svenskar som smittas varje dag bedömer han.

Stora regionala skillnader

Men smittspridningen skiljer sig åt en hel del mellan olika delar av Sveriges avlånga land.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckostatistik för vecka 3 är läget värst i Halland och bäst i Norrbotten. Detta om man ser till smittspridningen utslaget på befolkningsstorleken.

Alla regioner

Här är antalet bekräftade sjukdomsfall för vecka 3 per 100 000 invånare i Sveriges 21 regioner.

◾1, Halland              4 379 fall

◾2, Örebro               3 636 fall

◾3, Sörmland          2 986 fall

◾4, Västmanland   2 881 fall

◾5, Värmland          2 879 fall

◾6, Kronoberg       2 789 fall

◾7, Stockholm        2 635 fall

◾8, Västra Göt.      2 581 fall

◾9, Gävleborg        2 425 fall

◾10, Dalarna          2 332 fall

◾11, Gotland          2 304 fall

◾12, Kalmar            2 249 fall

◾13, Jönköping      2 236 fall

◾14, Jämtl./Härj    2 200 fall

◾15, Skåne               2 056 fall

◾16, Uppsala          2 022 fall

◾17, Östergötl.     1 958 fall

◾18, Västerbott    1 809 fall

◾19, Västernorr    1 647 fall

◾20, Blekinge         1 588 fall

◾21, Norrbotten   1 326 fall

Värsta kommunerna

Folkhälsomyndigheten rapporterar även läget för varje kommun. Allra mest smittspridning är det i Kungsbacka i Halland och minst är det i Åsele i Lappland.

Här är de fem värsta kommunerna som har störst smittspridning per 10 000 invånare vecka 3 mätt i nya sjukdomsfall.

◾1, Kungsbacka, Halland, 482 fall

◾2, Örebro, Närke, 412 fall

◾3, Lekeberg, Närke, 406 fall

◾4, Malung, Dalarna, 383 fall

◾5, Kumla, Närke 378 fall

Bästa kommunerna

Och här följer de fem kommuner som har allra minst smittspridning den senast summerade veckan, det vill säga vecka 3. Här uppges även vilket landskap respektive ort hör till.

◾286, Norsjö, Västerbotten, 86 fall

◾287, Övertorneå, Norrbotten, 69 fall

◾288, Storuman, Lappland, 64 fall

◾289, Pajala, Norrbotten, 55 fall

◾290, Åsele, Lappland, 39 fall

Läs mer om siffrorna och läget runt om i Sverige på Folkhälsomyndighetens sida här.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen