Smittspridningen i Sverige – Listan med alla regioner och värsta kommunerna

2022 01 29

Den senast registrerade dagen som Folkhälsomyndigheten har statistik över smittspridningen är också den värsta dagen hittills.

Värsta nivån hittills

Ingen annan dag har antalet nya smittade som bekräftats varit större än i torsdags – fredagens siffror har ännu inte kommit. 54 000 personer registrerades som smittade i torsdags och det är exempelvis väldigt mycket värre än toppnoteringen under hela 2020 och 2021 vilket inträffade 23 december 2020.

Då rapporterades drygt 11 000 nya smittfall in.

150 000 smittade varje dag

Det råder med andra ord ingen tvekan om att smittan verkligen har exploderat i Sverige just nu i januari då omikronvarianten härjar som en löpeld. Dessutom bedömer matematikprofessor Tom Britton att mörkertalet är enormt stort.

Det handlar sannolikt om mer än 150 000 svenskar som smittas varje dag bedömer han.

Stora regionala skillnader

Men smittspridningen skiljer sig åt en hel del mellan olika delar av Sveriges avlånga land.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckostatistik för vecka 3 är läget värst i Halland och bäst i Norrbotten. Detta om man ser till smittspridningen utslaget på befolkningsstorleken.

Alla regioner

Här är antalet bekräftade sjukdomsfall för vecka 3 per 100 000 invånare i Sveriges 21 regioner.

1, Halland              4 379 fall

2, Örebro               3 636 fall

3, Sörmland          2 986 fall

4, Västmanland   2 881 fall

5, Värmland          2 879 fall

6, Kronoberg       2 789 fall

7, Stockholm        2 635 fall

8, Västra Göt.      2 581 fall

9, Gävleborg        2 425 fall

10, Dalarna          2 332 fall

11, Gotland          2 304 fall

12, Kalmar            2 249 fall

13, Jönköping      2 236 fall

14, Jämtl./Härj    2 200 fall

15, Skåne               2 056 fall

16, Uppsala          2 022 fall

17, Östergötl.     1 958 fall

18, Västerbott    1 809 fall

19, Västernorr    1 647 fall

20, Blekinge         1 588 fall

21, Norrbotten   1 326 fall

Värsta kommunerna

Folkhälsomyndigheten rapporterar även läget för varje kommun. Allra mest smittspridning är det i Kungsbacka i Halland och minst är det i Åsele i Lappland.

Här är de fem värsta kommunerna som har störst smittspridning per 10 000 invånare vecka 3 mätt i nya sjukdomsfall.

1, Kungsbacka, Halland, 482 fall

2, Örebro, Närke, 412 fall

3, Lekeberg, Närke, 406 fall

4, Malung, Dalarna, 383 fall

5, Kumla, Närke 378 fall

Bästa kommunerna

Och här följer de fem kommuner som har allra minst smittspridning den senast summerade veckan, det vill säga vecka 3. Här uppges även vilket landskap respektive ort hör till.

286, Norsjö, Västerbotten, 86 fall

287, Övertorneå, Norrbotten, 69 fall

288, Storuman, Lappland, 64 fall

289, Pajala, Norrbotten, 55 fall

290, Åsele, Lappland, 39 fall

Läs mer om siffrorna och läget runt om i Sverige på Folkhälsomyndighetens sida här.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen