Smittspridningen i Sverige – Listan med alla regioner och värsta kommunerna

2022 01 29

Smittspridningen har nått värsta nivån hittills men det skiljer kraftigt mellan olika platser i landet.

Den senast registrerade dagen som Folkhälsomyndigheten har statistik över smittspridningen är också den värsta dagen hittills.

Värsta nivån hittills

Ingen annan dag har antalet nya smittade som bekräftats varit större än i torsdags – fredagens siffror har ännu inte kommit. 54 000 personer registrerades som smittade i torsdags och det är exempelvis väldigt mycket värre än toppnoteringen under hela 2020 och 2021 vilket inträffade 23 december 2020.

Då rapporterades drygt 11 000 nya smittfall in.

150 000 smittade varje dag

Det råder med andra ord ingen tvekan om att smittan verkligen har exploderat i Sverige just nu i januari då omikronvarianten härjar som en löpeld. Dessutom bedömer matematikprofessor Tom Britton att mörkertalet är enormt stort.

Det handlar sannolikt om mer än 150 000 svenskar som smittas varje dag bedömer han.

Stora regionala skillnader

Men smittspridningen skiljer sig åt en hel del mellan olika delar av Sveriges avlånga land.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckostatistik för vecka 3 är läget värst i Halland och bäst i Norrbotten. Detta om man ser till smittspridningen utslaget på befolkningsstorleken.

Alla regioner

Här är antalet bekräftade sjukdomsfall för vecka 3 per 100 000 invånare i Sveriges 21 regioner.

◾1, Halland              4 379 fall

◾2, Örebro               3 636 fall

◾3, Sörmland          2 986 fall

◾4, Västmanland   2 881 fall

◾5, Värmland          2 879 fall

◾6, Kronoberg       2 789 fall

◾7, Stockholm        2 635 fall

◾8, Västra Göt.      2 581 fall

◾9, Gävleborg        2 425 fall

◾10, Dalarna          2 332 fall

◾11, Gotland          2 304 fall

◾12, Kalmar            2 249 fall

◾13, Jönköping      2 236 fall

◾14, Jämtl./Härj    2 200 fall

◾15, Skåne               2 056 fall

◾16, Uppsala          2 022 fall

◾17, Östergötl.     1 958 fall

◾18, Västerbott    1 809 fall

◾19, Västernorr    1 647 fall

◾20, Blekinge         1 588 fall

◾21, Norrbotten   1 326 fall

Värsta kommunerna

Folkhälsomyndigheten rapporterar även läget för varje kommun. Allra mest smittspridning är det i Kungsbacka i Halland och minst är det i Åsele i Lappland.

Här är de fem värsta kommunerna som har störst smittspridning per 10 000 invånare vecka 3 mätt i nya sjukdomsfall.

◾1, Kungsbacka, Halland, 482 fall

◾2, Örebro, Närke, 412 fall

◾3, Lekeberg, Närke, 406 fall

◾4, Malung, Dalarna, 383 fall

◾5, Kumla, Närke 378 fall

Bästa kommunerna

Och här följer de fem kommuner som har allra minst smittspridning den senast summerade veckan, det vill säga vecka 3. Här uppges även vilket landskap respektive ort hör till.

◾286, Norsjö, Västerbotten, 86 fall

◾287, Övertorneå, Norrbotten, 69 fall

◾288, Storuman, Lappland, 64 fall

◾289, Pajala, Norrbotten, 55 fall

◾290, Åsele, Lappland, 39 fall

Läs mer om siffrorna och läget runt om i Sverige på Folkhälsomyndighetens sida här.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


09 nov 26

Stort oväder på väg – då brakar det loss

2026 11 09

Ett omfattande lågtryck rör sig mot Sverige.

Det varnar SMHI för i sin senaste prognos.

Enligt myndigheten kan ovädret slå på bred front. Regn, snö och starka vindar väntas i stora delar av landet från och med torsdag.

– På torsdag och fredag väntas ostadigare väder då ett omfattande lågtryck med tillhörande regn, snö och blåst drar in västerifrån, framhåller SMHI.

Prognosen är fortfarande något osäker, men ovädret ser ut att drabba stora delar av Sverige.

– Exakt bana på det här lågtrycket är ännu osäkert men i nuläget ser en stor del av landet ut att beröras, uppger SMHI.

Snö långt söderut  

När lågtrycket drar in pressas kallare luft från norr söderut över Sverige.

Snö kan falla i stora delar av landet, även i de sydligaste landskapen.  

– Det kan bli snö långt ner i Götaland, framhåller SMHI.

Flaggar för ruskhelg

Det ostadiga vädret ser ut att hålla i sig under helgen, uppger SMHI.

Prognosen är dock osäker. SMHI har ännu inte publicerat sin prognos för lördag och söndag.

Uppmanar: Byt till vinterdäck nu

När kylan drar in ökar risken för frost och halka vägarna.

Från och med den 1 december måste bilister ha vinterdäck.

Men det kan vara klokt att byta däck redan nu, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

– Kom ihåg att halkan inte följer kalendern! Även om vinterdäckskravet börjar gälla först den 1 december kan vinterväglaget komma betydligt tidigare, framhåller han i ett uttalande.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Meteorologen går även ut med flera tips för att köra säkert på hala vägar:  

- Håll koll på väderprognosen: Var särskilt uppmärksam när temperaturen närmar sig noll grader.

- Byt till vinterdäck i tid: Vänta inte tills den första snön faller eller halkan slår till.

- Kontrollera mönsterdjupet: Se till att vinterdäcken har tillräckligt bra mönsterdjup för ett bra väggrepp.

- Kör försiktigt: Sänk hastigheten vid behov och håll extra stort avstånd till framförvarande fordon

Andra läser: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen