Smittspridningen i Sverige – Listan med alla regioner och värsta kommunerna

2022 01 29

Smittspridningen har nått värsta nivån hittills men det skiljer kraftigt mellan olika platser i landet.

Den senast registrerade dagen som Folkhälsomyndigheten har statistik över smittspridningen är också den värsta dagen hittills.

Värsta nivån hittills

Ingen annan dag har antalet nya smittade som bekräftats varit större än i torsdags – fredagens siffror har ännu inte kommit. 54 000 personer registrerades som smittade i torsdags och det är exempelvis väldigt mycket värre än toppnoteringen under hela 2020 och 2021 vilket inträffade 23 december 2020.

Då rapporterades drygt 11 000 nya smittfall in.

150 000 smittade varje dag

Det råder med andra ord ingen tvekan om att smittan verkligen har exploderat i Sverige just nu i januari då omikronvarianten härjar som en löpeld. Dessutom bedömer matematikprofessor Tom Britton att mörkertalet är enormt stort.

Det handlar sannolikt om mer än 150 000 svenskar som smittas varje dag bedömer han.

Stora regionala skillnader

Men smittspridningen skiljer sig åt en hel del mellan olika delar av Sveriges avlånga land.

Enligt Folkhälsomyndighetens senaste veckostatistik för vecka 3 är läget värst i Halland och bäst i Norrbotten. Detta om man ser till smittspridningen utslaget på befolkningsstorleken.

Alla regioner

Här är antalet bekräftade sjukdomsfall för vecka 3 per 100 000 invånare i Sveriges 21 regioner.

◾1, Halland              4 379 fall

◾2, Örebro               3 636 fall

◾3, Sörmland          2 986 fall

◾4, Västmanland   2 881 fall

◾5, Värmland          2 879 fall

◾6, Kronoberg       2 789 fall

◾7, Stockholm        2 635 fall

◾8, Västra Göt.      2 581 fall

◾9, Gävleborg        2 425 fall

◾10, Dalarna          2 332 fall

◾11, Gotland          2 304 fall

◾12, Kalmar            2 249 fall

◾13, Jönköping      2 236 fall

◾14, Jämtl./Härj    2 200 fall

◾15, Skåne               2 056 fall

◾16, Uppsala          2 022 fall

◾17, Östergötl.     1 958 fall

◾18, Västerbott    1 809 fall

◾19, Västernorr    1 647 fall

◾20, Blekinge         1 588 fall

◾21, Norrbotten   1 326 fall

Värsta kommunerna

Folkhälsomyndigheten rapporterar även läget för varje kommun. Allra mest smittspridning är det i Kungsbacka i Halland och minst är det i Åsele i Lappland.

Här är de fem värsta kommunerna som har störst smittspridning per 10 000 invånare vecka 3 mätt i nya sjukdomsfall.

◾1, Kungsbacka, Halland, 482 fall

◾2, Örebro, Närke, 412 fall

◾3, Lekeberg, Närke, 406 fall

◾4, Malung, Dalarna, 383 fall

◾5, Kumla, Närke 378 fall

Bästa kommunerna

Och här följer de fem kommuner som har allra minst smittspridning den senast summerade veckan, det vill säga vecka 3. Här uppges även vilket landskap respektive ort hör till.

◾286, Norsjö, Västerbotten, 86 fall

◾287, Övertorneå, Norrbotten, 69 fall

◾288, Storuman, Lappland, 64 fall

◾289, Pajala, Norrbotten, 55 fall

◾290, Åsele, Lappland, 39 fall

Läs mer om siffrorna och läget runt om i Sverige på Folkhälsomyndighetens sida här.

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen