– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


18 oktober 2026

USA ändrar sig – Zelenskyj oerhört tacksam

2026 10 18

Volodymyr Zelenskyj uttrycker sin tacksamhet till USA.

I flera dagar har Ukraina stått utan underrättelsestöd från USA. Det har lett till att Rysslands attacker orsakat större skada och i större utsträckning kommit som en chock för det ukrainska fösvaret.

Men nu har USA svängt och återupptagit underrättelsestödet till Ukraina. Det avslöjar president Volodymyr Zelenskyj i en interbju med NBC News.

–  Den var blockerad en period, säger han.

– Men den amerikanska sidan lyfte sedan blockaden. Vi är mycket tacksamma för det. Nu fungerar det.

Talat i telefon

Under dagen har Ukrainas president talat med de särskilda amerikanska sändebuden Steve Witkoff och Jared Kushner i telefon, rapporterar Kyiv Independent. Zelenskyj lägger stor vikt vid USA:s ståndpunkt och positionering i konflikten, och de återkommande samtalen uppges vara viktiga av flera anledningar.

– Vi informerar ständigt våra partners om den verkliga situationen med den pågående ryska beskjutningen, som inte stannar en minut, och frågan om luftförsvar, uppger den ukrainske presidenten, enligt tidningen.

– Mycket beror på Amerikas position här. Ukraina är fortfarande redo att arbeta konstruktivt, ärligt och för verkliga resultat.

Läs också: Nato kallar till blixtmöte

Trump stoppar sanktioner

Under helgen kom beskedet att Donald Trump har hindrat USA:s nya paket med sanktioner mot Ryssland. I Ukraina tror man inte att det är en framgångsrik väg till fred.

– Vi hoppas verkligen, och jag hoppas personligen, att USA:s president kommer att göra allt som är möjligt för att få Putin att sluta döda, stoppa attacker mot vår energiinfrastruktur och avsluta detta krig, säger Volodymyr Zelenskyj enligt tidningen.

– Men återigen, detta kan inte uppnås genom att begränsa Ukrainas svar på Ryssland för att ha dödat vårt folk.

Läs mer: Tio F-16-plan till Ukraina – ska skicka hela flottan

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


18 okt 2026

Glädjebesked till Ukraina – Ungern har sagt ja

2026 10 18

Ungern har gått med på Ukrainas önskemål.

Ungern öppnar för att låta Ukraina transportera varor genom landet till Västeuropa.

Detta efter en begäran från president Volodymyr Zelenskyj.

Ungern säger ja

Ungern är berett att tillåta transport av ukrainsk spannmål genom sitt territorium. Det uppger landets premiärminister Péter Magyar, enligt RBC-Ukraine, som hänvisar till den ungerska nyhetssajten Telex.

Beskedet kommer efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bett flera europeiska länder att släppa igenom spannmålstransporter till andra marknader.

Under EU-toppmötet i Bryssel vädjade Zelenskyj till Polen, Rumänien, Slovakien och Ungern om att tillåta transporterna.

– Jag sade att så länge det bara handlar om transit genom landet finns det inga hinder, säger Magyar.

Läs mer: Lågprisjätte storsatsar i Sverige – ny plan för 92 varuhus

Exporten har nästan stoppats

Bakgrunden är att Rysslands attacker mot Ukrainas hamnar vid Svarta havet har gjort det mycket svårt för landet att exportera jordbruksprodukter sjövägen.

Reuters rapporterar att omkring 90 procent av Ukrainas export av bland annat vete, majs och solrosfrön normalt transporteras via Svarta havet. De ryska attackerna har nästan stoppat jordbruksexporten från landets hamnar.

Det gör alternativa transportvägar genom Europa allt viktigare för Ukraina.

Zelenskyj tog särskilt upp möjligheten att frakta majs i förseglade godsvagnar med tåg till Västeuropa.

Magyar säger att han ställer sig positiv till förslaget efter sitt möte med den ukrainske presidenten.

– Han nämnde för mig under vårt enskilda möte att det skulle hjälpa dem mycket om de kunde transportera majs i förseglade tåg till Västeuropa, säger Magyar i en intervju med den ungerska tv-kanalen RTL, enligt Reuters.

Viktig väg till europa

För Ukraina kan beskedet innebära ytterligare en möjlighet att få ut spannmål till köpare i Västeuropa, trots de ryska attackerna mot hamnarna.

Exporten av jordbruksprodukter är viktig för landets ekonomi och för inkomsterna till ukrainska jordbrukare.

Reuters rapporterar också att EU väntar sig en ovanligt liten majsskörd i år. I slutet av augusti beräknade EU-kommissionen skörden till 50,1 miljoner ton – omkring 20 procent under genomsnittet för de senaste tre åren.

Läs mer: Tio F-16-plan till Ukraina – ska skicka hela flottan

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen