– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Flygbolag stoppar alla resor till USA

2026 02 19

Kanadas invånare har fått nog av USA:s hårdföra politik.

Efter att Donald Trumps infört tullar mot grannlandet och hotat att göra Kanada till USA:s 51:a delstat har kanadensarnas intresse för att besöka grannlandet störtdykt.

Nu agerar flera kanadensiska flygbolag. Lågpris- och charterflygbolaget Air Transat stoppar alla flygningar till USA, rapporterar Business Insider.

Bolagets sista flygning till USA kommer att genomföras i juni. Sedan sätter Air Transat stopp för resor till grannlandet.

Det handlar om ett historiskt skifte. Tidigare trafikerad lågprisflygbolaget nio direktlinjer till och från USA.

– Denna justering är en del av en aktiv hantering av vår kapacitet. Vi fokuserar våra insatser på marknader där Air Transat är bäst positionerat, vilket gör att vi kan optimera våra resurser, säger en talesperson för bolaget.

LÄS MER: Satsar 3 000 miljarder kronor – för att klara sig utan Trump 

”Märkbar minskning”

Air Transat är ett av Kanadas största flygbolag. Under tre år i rad har bolaget utsetts till världens bästa fritidsflygbolag av forskningsinstitutet Skytrax, som årligen genomför den största passagerarundersökningen i världen.

Air Transat är inte ensamt om att stoppa flygningar till grannlandet. Den kanadensiska flygjätten WestJet har tidigare ställt in 16 direktlinjer till USA, bland annat till storstäder som Boston och Los Angeles.

– Vi såg en märkbar minskning av efterfrågan på gränsöverskridande resor under hela 2025. Med anledning av det har WestJet omdisponerat sin flotta genom att öka kapaciteten på rutter som kanadensare vill flyga, säger en talesperson för bolaget enligt Business Insider.

LÄS OCKSÅ: Arlas besked till hushållen – prisförändring i butikerna

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Rosewell

Text: Redaktionen


Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 19

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen