– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Mastercard försvinner som betalkort

2026 06 09

Mastercard planerar en ny digital betalningsrevolution.

Kortjätten meddelar att de kommer ersätta dagens kortsystem för betalning.

Vill ersätta kort

Betalkorten som idag finns i nästan varje plånbok är på väg att försvinna.

Mastercard arbetar enligt uppgifter med ett nytt system som ska ersätta både kredit- och betalkort helt.

Målet är att gå från fysiska kort till helt digitala betalningar där användaren i stället identifieras med teknik som inte kräver plastkort.

LÄS MER: Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

Får unika koder

Kärnan i förändringen är så kallade tokens – unika engångskoder som skapas för varje enskild betalning.

I stället för att ett kortnummer används flera gånger ska det ersättas av en tillfällig kod som bara gäller för ett köp.

Det gör att känsliga kortuppgifter inte behöver delas mellan butik och bank på samma sätt som idag.

– Tillsammans påskyndar dessa funktioner övergången till en tokeniserad och autentiserad betalningsupplevelse i kassan över olika enheter och plattformar, och lägger grunden för smidiga och pålitliga betalningar, uppger bolaget om utvecklingen.

För kunder innebär det i praktiken att kortuppgifter inte längre lagras och sprids i samma omfattning, vilket minskar risken för bedrägerier.

Ska godkännas med fingeravtryck

Samtidigt som tokenlösningarna utvecklas satsar Mastercard på biometrisk identifiering.

I stället för att använda ett kort och slå en PIN-kod ska betalningar även kunna godkännas med fingeravtryck, handflata eller ansiktsigenkänning.

I praktiken innebär det att kunder inte längre kommer behöva ta fram ett kort eller slå en PIN-kod i butik.

Tekniken testas redan tillsammans med banker och handelsaktörer för att bygga upp ett nytt betalningssystem inför framtiden.

Vill skrota kort före 2030

Målet är att de nya systemen ska vara fullt utbredda inom fyra år.

– Mastercard driver på utvecklingen av hur vi betalar online i Europa och närmar sig sitt mål för 2030 att ta bort manuell kortinmatning och minska beroendet av fasta kortuppgifter, uppger Mastercard i ett uttalande.

Utvecklingen sker samtidigt som kontanter redan minskar kraftigt i flera länder, vilket driver på övergången till digitala betalningar.

LÄS MER: Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

Foto: Akuptsova

Text: Redaktionen