– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen