– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Jätteras mellan Sverige och USA

2026 04 21

Sveriges export till USA störtdyker.

Under 2025 sjönk exporten med 9,2 procent jämfört med föregående år.

Det visar en färsk undersökning från Länsförsäkringar, rapporterar DN.

Nedgången markerar en historisk vändpunkt.

– 2025 blev året då USA gick från att driva till att dämpa svensk export. Det för exporten negativt påverkande smörgåsbordet med tullar, ökad geopolitisk osäkerhet och en svagare dollar drog ned exporten till USA, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till tidningen.

Tullarna pekas ut

Efter USA:s president Donald Trumps kraftiga tullhöjningar i april 2025 har svensk varuexport haft en nedåtgående trend.

– Sveriges samlade varuimport har sjunkit något sedan tullarna infördes, fastslår Kommerskollegium i en analys.

Den minskade exporten till USA ligger bakom nedgången. Svensk export till andra länder är relativt oförändrad.

Allvarligt för flera län

Att exporten minskar till USA är extra allvarligt för regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

– Effekterna blir särskilt tydliga i län där USA utgör en stor andel av exporten. I Västra Götaland, Uppsala och Västernorrland väger USA tungt som exportmarknad, vilket gör att minskad export slår hårt mot ekonomin i dessa län, säger Alexandra Stråberg till DN. 

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas 

Varnar för läkemedelsbranschen

Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i somras.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 april 26

Dieselpriset förändras kraftigt – här är nya prislappen

2026 04 21

Dieselpriset sjunker ordentligt under måndagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som ger en indikation på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker dieselpriset med 1,50 kronor till 20,59 kronor per liter. Prisraset markerar en nedgång på nästan tre kronor sedan i tisdags, då dieselpriset låg på 23.39 kronor litern.

Även bensinpriset sjunker. Den nya prislappen blir 18,29 kronor liter efter en sänkning med 30 öre.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,29 kr/l (-0,30)

- Miles 98: 19,59 kr/l (-0,30)

- Miles+ 98: 19,89 kr/l (-0,30)

- Miles Diesel 20,59 kr/l (-1,50)

- Miles+ Diesel 21,18 kr/l (-1,50)

- HVO100 28,54 kr/l (-1,70)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,24 kr/l (-0,45)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

LÄS MER: ”Dina bilder kommer raderas” – Iphone-användare varnas |

Oljepriset stiger

Snart kan dock drivmedelspriserna vända uppåt igen.

Under måndagen lyfter oljepriset kraftigt efter ökade oroligheter i Mellanöstern.

Brentoljan är upp 2,96 procent till 91,56 dollar per fat och WTI-oljan med 4,29 procent till 87,31 dollar per fat.

Prisuppgångarna sker efter en orolig helg.  USA attackerade ett iranskt fartyg i Hormuzsundet på söndagen, vilket ledde till att Iran anklagade USA för att ha brutit mot vapenvilan.

Samtidigt är Hormuzsundet fortfarande blockerat av både Iran och USA. Under de senaste tre dagarna har det ekonomiskt viktiga sundet varit nästan tomt på fartyg.

LÄS OCKSÅ: Vanligt misstag med pizza kan göra dig sjuk

Foto: Circle K

Text: Redaktionen