– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen

2-åring död – grannarna i chock

2025 12 21

En tvåårig pojke har förlorat livet i Danmark.

De tragiska uppgifterna kommer sent på söndagseftermiddagen.

Den tvååriga pojken dog efter att ha fallit från ett höghus på söndagen, rapporterar danska medier.

Tvååring död

Den danska polisen bekräftar händelsen på X.

– En 2-årig pojke har under förmiddagen avlidit efter ett fall från ett höghus i Høje Gladsaxe, skriver polisen.

– Händelsen utreds som mord. En 32-årig man har gripits och delgivits misstanke i ärendet. Han förväntas bli häktad under morgondagen.

Det är i nuläget oklart om 32-åringen har någon koppling till barnet.

Grannarna i chock

TV2:s reporter berättar att de boende i fastigheten som den tvåårige pojken föll ifrån är chockade.

Inga ytterligare detaljer kring händelsen har kommit från polisen med hänvisning till den pågående utredningen.

Under morgondagen väntas den misstänkte häktas, uppger TV2.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att några andra personer ska ha varit närvarande när tvååringen föll från höghuset.

Läs mer: Två ryska stridsflygplan attackerade

Dödsfall i trafiken

På söndagen meddelar den svenska polisen att en person har omkommit efter en trafikolycka i Skellefteå.

– En person blev påkörd och omkom i samband med händelsen. Anhöriga är underrättade, framhåller polisen.

– Föraren av bilen fördes med ambulans till sjukhus.

Är anhållen

Förhör har hållits och mannen som framförde fordonet är anhållen efter beslut från åklagare.

Ärendet rubriceras som vållande till annans död och vårdslöshet i trafik.

– Polisen ska utreda hur olyckan gått till. Förhör ska hållas. Platsen har dokumenterats och bilen är tagen i beslag för teknisk undersökning, förklarar polisen.

Trafikolyckor har även inträffat i bland annat Enköping, Uppsala och Motala under söndagen.

Läs mer: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2025 12 21

Regeringen har lagt fram ett nytt lagförslag gällande kontanter.

Ett nytt lagförslag har lagts fram av regeringen som ska göra det obligatoriskt för butiker och apotek att ta emot kontanter.

Detta för att alla konsumenter fortfarande ska kunna välja hur de vill betala.

Kontanter blir ett lagkrav

Regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som föreslår att livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel måste ta emot kontanter i bemannade kassor.

Förslaget ingår i åtgärder för att ”stärka kontanternas funktionssätt som betalningsmedel” och syftar till att kontanter inte ska försvinna helt ur den vardagliga handeln. 

Syftet är att säkerställa att människor inte tvingas använda kort eller mobilappar mot sin vilja.

– Kontanter är också en fråga om inkludering i samhället för de grupper som har svårigheter att hantera olika tekniska lösningar, skriver Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tillsammans med andra ansvariga politiker, i en debattartikel.

De menar att kontanter är en ”hörnsten i ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle” eftersom många människor fortfarande är beroende av kontanter i vardagen.

LÄS MER: EU ska betala 32 miljarder om året – tre länder slipper

Vad innebär lagändringen?

För gemene man kan detta få konkret betydelse redan nästa år.

Idag väljer fler och fler butiker att sluta ta emot kontanter, vilket skapat problem särskilt för äldre, turister eller de som föredrar kontanter.

Med den nya lagen ska du som konsument ha rätt att få betala med kontanter i matbutiker och apotek, så länge det är en bemannad kassa. 

Samtidigt ska det finnas undantag i lagen – exempelvis om kontanthanteringen gör verksamheten osäker eller kostsam, eller om det gäller en enskild betalning där butikens säkerhet riskeras. 

Fler åtgärder väntar

Lagen innehåller också förslag som gör det lättare att sätta in kontanter på banken och att företag kan få hjälp med växel och dagskassa.

Tanken är att kontanter ska fungera smidigt i vardagen, inte bara finnas kvar som en symbolisk rättighet.

– För att kontanter ska vara ett fungerade betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

Lagen väntas träda i kraft 1 juli 2026.

LÄS MER: Enorm kris i Ryssland – jämförs med Sovjets kollaps

Foto: C Meinersmann

Text: Redaktionen