– Vi är redo att försvara Sverige

2022 02 02

Försvarsminister Peter Hultqvist klargör för Tysklands ledande nyhetskanal att Sverige står redo med anledning av Rysslands tilltagande aggression.

Det finns ett betydande internationellt intresse för hur Sverige – som har en geostrategisk nyckelroll i norra Europa – agerar i samband med den dramatiska utvecklingen mellan diktaturen Ryssland och Ukraina som fått storpolitiska följdeffekter i såväl Europa som USA.

Tysklands motsvarighet till BBC News

Den tyska TV-kanalen Deutsche Welle, DW, ger en intressant bild av hur omvärlden kan uppfatta Sveriges försvarspolitik de senaste årtiondena och vikten av att ha herraväldet över Gotland. Kanalen är Tysklands motsvarighet till BBC News och utgör tillsammans med CNN, BBC och Al Jazeera en av världens främsta TV-nyhetskanaler.

Aggressiv diktator

TV-kanalen ger denna vecka sina tittare ett djupgående inslag om Sveriges försvar och Sveriges syn på den stegrande aggressionen från Rysslands diktator Vladimir Putin.

Gotland – geostrategisk pärla

Deutsche Wella tydliggör hur viktigt Gotland är i sammanhanget.

– Det har alltid funnits goda skäl att utöva försvar av denna geostrategiska pärla – om man tar Gotland i Östersjön så får man kontroll över luftrummet och access via havet till Estland, Lettland och Litauen, liksom Finland, konstaterar Deutsche Welle.

Väst avskräckte inte

– Under kalla kriget bedömde Sveriges regering att relationen med Moskva var så stabil att man totalt avväpnade ön. År 2005 fanns det ingen permanent militär där längre. Tre år senare gick Ryssland till attack mot Georgien men Västs reaktion var alltför avslagen för att avskräcka, rapporterar Deutsche Welle som talat med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.

Sverige & Co snoozade vidare

– Alarmklockorna gick igång men vi tryckte på snooze och sov vidare, säger FOI:s representant till DW.

Det var först 2016, två år efter att Moskva olagligt annekterade en av Ukrainas 27 regioner, Krim, som Sverige åter sände trupper och stridsvagnar tillbaka till Gotland, fastslår DW.

Ryska krigsfartyg

– Att Ryssland var berett att använda militärt tvång mot sina mindre grannar – det ledde till att bedömningen förändrades här, säger Niklas Granholm.

DW rapporterar att Sveriges ändrade inställning har förstärkts ytterligare i takt med att Ryssland sänt trupper till Ukrainas gräns och även sänt krigsfartyg till Östersjön.

Attack mot Sverige möjligt

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist klargör att en attack mot Sverige inte kan uteslutas, slår DW fast.

– Du har 100 000 soldater runt Ukraina. Du har omedelbar full militär access för ryssarna till Belarus. Vi har en historia av hybridattacker mot Litauen och Polen och vi har ett brutalt språk från Kreml, säger Peter Hultqvist till DW.

Redo att försvara Sverige

– Det har en verklig påverkan på den totala säkerhetssituationen. Vad vi vill göra nu är att vara mycket tydliga med att vi är redo att försvara Sverige. Och därför gör vi också det vi gör på Gotland, säger försvarsministern i skenet av Sveriges upprustning av försvaret och den höjda beredskapen på Gotland.

Moderaternas besked

DW rapporterar även till sina TV-tittare att Socialdemokraterna inte vill gå med i Nato medan Moderaterna vill gå med i Nato.

– Vi kan hoppas, vi kan anta, vi kan önska – att vi får stöd från Nato. Men vi kan inte veta förrän vi har gått med i Alliansen, säger Sveriges riksdags försvarsutskotts ordförande På Jonsson (M) till den tyska TV-kanalen.

Allvarligt försämrats

– Att ha försvarssamarbete är något helt annat än att vara medlem. Det är avgörande för Sverige på grund av att vår omvärldssäkerhet har allvarligt försämrats de senaste åren, säger Jonsson.

Om Putin agerar

DW avslutar reportaget med Niklas Granholm vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI, som bedömer vad som kommer att ske i Sverige om Putin gör hastiga rörelser i Östersjön.

– Jag tror att vi skulle ansöka väldigt snabbt [om Natomedlemskap] för då har du ett helt annat läge och någon form av pro-Nato-koalition skulle formas mycket snabbt.

Foto: Emy Åklundh, Försvarsmakten

Text: Redaktionen


2 jul 2026

UPPGIFTER: Har fått nog av Putin – ställer flera krav

2026 07 02

Ryssland ber om hjälp från en allierad.

Ryssland är i samtal med Kazakstan om att få akuta bensinleveranser.

Men enligt uppgifter vill Astana använda situationen för att pressa Moskva med hårda villkor, rapporterar RBC Ukraine.

Ryssland ber om bensin

Ryssland befinner sig i en allt mer pressad situation på bränslemarknaden och har vänt sig till Kazakstan för att få hjälp med bensinleveranser.

Enligt uppgifter handlar det om omkring 50 000 ton AI-92-bensin, som ska lindra en inhemsk brist som uppstått efter driftstopp och oplanerat underhåll vid flera raffinaderier.

Bristen kopplas enligt uppgifterna till att flera ryska raffinaderier stoppats efter drönarattacker, vilket lett till att produktionen fallit kraftigt.

– Rysslands energiministerium har inte gett en kommentar. Kazakstans energiminister Erlan Akkenzhenov sade tidigare att Astana inte hade fått någon officiell begäran från Moskva om bensinleveranser, skriver Reuters.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin överväger tre alternativ

Kazakstan sätter villkor

Samtidigt uppges Kazakstan inte vilja hjälpa Ryssland utan att få något tillbaka.

Enligt uppgifter har landet “fått nog” av den ryska linjen och ställer därför tydliga krav.

Det främsta kravet är att eventuella bensinleveranser ska ske genom ett utbytesavtal.

– En källa i Kazakstan sade att bränsleleveranser till Ryssland skulle kunna bytas mot ryskt flygbränsle, uppger RBC Ukraine.

Bränslebrist i regionen

Kazakstan har i nuläget ett visst bensinöverskott, men situationen är instabil.

Underhåll vid viktiga raffinaderier, bland annat i Atyrau, väntas minska tillgången kraftigt.

Samtidigt pekar uppgifter på att även Ryssland tvingas importera bränsle från andra håll, bland annat sjövägen från Indien.

I Moskva-området har läget redan blivit märkbart för konsumenter, där bensinstationer enligt uppgifter infört köpgränser.

Ett skifte i maktbalansen

Analytiker pekar på att situationen visar en ovanlig vändning: Ryssland, som tidigare varit en stor bränsleexportör, tvingas nu förhandla från en svagare position.

Bakgrunden är en kombination av tekniska problem, sanktioner och störningar i energiinfrastrukturen som gjort att den inhemska produktionen inte räcker till.

Samtidigt försöker Kazakstan utnyttja läget för att säkra egna leveranser och bättre villkor i ett allt mer pressat regionalt energiläge.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Chokladjätte störtdyker – kunderna flyr

2026 07 02

Kunderna dumpar en chokladjätte.

En av världens mest kända chokladtillverkare befinner sig i kris.

Detta när kunder i allt större utsträckning väljer billigare alternativ i butiken, rapporterar Bloomberg.

Chokladjätte tappar kunder

En stor chokladjätte tappar nu tydligt mark i butikshyllorna.

Det handlar om den schweiziska premiumtillverkaren Lindt & Sprüngli, känd för bland annat Lindor-kulor och sina guldförpackade chokladprodukter.

– Lindt & Sprüngli producerar i dag kvalitetschoklad vid sina 12 egna produktionsanläggningar i Europa och USA. Produkterna säljs genom 36 dotterbolag och filialkontor, samt via ett nätverk av över 100 oberoende distributörer runt om i världen, uppger bolaget.

Nu rasar försäljningen i volym för chokladtillverkaren.

Bakgrunden är enkla men kännbara för konsumenterna: chokladen har blivit dyrare.

LÄS MER: Viktig uppmaning till husägare – gäller hela juli

Väljer billigare choklad

De senaste åren har kakaopriserna skjutit i höjden, vilket tvingat chokladtillverkare att höja priserna i butik.

För många kunder har det blivit tydligt i vardagen: samma chokladkaka kostar mer än tidigare – ibland betydligt mer.

Lindt har sedan förra året höjt sina priser med nästan 20 procent, vilket nu märks i försäljningen.

För många handlar det inte om att sluta köpa choklad – utan om att byta märke.

I stället för premiumchoklad som Lindt väljer fler konsumenter nu enklare och billigare alternativ i butikshyllan.

Pressat läge

Trots att chokladjätten fortfarande är ett av världens mest välkända varumärken inom premiumchoklad, visar utvecklingen hur känsliga konsumenter är för prisförändringar.

Samtidigt har kakaopriserna fallit tillbaka från rekordnivåer, men det tar tid innan det märks i butik.

– Det kan ta runt tio månader innan förändringar i kakaopriserna slår igenom i butik, uppger Reuters.

Analytiker bedömer dock att situationen kan komma att stabiliseras framöver.

Konkurrenten Barry Callebaut räknar med att försäljningsvolymerna kan återhämta sig inom de kommande 18 månaderna.

Även Morningstars analytiker Svetlana Menshchikova ser en liknande utveckling för Lindt.

– Vi anser att en liknande bana för Lindt under det andra halvåret är trolig, i takt med att normaliseringen av kakaopriserna slår igenom i konsumentledet och konsumentförtroendet gradvis byggs upp igen, säger hon till Bloomberg.

LÄS MER: 5 000 mer i plånboken för familjer

Foto: I Lifar

Text: Redaktionen