“Vi avfyrade nästan kärnvapen mot Nato då” – vansinnigt utspel från Kreml

2025 01 20

USA:s tidigare president Joe Biden “var nära att starta ett kärnvapenkrig”.

Det påstår Kreml i ett uttalande under 82-åringens sista dag i Vita huset.

Utspelet kommer från Dmitirj Medvedev, före detta president i Ryssland och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

I ett inlägg på Telegram går expresidenten till angrepp mot Biden med en rad bisarra anklagelser och hänvisar bland annat till händelser redan under hans tid som vicepresident.

– Det som fångade min uppmärksamhet var hans ohälsosamma intresse för Ukraina, även om han förklarade för mig att han agerade efter Obamas instruktioner. Med tiden förvandlades dessa instruktioner till en besatthet – förvandlingen underlättades av politiska misstag, ren korruption och dåligt omdöme som härrör från historisk okunnighet och oförmåga att uppskatta “ukrainsk” naturlighet.

"Utlöste nästan kärnvapenkrig"

Medvedev fortsätter:

– Vid något tillfälle spårade den gamla mannen ur och utlöste i princip ett krig mellan det kollektiva väst och Ryssland, vilket nästan ledde till kärnvapenkrig med Nato.

– Han har helt klart varit borta på sistone. Även om det är sant att det här kriget gynnar USA ekonomiskt, är politiska kostnader och den verkliga faran för en dödlig konflikt mycket viktigare. Det är något som den gamla gubben inte var beredd på. Detta är ett fall där chefen för en stor världsmakt helt förlorade kontrollen över situationen, vilket resulterade i ett förkrossande nederlag i valet för Demokraterna.

"Försöker skrämma väst"

Medvedevs utspel kommer strax efter att USA gett besked om att ge Ukraina ytterligare militära medel värt 500 miljoner dollar.

Den forne presidenten har under kriget gång efter en annan skämt ut sig med det ena hätska utspelet efter det andra. Vid flera tillfällen har Medvedev hotat med kärnvapen.

Han har även påstått att Moskva inte “har något annat val” än att döda Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Huruvida Medvedev egentligen talar för Kreml i sina bisarra och hotfulla kommentarer har ibland ifrågasatts.

Det kan vara så att Putin och hans kamrater inser att Medvedev gör galna uttalanden men ser honom som ett användbart verktyg för att skrämma väst och Ukraina och tvinga dem att acceptera Kremls villkor för fred, kärnvapenkontroll och liknande, har statsvetaren och Rysslandsexperten Alexander J. Motyl från Rutgers University-Newark tidigare framhållit till The Hill.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen