“Vi avfyrade nästan kärnvapen mot Nato då” – vansinnigt utspel från Kreml

2025 01 20

USA:s tidigare president Joe Biden “var nära att starta ett kärnvapenkrig”.

Det påstår Kreml i ett uttalande under 82-åringens sista dag i Vita huset.

Utspelet kommer från Dmitirj Medvedev, före detta president i Ryssland och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

I ett inlägg på Telegram går expresidenten till angrepp mot Biden med en rad bisarra anklagelser och hänvisar bland annat till händelser redan under hans tid som vicepresident.

– Det som fångade min uppmärksamhet var hans ohälsosamma intresse för Ukraina, även om han förklarade för mig att han agerade efter Obamas instruktioner. Med tiden förvandlades dessa instruktioner till en besatthet – förvandlingen underlättades av politiska misstag, ren korruption och dåligt omdöme som härrör från historisk okunnighet och oförmåga att uppskatta “ukrainsk” naturlighet.

"Utlöste nästan kärnvapenkrig"

Medvedev fortsätter:

– Vid något tillfälle spårade den gamla mannen ur och utlöste i princip ett krig mellan det kollektiva väst och Ryssland, vilket nästan ledde till kärnvapenkrig med Nato.

– Han har helt klart varit borta på sistone. Även om det är sant att det här kriget gynnar USA ekonomiskt, är politiska kostnader och den verkliga faran för en dödlig konflikt mycket viktigare. Det är något som den gamla gubben inte var beredd på. Detta är ett fall där chefen för en stor världsmakt helt förlorade kontrollen över situationen, vilket resulterade i ett förkrossande nederlag i valet för Demokraterna.

"Försöker skrämma väst"

Medvedevs utspel kommer strax efter att USA gett besked om att ge Ukraina ytterligare militära medel värt 500 miljoner dollar.

Den forne presidenten har under kriget gång efter en annan skämt ut sig med det ena hätska utspelet efter det andra. Vid flera tillfällen har Medvedev hotat med kärnvapen.

Han har även påstått att Moskva inte “har något annat val” än att döda Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Huruvida Medvedev egentligen talar för Kreml i sina bisarra och hotfulla kommentarer har ibland ifrågasatts.

Det kan vara så att Putin och hans kamrater inser att Medvedev gör galna uttalanden men ser honom som ett användbart verktyg för att skrämma väst och Ukraina och tvinga dem att acceptera Kremls villkor för fred, kärnvapenkontroll och liknande, har statsvetaren och Rysslandsexperten Alexander J. Motyl från Rutgers University-Newark tidigare framhållit till The Hill.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen