“Vi avfyrade nästan kärnvapen mot Nato då” – vansinnigt utspel från Kreml

2025 01 20

USA:s tidigare president Joe Biden “var nära att starta ett kärnvapenkrig”.

Det påstår Kreml i ett uttalande under 82-åringens sista dag i Vita huset.

Utspelet kommer från Dmitirj Medvedev, före detta president i Ryssland och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

I ett inlägg på Telegram går expresidenten till angrepp mot Biden med en rad bisarra anklagelser och hänvisar bland annat till händelser redan under hans tid som vicepresident.

– Det som fångade min uppmärksamhet var hans ohälsosamma intresse för Ukraina, även om han förklarade för mig att han agerade efter Obamas instruktioner. Med tiden förvandlades dessa instruktioner till en besatthet – förvandlingen underlättades av politiska misstag, ren korruption och dåligt omdöme som härrör från historisk okunnighet och oförmåga att uppskatta “ukrainsk” naturlighet.

"Utlöste nästan kärnvapenkrig"

Medvedev fortsätter:

– Vid något tillfälle spårade den gamla mannen ur och utlöste i princip ett krig mellan det kollektiva väst och Ryssland, vilket nästan ledde till kärnvapenkrig med Nato.

– Han har helt klart varit borta på sistone. Även om det är sant att det här kriget gynnar USA ekonomiskt, är politiska kostnader och den verkliga faran för en dödlig konflikt mycket viktigare. Det är något som den gamla gubben inte var beredd på. Detta är ett fall där chefen för en stor världsmakt helt förlorade kontrollen över situationen, vilket resulterade i ett förkrossande nederlag i valet för Demokraterna.

"Försöker skrämma väst"

Medvedevs utspel kommer strax efter att USA gett besked om att ge Ukraina ytterligare militära medel värt 500 miljoner dollar.

Den forne presidenten har under kriget gång efter en annan skämt ut sig med det ena hätska utspelet efter det andra. Vid flera tillfällen har Medvedev hotat med kärnvapen.

Han har även påstått att Moskva inte “har något annat val” än att döda Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Huruvida Medvedev egentligen talar för Kreml i sina bisarra och hotfulla kommentarer har ibland ifrågasatts.

Det kan vara så att Putin och hans kamrater inser att Medvedev gör galna uttalanden men ser honom som ett användbart verktyg för att skrämma väst och Ukraina och tvinga dem att acceptera Kremls villkor för fred, kärnvapenkontroll och liknande, har statsvetaren och Rysslandsexperten Alexander J. Motyl från Rutgers University-Newark tidigare framhållit till The Hill.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen