“Vi avfyrade nästan kärnvapen mot Nato då” – vansinnigt utspel från Kreml

2025 01 20

USA:s tidigare president Joe Biden “var nära att starta ett kärnvapenkrig”.

Det påstår Kreml i ett uttalande under 82-åringens sista dag i Vita huset.

Utspelet kommer från Dmitirj Medvedev, före detta president i Ryssland och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet.

I ett inlägg på Telegram går expresidenten till angrepp mot Biden med en rad bisarra anklagelser och hänvisar bland annat till händelser redan under hans tid som vicepresident.

– Det som fångade min uppmärksamhet var hans ohälsosamma intresse för Ukraina, även om han förklarade för mig att han agerade efter Obamas instruktioner. Med tiden förvandlades dessa instruktioner till en besatthet – förvandlingen underlättades av politiska misstag, ren korruption och dåligt omdöme som härrör från historisk okunnighet och oförmåga att uppskatta “ukrainsk” naturlighet.

"Utlöste nästan kärnvapenkrig"

Medvedev fortsätter:

– Vid något tillfälle spårade den gamla mannen ur och utlöste i princip ett krig mellan det kollektiva väst och Ryssland, vilket nästan ledde till kärnvapenkrig med Nato.

– Han har helt klart varit borta på sistone. Även om det är sant att det här kriget gynnar USA ekonomiskt, är politiska kostnader och den verkliga faran för en dödlig konflikt mycket viktigare. Det är något som den gamla gubben inte var beredd på. Detta är ett fall där chefen för en stor världsmakt helt förlorade kontrollen över situationen, vilket resulterade i ett förkrossande nederlag i valet för Demokraterna.

"Försöker skrämma väst"

Medvedevs utspel kommer strax efter att USA gett besked om att ge Ukraina ytterligare militära medel värt 500 miljoner dollar.

Den forne presidenten har under kriget gång efter en annan skämt ut sig med det ena hätska utspelet efter det andra. Vid flera tillfällen har Medvedev hotat med kärnvapen.

Han har även påstått att Moskva inte “har något annat val” än att döda Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Huruvida Medvedev egentligen talar för Kreml i sina bisarra och hotfulla kommentarer har ibland ifrågasatts.

– Det kan vara så att Putin och hans kamrater inser att Medvedev gör galna uttalanden men ser honom som ett användbart verktyg för att skrämma väst och Ukraina och tvinga dem att acceptera Kremls villkor för fred, kärnvapenkontroll och liknande, har statsvetaren och Rysslandsexperten Alexander J. Motyl från Rutgers University-Newark tidigare framhållit till The Hill.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 okt 26

Panik i Ukraina – nu agerar Donald Trump

2026 10 23

Ukrainas tillgång till satellitnätverket Starlink har begränsats.

Händelsen har skapat panik bland den ukrainska ledningen och landets militär, rapporterar Wall Street Journal.

Begränsningen har bland annat inneburit att drönare inte kunnat flyga snabbare än 160 kilometer i timmen, vilket har fått stora konsekvenser för Ukrainas försvars- och attackförmåga.

Skyller på varandra

Starlinks ägare Elon Musk har förnekat att han begränsat hastigheten för det krigsdrabbade landet.

Musk har framhållit att det är president Trump som ytterst beslutar om eventuella begränsningar av systemets hastighet och användning.

Vita huset lägger dock ansvaret på Musk.

– Det är ett privat företag; presidenten driver inte företaget och kan inte instruera det företaget att göra någonting, har utrikesminister Marco Rubio sagt.

Trump agerar

Nu uppges president Donald Trump agera.

Enligt uppgifter till Wall Street Journal har Trump ringt Elon Musk och bett honom att återställa Starlink för Ukraina.

Kort efter samtalet ska Starlink fungera bättre, enligt tidningens källor.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger dock att hastigheterna för Starlink ännu inte har återställts helt, rapporterar Reuters.

Läs också: Partisaner slår till mot Moskva 

Avgörande för Ukraina

Den militära versionen av Starlink kallas för Strashield och har varit en central del av Ukrainas försvar sedan krigets första dagar.

Via satellitsystemet har den ukrainska militären säkrat tillgången till internet.

Starshield har gjort det möjligt för ukrainska trupper att styra drönare, dela drönarbilder i realtid och kommunicera i områden där mobilnätens täckning har slagits ut. 

Andra läser: Svensk bilhandlare i konkurs

Foto: Official White House Photo

Text: Redaktionen


23 oktober 2026

SKATTEVERKET: Dags att skicka in – pensionärer uppmanas särskilt

2026 10 23

Den 8 november är sista dagen, meddelar Skatteverket.

Då måste den som vill ansöka om jämkning ha skickat in sin ansökan för att rätt skatt ska dras under hela 2027. Annars riskerar många att få kvarskatt.

– Olika faktorer påverkar vad just du ska betala i skatt, säger Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, i ett uttalande.

– Det går att ta med alla sorters inkomster och avdrag i en jämkningsansökan, men framför allt är jämkning det bästa sättet att undvika att för lite skatt dras på dina löne- och pensionsutbetalningar.

Många nyblivna pensionärer

Av de som får kvarskatt är nyblivna pensionärer överrepresenterade, enligt Skatteverket. Anledningen är att pensionärer ofta får pensionsutbetalningar från flera håll, där var och en av dem inte kan veta vad den totala inkomsten landar på.

– Det här gäller även de personer som tar ut pension men fortsätter att arbeta, uppger Skatteverket.

– Det finns flera sätt att undvika kvarskatt. Ett sätt är att be den som betalar ut lön eller pension att dra mer skatt. Ett annat sätt är att ansöka om jämkning hos Skatteverket.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

200 000 pensionärer

För inkomståret 2025 var det många som fick kvarskatt. Bland de som fick sitt besked om slutlig skatt i juni var sista inbetalningsdag i september, och det totala antalet som fick betala tillbaka var 712 000. Hela 200 000 av dem var pensionärer.

– Det är vanligt med kvarskatt när en person har flera utbetalare, vilket många med pension har. Det är därför viktigt att planera sina pensionsutbetalningar och vilken skatt som ska dras, sade Johan Schauman då.

Hemsida eller blankett

Ansökan om jämkning görs på Skatteverkets hemsida eller via en blankett. På hemsidan finns också möjlighet att räkna ut den rätta skatten som ska dras.

– När du ansöker om jämkning inför ett kalenderår kallas det för att du ansöker om särskild beräkningsgrund, uppger Skatteverket.

– Om du har ansökt om särskild beräkningsgrund och är ansluten till en digital brevlåda får du beslutet i mitten av december. Annars skickas det med post till din folkbokföringsadress i början av januari.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen