Vill att Sverige utvisar fler brottslingar

2021 12 10

Statsminister Magdalena Andersson (S) vill att Sverige ökar tempot när det gäller att genomföra fler utvisningar av brottslingar.

Socialdemokraternas partiledare signalerade redan när hon blev vald till att hon har tre huvudprioriteringar.

Högre växel mot utländska brottslingar

▪Ökad kamp mot brottsligheten

▪Motverka negativa marknadsintressen i skola, sjukvård och äldreomsorg

▪Skapa fler jobb med hjälp av klimatomställningen

Och nu vill hon lägga in en högre växel i kampen mot brottsligheten genom att genomföra fler utvisningar.

Är i Finland

– Vi ska utvisa fler brottslingar, säger Magdalena Andersson till DN i samband med hennes pågående resa till Finland.

Fler ska utvisas

Hon menar att det bland annat handlar om att allmänheten ska kunna lita på Sveriges rättssystem.

– Jag ser framför mig att fler personer som begår brott i Sverige bör utvisas. Vi ska utvisa fler brottslingar. Det handlar i grunden om tilltron till det svenska rättssystemet, säger hon till tidningen

Utan svenskt medborgarskap

S-ledaren anser att Sverige i dag utvisar för få personer som begår brott och som inte är svenska medborgare.

– Personer som har begått brott i Sverige och som inte har svenskt medborgarskap. Där tycker jag att vi i ökad omfattning bör utvisa dem, säger hon till DN.

Underlag redan framtaget

Socialdemokraterna har redan jobbat med att kunna möjliggöra fler utvisningar. I juni mottog justitieminister Morgan Johansson betänkandet ”Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk” där ett delsyfte är att fler personer som döms för brott ska kunna utvisas.

En rad förslag

Betänkandet föreslår bland annat följande:

▪Utvisning ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag genom att straffvärdesgränsen sänks från tolv månader till sex månaders fängelse.

▪Högre krav på att personer som är utländska medborgare har etablerat sig i det svenska samhället, till exempel genom arbete, studier och kunskaper i det svenska språket, för att kunna undgå utvisning.

▪Att regeln om att det ställs högre krav för att utvisa den som varit bosatt länge i Sverige tas bort.

▪Att domstolen vid straffmätning inte längre ska ta hänsyn till de negativa konsekvenser som utvisningen innebär för den tilltalade.

Ygeman uppmanas öka tempot

Magdalena Andersson (S) vill nu att migrationsminister Anders Ygeman skyndar på arbetet med att få igenom skärpningarna så att fler kan utvisas.

– Han har fått uppdraget att snabbt plocka fram ett sådant förslag som vi kan gå till riksdagen med, säger hon till DN.

ANALYS

Socialdemokraternas nya ledare vill nu göra allt för att öka partiets fokus på hårdare tag mot brottsligheten. Min bedömning är att Socialdemokraterna kommer att göra följande:

▪Skärpa retoriken rejält när det gäller brottsligheten

▪Lägga fram fler förslag och i snabbare takt

▪Komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten

▪Göra kampen mot brottsligheten till en av de två främsta frågorna inför valet

Punkten att komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten är en av nyckelfråga.

Moderaterna och SD

Samtidigt har Moderaterna och Sverigedemokraterna högre förtroende bland väljarna i kampen mot brottsligheten enligt flera opinionsmätningar av sakfrågorna. Det är en av M-KD-SD-L:s främsta frågor inför valet – vilket sannolikt är en av anledningarna till att statsministern ökar sitt fokus på frågan.

Ett annat skäl till att hon vill öka fokuset på frågan kan vara att hon även rent sakfrågemässigt vill gå längre än den förra S-ledaren gjorde när det gäller skärpningar av lag och straff.

Att ge väljarna ny bild av S

Samtidigt är Magdalena Andersson nyvald och får nu ökad möjlighet att sätta Socialdemokraternas dagordning. Min prognos är att hon kommer att lyckas med att ge väljarna en ny bild av Socialdemokraterna som ett parti som i allt större utsträckning karaktäriseras av hårdare tag mot brottsligheten.

Källa: Justitieministerns utredning om skärpta regler vid utvisning på grund av brott


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen