Vill att Sverige utvisar fler brottslingar

2021 12 10

Statsminister Magdalena Andersson (S) vill att Sverige ökar tempot när det gäller att genomföra fler utvisningar av brottslingar.

Socialdemokraternas partiledare signalerade redan när hon blev vald till att hon har tre huvudprioriteringar.

Högre växel mot utländska brottslingar

▪Ökad kamp mot brottsligheten

▪Motverka negativa marknadsintressen i skola, sjukvård och äldreomsorg

▪Skapa fler jobb med hjälp av klimatomställningen

Och nu vill hon lägga in en högre växel i kampen mot brottsligheten genom att genomföra fler utvisningar.

Är i Finland

– Vi ska utvisa fler brottslingar, säger Magdalena Andersson till DN i samband med hennes pågående resa till Finland.

Fler ska utvisas

Hon menar att det bland annat handlar om att allmänheten ska kunna lita på Sveriges rättssystem.

– Jag ser framför mig att fler personer som begår brott i Sverige bör utvisas. Vi ska utvisa fler brottslingar. Det handlar i grunden om tilltron till det svenska rättssystemet, säger hon till tidningen

Utan svenskt medborgarskap

S-ledaren anser att Sverige i dag utvisar för få personer som begår brott och som inte är svenska medborgare.

– Personer som har begått brott i Sverige och som inte har svenskt medborgarskap. Där tycker jag att vi i ökad omfattning bör utvisa dem, säger hon till DN.

Underlag redan framtaget

Socialdemokraterna har redan jobbat med att kunna möjliggöra fler utvisningar. I juni mottog justitieminister Morgan Johansson betänkandet ”Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk” där ett delsyfte är att fler personer som döms för brott ska kunna utvisas.

En rad förslag

Betänkandet föreslår bland annat följande:

▪Utvisning ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag genom att straffvärdesgränsen sänks från tolv månader till sex månaders fängelse.

▪Högre krav på att personer som är utländska medborgare har etablerat sig i det svenska samhället, till exempel genom arbete, studier och kunskaper i det svenska språket, för att kunna undgå utvisning.

▪Att regeln om att det ställs högre krav för att utvisa den som varit bosatt länge i Sverige tas bort.

▪Att domstolen vid straffmätning inte längre ska ta hänsyn till de negativa konsekvenser som utvisningen innebär för den tilltalade.

Ygeman uppmanas öka tempot

Magdalena Andersson (S) vill nu att migrationsminister Anders Ygeman skyndar på arbetet med att få igenom skärpningarna så att fler kan utvisas.

– Han har fått uppdraget att snabbt plocka fram ett sådant förslag som vi kan gå till riksdagen med, säger hon till DN.

ANALYS

Socialdemokraternas nya ledare vill nu göra allt för att öka partiets fokus på hårdare tag mot brottsligheten. Min bedömning är att Socialdemokraterna kommer att göra följande:

▪Skärpa retoriken rejält när det gäller brottsligheten

▪Lägga fram fler förslag och i snabbare takt

▪Komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten

▪Göra kampen mot brottsligheten till en av de två främsta frågorna inför valet

Punkten att komma med helt nya förslag för att minska brottsligheten är en av nyckelfråga.

Moderaterna och SD

Samtidigt har Moderaterna och Sverigedemokraterna högre förtroende bland väljarna i kampen mot brottsligheten enligt flera opinionsmätningar av sakfrågorna. Det är en av M-KD-SD-L:s främsta frågor inför valet – vilket sannolikt är en av anledningarna till att statsministern ökar sitt fokus på frågan.

Ett annat skäl till att hon vill öka fokuset på frågan kan vara att hon även rent sakfrågemässigt vill gå längre än den förra S-ledaren gjorde när det gäller skärpningar av lag och straff.

Att ge väljarna ny bild av S

Samtidigt är Magdalena Andersson nyvald och får nu ökad möjlighet att sätta Socialdemokraternas dagordning. Min prognos är att hon kommer att lyckas med att ge väljarna en ny bild av Socialdemokraterna som ett parti som i allt större utsträckning karaktäriseras av hårdare tag mot brottsligheten.

Källa: Justitieministerns utredning om skärpta regler vid utvisning på grund av brott


14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


14 nov 2026

Smocka för alla med bostadsrätt

2026 11 14

Ett tungt besked går ut till alla med bostadsrätt i landet.

Trots sjunkande räntor väntar nya avgiftshöjningar för många bostadsrättsägare inför nästa år.

För en vanlig trerumslägenhet kan kostnaden öka med upp till 7 200 kronor om året.

Så mycket dyrare kan det bli

Många bostadsrättsägare har hoppats på billigare boende när räntorna sjunkit. Men enligt fastighetsförvaltaren Nabo finns det fortfarande flera faktorer som pressar bostadsrättsföreningarnas ekonomi.

– Inflationen är på väg tillbaka. Kronan har försvagats, höga energipriser sprider sig till transporter och tjänster, och om skattelättnaderna på mat och drivmedel tas bort stiger priserna ytterligare, uppger Nabo.

Enligt en sammanställning från Egrannar väntas den genomsnittliga månadsavgiften i Sverige landa på 798 kronor per kvadratmeter och år vid årsskiftet.

För en lägenhet på 75 kvadratmeter innebär det en månadsavgift på knappt 5 000 kronor.

Om avgiften höjs med 8–12 procent kan det innebära ytterligare 400–600 kronor i månaden. På ett år blir det upp till 7 200 kronor extra.

Läs mer: Grönt ljus för V – visar ny mätning

Driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är att kostnaderna för el, fjärrvärme, vatten och avfall fortsätter att stiga.

Under 2026 ökade dessa kostnader med i genomsnitt 6,9 procent, enligt Nils Holgersson-rapporten.

Vatten och avlopp stod för den största ökningen. I 94 kommuner höjdes VA-taxan med minst tio procent.

Inför 2027 rekommenderar Nabo ytterligare kostnadsökningar på åtta procent för vatten och något lägre för el och fjärrvärme.

– Nabo räknar med cirka 5 procent för både el och fjärrvärme, främst på grund av högre elnätskostnader, meddelar bolaget.

Samtidigt behöver föreningarna ta höjd för framtida underhåll och renoveringar.

Kan höja på egen hand

Trots att många föreningar redan har höjt avgifterna finns det ett fortsatt behov av att stärka ekonomin. Föreningarna höjer därför lite för att kunna bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Under 2026 bromsade den genomsnittliga avgiftshöjningen in till 1,5 procent.

Andra läser: 2 000 kronor direkt – många bilister går i samma fälla

Foto: MKB

Text: Redaktionen