Vill förbjuda anonyma kontantkort i Sverige under 2022

2022 02 09

För att skruva upp kampen mot brottsligheten vill regeringen förbjuda anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

Detta meddelar justitieminister Morgan Johansson (S).

Bovar och banditer

Det är mycket vanligt att oregist­rerade och anonyma kontant­kort till mobil­telefoner används av kriminella i samband med brotts­lig verksamhet. Det gör att polis och åklagare går miste om viktig och ibland avgörande infor­mation, konstaterar ansvariga vid Justitiedepartementet.

De anonyma kontantkorten har helt enkelt blivit ett sätt för kriminella att komma undan polisen.

Förbättra för polisen

S-regeringen planerar därför att i morgon torsdag fatta beslut om förslag som innebär ett förbud mot oregist­rerade kontantkort.

– Oregistrerade kontant­kort till mobil­telefoner används ofta av krimi­nella för att försvåra polisens arbete. Nu sätter vi stopp för det och ger därigenom polisen bättre verktyg att bekämpa brott, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson.

Hemliga tvångsmedel

Tillgång till information om elektro­nisk kommu­nikation är ofta avgö­rande för att allvarlig brotts­lighet ska kunna utredas och lagföras. De brotts­bekäm­pande myndig­heterna har ett påtagligt behov av att kunna knyta en misstänkt person till ett visst telefon­nummer, inte minst för att kunna använda hemliga tvångs­medel, betonar Justitiedepartementet.

Registrera sig

För att uppgifterna om vem som äger respektive mobiltelefonnummer ska finnas tillgängliga för polisen och andra brotts­bekäm­pande myndig­heter vill nu regeringen att man ska bli skyldig att registrera sig för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort.

SMS och surf

– Förslaget omfattar sådana kontant­kort som kan användas för samtal, sms och surf. Innan tjänsten börjar användas ska den som tillhanda­håller tjänsten registrera abon­nentens namn, adress och person­nummer, förklarar departementet.

Regist­rerings­skyldig­heten föreslås börja gälla den 1 augusti 2022. Kontant­kort som är i bruk vid ikraft­trädandet ska som huvud­regel registreras senast den 1 februari 2023.

Tre nackdelar

– Ansvaret för registreringen av nya kontantkort ska läggas på operatörerna, säger Morgan Johansson.

Förslaget att förbjuda anonyma kontantkort lyftes fram redan när Mikael Damberg var inrikesminister  Då nämndes emellertid följande nackdelar:

◾Individen tvingas ge upp sin anonymitet.

◾Det blir kostnader för mobiloperatörerna avseende registreringen.

◾Brottslingar kan fortsätta att vara anonyma om en annan person registrerar sig i deras ställe.

Slår undan benen

Enligt utredaren kunde dock nackdelarna delvis pareras och Mikael Damberg var positiv till förslaget.

– Med det här förslaget slår man undan benen för väldigt många brottsupplägg som finns i landet, framhöll Mikael Damberg (S) till SvD.

Av Sveriges cirka 14 miljoner mobilabonnemang konstaterades år 2020 att 3 miljoner var kontantkort, det vill säga omkring 22 procent.

De fanns cirka 60 mobiloperatörer i Sverige varav de största är Telia, Tele2, Telenor och Tre.

Foto: H. Ouabasir

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen