Vill förbjuda anonyma kontantkort i Sverige under 2022

2022 02 09

För att skruva upp kampen mot brottsligheten vill regeringen förbjuda anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

Detta meddelar justitieminister Morgan Johansson (S).

Bovar och banditer

Det är mycket vanligt att oregist­rerade och anonyma kontant­kort till mobil­telefoner används av kriminella i samband med brotts­lig verksamhet. Det gör att polis och åklagare går miste om viktig och ibland avgörande infor­mation, konstaterar ansvariga vid Justitiedepartementet.

De anonyma kontantkorten har helt enkelt blivit ett sätt för kriminella att komma undan polisen.

Förbättra för polisen

S-regeringen planerar därför att i morgon torsdag fatta beslut om förslag som innebär ett förbud mot oregist­rerade kontantkort.

– Oregistrerade kontant­kort till mobil­telefoner används ofta av krimi­nella för att försvåra polisens arbete. Nu sätter vi stopp för det och ger därigenom polisen bättre verktyg att bekämpa brott, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson.

Hemliga tvångsmedel

Tillgång till information om elektro­nisk kommu­nikation är ofta avgö­rande för att allvarlig brotts­lighet ska kunna utredas och lagföras. De brotts­bekäm­pande myndig­heterna har ett påtagligt behov av att kunna knyta en misstänkt person till ett visst telefon­nummer, inte minst för att kunna använda hemliga tvångs­medel, betonar Justitiedepartementet.

Registrera sig

För att uppgifterna om vem som äger respektive mobiltelefonnummer ska finnas tillgängliga för polisen och andra brotts­bekäm­pande myndig­heter vill nu regeringen att man ska bli skyldig att registrera sig för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort.

SMS och surf

– Förslaget omfattar sådana kontant­kort som kan användas för samtal, sms och surf. Innan tjänsten börjar användas ska den som tillhanda­håller tjänsten registrera abon­nentens namn, adress och person­nummer, förklarar departementet.

Regist­rerings­skyldig­heten föreslås börja gälla den 1 augusti 2022. Kontant­kort som är i bruk vid ikraft­trädandet ska som huvud­regel registreras senast den 1 februari 2023.

Tre nackdelar

– Ansvaret för registreringen av nya kontantkort ska läggas på operatörerna, säger Morgan Johansson.

Förslaget att förbjuda anonyma kontantkort lyftes fram redan när Mikael Damberg var inrikesminister  Då nämndes emellertid följande nackdelar:

◾Individen tvingas ge upp sin anonymitet.

◾Det blir kostnader för mobiloperatörerna avseende registreringen.

◾Brottslingar kan fortsätta att vara anonyma om en annan person registrerar sig i deras ställe.

Slår undan benen

Enligt utredaren kunde dock nackdelarna delvis pareras och Mikael Damberg var positiv till förslaget.

– Med det här förslaget slår man undan benen för väldigt många brottsupplägg som finns i landet, framhöll Mikael Damberg (S) till SvD.

Av Sveriges cirka 14 miljoner mobilabonnemang konstaterades år 2020 att 3 miljoner var kontantkort, det vill säga omkring 22 procent.

De fanns cirka 60 mobiloperatörer i Sverige varav de största är Telia, Tele2, Telenor och Tre.

Foto: H. Ouabasir

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen