Vill förbjuda anonyma kontantkort i Sverige under 2022

2022 02 09

För att skruva upp kampen mot brottsligheten vill regeringen förbjuda anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

Detta meddelar justitieminister Morgan Johansson (S).

Bovar och banditer

Det är mycket vanligt att oregistrerade och anonyma kontantkort till mobiltelefoner används av kriminella i samband med brottslig verksamhet. Det gör att polis och åklagare går miste om viktig och ibland avgörande information, konstaterar ansvariga vid Justitiedepartementet.

De anonyma kontantkorten har helt enkelt blivit ett sätt för kriminella att komma undan polisen.

Förbättra för polisen

S-regeringen planerar därför att i morgon torsdag fatta beslut om förslag som innebär ett förbud mot oregistrerade kontantkort.

– Oregistrerade kontantkort till mobiltelefoner används ofta av kriminella för att försvåra polisens arbete. Nu sätter vi stopp för det och ger därigenom polisen bättre verktyg att bekämpa brott, säger justitie- och inrikesminister Morgan Johansson.

Hemliga tvångsmedel

Tillgång till information om elektronisk kommunikation är ofta avgörande för att allvarlig brottslighet ska kunna utredas och lagföras. De brottsbekämpande myndigheterna har ett påtagligt behov av att kunna knyta en misstänkt person till ett visst telefonnummer, inte minst för att kunna använda hemliga tvångsmedel, betonar Justitiedepartementet.

Registrera sig

För att uppgifterna om vem som äger respektive mobiltelefonnummer ska finnas tillgängliga för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter vill nu regeringen att man ska bli skyldig att registrera sig för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort.

SMS och surf

– Förslaget omfattar sådana kontantkort som kan användas för samtal, sms och surf. Innan tjänsten börjar användas ska den som tillhandahåller tjänsten registrera abonnentens namn, adress och personnummer, förklarar departementet.

Registreringsskyldigheten föreslås börja gälla den 1 augusti 2022. Kontantkort som är i bruk vid ikraftträdandet ska som huvudregel registreras senast den 1 februari 2023.

Tre nackdelar

– Ansvaret för registreringen av nya kontantkort ska läggas på operatörerna, säger Morgan Johansson.

Förslaget att förbjuda anonyma kontantkort lyftes fram redan när Mikael Damberg var inrikesminister Då nämndes emellertid följande nackdelar:

Individen tvingas ge upp sin anonymitet.

Det blir kostnader för mobiloperatörerna avseende registreringen.

Brottslingar kan fortsätta att vara anonyma om en annan person registrerar sig i deras ställe.

Slår undan benen

Enligt utredaren kunde dock nackdelarna delvis pareras och Mikael Damberg var positiv till förslaget.

– Med det här förslaget slår man undan benen för väldigt många brottsupplägg som finns i landet, framhöll Mikael Damberg (S) till SvD.

Av Sveriges cirka 14 miljoner mobilabonnemang konstaterades år 2020 att 3 miljoner var kontantkort, det vill säga omkring 22 procent.

De fanns cirka 60 mobiloperatörer i Sverige varav de största är Telia, Tele2, Telenor och Tre.

Foto: H. Ouabasir

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen