Vill förbjuda anonyma kontantkort i Sverige under 2022

2022 02 09

För att skruva upp kampen mot brottsligheten vill regeringen förbjuda anonyma kontantkort till mobiltelefoner.

Detta meddelar justitieminister Morgan Johansson (S).

Bovar och banditer

Det är mycket vanligt att oregist­rerade och anonyma kontant­kort till mobil­telefoner används av kriminella i samband med brotts­lig verksamhet. Det gör att polis och åklagare går miste om viktig och ibland avgörande infor­mation, konstaterar ansvariga vid Justitiedepartementet.

De anonyma kontantkorten har helt enkelt blivit ett sätt för kriminella att komma undan polisen.

Förbättra för polisen

S-regeringen planerar därför att i morgon torsdag fatta beslut om förslag som innebär ett förbud mot oregist­rerade kontantkort.

– Oregistrerade kontant­kort till mobil­telefoner används ofta av krimi­nella för att försvåra polisens arbete. Nu sätter vi stopp för det och ger därigenom polisen bättre verktyg att bekämpa brott, säger justitie- och inrikes­minister Morgan Johansson.

Hemliga tvångsmedel

Tillgång till information om elektro­nisk kommu­nikation är ofta avgö­rande för att allvarlig brotts­lighet ska kunna utredas och lagföras. De brotts­bekäm­pande myndig­heterna har ett påtagligt behov av att kunna knyta en misstänkt person till ett visst telefon­nummer, inte minst för att kunna använda hemliga tvångs­medel, betonar Justitiedepartementet.

Registrera sig

För att uppgifterna om vem som äger respektive mobiltelefonnummer ska finnas tillgängliga för polisen och andra brotts­bekäm­pande myndig­heter vill nu regeringen att man ska bli skyldig att registrera sig för vissa förbetalda tjänster som kan nås via till exempel kontantkort.

SMS och surf

– Förslaget omfattar sådana kontant­kort som kan användas för samtal, sms och surf. Innan tjänsten börjar användas ska den som tillhanda­håller tjänsten registrera abon­nentens namn, adress och person­nummer, förklarar departementet.

Regist­rerings­skyldig­heten föreslås börja gälla den 1 augusti 2022. Kontant­kort som är i bruk vid ikraft­trädandet ska som huvud­regel registreras senast den 1 februari 2023.

Tre nackdelar

– Ansvaret för registreringen av nya kontantkort ska läggas på operatörerna, säger Morgan Johansson.

Förslaget att förbjuda anonyma kontantkort lyftes fram redan när Mikael Damberg var inrikesminister  Då nämndes emellertid följande nackdelar:

◾Individen tvingas ge upp sin anonymitet.

◾Det blir kostnader för mobiloperatörerna avseende registreringen.

◾Brottslingar kan fortsätta att vara anonyma om en annan person registrerar sig i deras ställe.

Slår undan benen

Enligt utredaren kunde dock nackdelarna delvis pareras och Mikael Damberg var positiv till förslaget.

– Med det här förslaget slår man undan benen för väldigt många brottsupplägg som finns i landet, framhöll Mikael Damberg (S) till SvD.

Av Sveriges cirka 14 miljoner mobilabonnemang konstaterades år 2020 att 3 miljoner var kontantkort, det vill säga omkring 22 procent.

De fanns cirka 60 mobiloperatörer i Sverige varav de största är Telia, Tele2, Telenor och Tre.

Foto: H. Ouabasir

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


Nationellt förbud föreslås i Sverige – 65 000 har skrivit under

2026 05 20

Tiotusentals svenskar har fått nog.

Nu kräver de att ett nationellt förbud införs i Sverige.

Det framgår av en namninsamling från Djurens rätt.

Förbudet föreslås mot turbokycklingar – det vill säga kycklingar som framavlats för att växa särskilt snabbt och av det skälet kan drabbas av hunger eller sjukdomar.

Listan med 65 000 namnunderskrifter har överlämnats till samtliga riksdagspartier.

– När branschen inte tar ansvar måste politiken göra det. Avslöjandena är återkommande och djurskyddsproblemen är väl dokumenterade. Ändå händer inget. Då krävs tydliga politiska besked: Sverige ska inte tillåta uppfödning av turbokycklingar, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt. 

Ministern om kravet

Sveriges kycklingproduktion domineras nästan helt av de så kallade turbokycklingarna.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) kommenterade kravet på ett förbud under en interpellationsdebatt i riksdagen.

Han konstaterade att djurskyddsnivån inom EU behöver höjas och hänvisade till att det pågår en översyn av unionens djurskyddslagstiftning.

– Med anledning av översynen har Sverige tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien tagit fram ett gemensamt inspel till kommissionen med förslag som bör beaktas i en kommande lagstiftning. Något som framhålls är vikten av att både djurvälfärd och djurhälsa beaktas vid avel så att det inte blir ett alltför ensidigt fokus på produktionsegenskaper, exempelvis tillväxt, framhöll Kullgren.

LÄS MER: Gratisanvändare stoppas på populär plattform

Svenska folket vill förbjuda

Enligt en Novusundersökning finns det ett starkt stöd i Sverige för att förbjuda turbokycklingar.

Tre av fyra svenskar anser att kycklingbranschen i Sverige bör ställa om till mer långsamväxande kycklingar, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar 

Foto: T. Flyckt

Text: Redaktionen