EU-LAND: Vill införa 70-årsgräns för cigarettköp i framtiden

2022 03 16

I framtiden skall det införas 70-årsgräns för att köpa cigaretter i Danmark.

Det vill danska regeringen som konstaterar att cigarettrökning dödar stora mängder människor varje år världen över och ännu fler drabbas av svåra sjukdomar och cancer.

För att stoppa den otäcka utvecklingen föreslår nu danska regeringen uppseendeväckande åtgärder.

Innovativt förslag

Danmarks hälsominister Magnus Heunicke (S) presenterade det innovativa förslaget om nytt tobaksförbud vid en presskonferens på Rigshospitalet; 16-våningssjukhuset i Köpenhamn som är Danmarks största sjukhus.

År efter år

Förslaget går ut på att det ska införas förbud mot att sälja tobaksprodukter till alla som är födda 2010 eller senare. Det innebär säljförbud till alla som är omkring 12 år eller yngre.

Förbudsgränsen för de som är födda 2010 eller senare skall sedan ligga kvar år efter år.

Åldersgränsen höjs årligen

Det innebär att till exempel år 2027 så har åldersgränsen höjts till 17 år, förutsatt att förbudet införs i år.

Och år 2042 har åldersgränsen höjts till 32 år.

Åldersgränsen höjs helt enkelt automatiskt med ett år i taget eftersom grundregeln om att personer födda 2010 eller senare inte får köpa tobak ligger kvar permanent.

Blir 70-årsgräns

Förslaget innebär således att år 2080 kommer Danmark att ha 70-årsgräns för att få köpa cigaretter.

Det innebär att 69-åringar inte får köpa cigaretter år 2080 medan däremot 70-åringar får köpa hur många cigarettpaket de vill.

69-åringarna mycket friskare

I gengäld kommer 69-årsgenerationen att vara mycket friskare än 70-årsgenerationen år 2080 sett till det faktum att rökning är mycket hälsofarligt.

Bakgrunden till det danska regeringsförslaget är att man under en längre tid misslyckats med att uppnå målet om minskad rökning bland unga danskar.

Samtidigt visar mätningar att 70 procent av de som röker vill sluta – men klarar inte av det på grund av beroendet, enligt Hjärtföreningen i Danmark.

Konservativa skeptiska

Danska högerpartiet De Konservative är skeptiska.

– Vi ska förstås göra allt för att unga inte börjar röka. Men när man är myndig ansvarar man ju för sitt eget liv, säger De Konservatives talesperson i sjukvårdsfrågor Per Larsen till danska statstelevisionen, DR.

Vänstern positiva

Vänsterpartiet Enhedslistan ställer sig däremot positiva till förslaget.

– Avsikterna med detta är vi med på. 13 500 människor dör varje år i Danmark på grund av tobaksrelaterade sjukdomar. Och vi har en tobaksindustri som för en otroligt aggressiv kampanj för att locka ungdomar in i ett tobaksberoende, säger partiets sjukvårdstalesperson Peder Hvelplund.

Liberala tveksamma

Liberala partiet Radikale är tveksamma till förbudsförslaget.

– Om några generationer är det ju 40-åringar, sen 50-åringar, sen 60-åringar det handlar om, framhäver Radikales Stinus Lindgren som undrar hur förbudet ska hanteras i praktiken.

Radikale är mer positiva till kraftigt höjda tobaksskatter.

Venstre tveksamma

Liberalkonservativa Venstre, som under många årtionden varit Danmarks ledande högerparti, föredrar istället höjda cigarettpriser och anser att förbudsförslaget får udda effekter.

– Det ger den paradoxala situationen att en myndig medborgare på 28 år gärna får köpa ett paket cigaretter medan en myndig medborgare på 27 år inte får det, säger Venstres talesperson Martin Geertsen till Berlingske.

Hjärtföreningen applåderar

Danmarks Hjärtförening applåderar förslaget och är mycket positiva. Föreningen betonar att Danmarks politiker och myndigheter i många år försökt stävja rökningen.

– Men det går inte tillräckligt snabbt. Därför behövs mer drastiska åtgärder, säger Hjärtföreningens seniora rådgivare Mads Lind till DR.

Foto: D. Smith

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen