EU-LAND: Vill införa 70-årsgräns för cigarettköp i framtiden

2022 03 16

I framtiden skall det införas 70-årsgräns för att köpa cigaretter i Danmark.

Det vill danska regeringen som konstaterar att cigarettrökning dödar stora mängder människor varje år världen över och ännu fler drabbas av svåra sjukdomar och cancer.

För att stoppa den otäcka utvecklingen föreslår nu danska regeringen uppseendeväckande åtgärder.

Innovativt förslag

Danmarks hälsominister Magnus Heunicke (S) presenterade det innovativa förslaget om nytt tobaksförbud vid en presskonferens på Rigshospitalet; 16-våningssjukhuset i Köpenhamn som är Danmarks största sjukhus.

År efter år

Förslaget går ut på att det ska införas förbud mot att sälja tobaksprodukter till alla som är födda 2010 eller senare. Det innebär säljförbud till alla som är omkring 12 år eller yngre.

Förbudsgränsen för de som är födda 2010 eller senare skall sedan ligga kvar år efter år.

Åldersgränsen höjs årligen

Det innebär att till exempel år 2027 så har åldersgränsen höjts till 17 år, förutsatt att förbudet införs i år.

Och år 2042 har åldersgränsen höjts till 32 år.

Åldersgränsen höjs helt enkelt automatiskt med ett år i taget eftersom grundregeln om att personer födda 2010 eller senare inte får köpa tobak ligger kvar permanent.

Blir 70-årsgräns

Förslaget innebär således att år 2080 kommer Danmark att ha 70-årsgräns för att få köpa cigaretter.

Det innebär att 69-åringar inte får köpa cigaretter år 2080 medan däremot 70-åringar får köpa hur många cigarettpaket de vill.

69-åringarna mycket friskare

I gengäld kommer 69-årsgenerationen att vara mycket friskare än 70-årsgenerationen år 2080 sett till det faktum att rökning är mycket hälsofarligt.

Bakgrunden till det danska regeringsförslaget är att man under en längre tid misslyckats med att uppnå målet om minskad rökning bland unga danskar.

Samtidigt visar mätningar att 70 procent av de som röker vill sluta – men klarar inte av det på grund av beroendet, enligt Hjärtföreningen i Danmark.

Konservativa skeptiska

Danska högerpartiet De Konservative är skeptiska.

– Vi ska förstås göra allt för att unga inte börjar röka. Men när man är myndig ansvarar man ju för sitt eget liv, säger De Konservatives talesperson i sjukvårdsfrågor Per Larsen till danska statstelevisionen, DR.

Vänstern positiva

Vänsterpartiet Enhedslistan ställer sig däremot positiva till förslaget.

– Avsikterna med detta är vi med på. 13 500 människor dör varje år i Danmark på grund av tobaksrelaterade sjukdomar. Och vi har en tobaksindustri som för en otroligt aggressiv kampanj för att locka ungdomar in i ett tobaksberoende, säger partiets sjukvårdstalesperson Peder Hvelplund.

Liberala tveksamma

Liberala partiet Radikale är tveksamma till förbudsförslaget.

– Om några generationer är det ju 40-åringar, sen 50-åringar, sen 60-åringar det handlar om, framhäver Radikales Stinus Lindgren som undrar hur förbudet ska hanteras i praktiken.

Radikale är mer positiva till kraftigt höjda tobaksskatter.

Venstre tveksamma

Liberalkonservativa Venstre, som under många årtionden varit Danmarks ledande högerparti, föredrar istället höjda cigarettpriser och anser att förbudsförslaget får udda effekter.

– Det ger den paradoxala situationen att en myndig medborgare på 28 år gärna får köpa ett paket cigaretter medan en myndig medborgare på 27 år inte får det, säger Venstres talesperson Martin Geertsen till Berlingske.

Hjärtföreningen applåderar

Danmarks Hjärtförening applåderar förslaget och är mycket positiva. Föreningen betonar att Danmarks politiker och myndigheter i många år försökt stävja rökningen.

– Men det går inte tillräckligt snabbt. Därför behövs mer drastiska åtgärder, säger Hjärtföreningens seniora rådgivare Mads Lind till DR.

Foto: D. Smith

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen