EU-LAND: Vill införa 70-årsgräns för cigarettköp i framtiden

2022 03 16

I framtiden skall det införas 70-årsgräns för att köpa cigaretter i Danmark.

Det vill danska regeringen som konstaterar att cigarettrökning dödar stora mängder människor varje år världen över och ännu fler drabbas av svåra sjukdomar och cancer.

För att stoppa den otäcka utvecklingen föreslår nu danska regeringen uppseendeväckande åtgärder.

Innovativt förslag

Danmarks hälsominister Magnus Heunicke (S) presenterade det innovativa förslaget om nytt tobaksförbud vid en presskonferens på Rigshospitalet; 16-våningssjukhuset i Köpenhamn som är Danmarks största sjukhus.

År efter år

Förslaget går ut på att det ska införas förbud mot att sälja tobaksprodukter till alla som är födda 2010 eller senare. Det innebär säljförbud till alla som är omkring 12 år eller yngre.

Förbudsgränsen för de som är födda 2010 eller senare skall sedan ligga kvar år efter år.

Åldersgränsen höjs årligen

Det innebär att till exempel år 2027 så har åldersgränsen höjts till 17 år, förutsatt att förbudet införs i år.

Och år 2042 har åldersgränsen höjts till 32 år.

Åldersgränsen höjs helt enkelt automatiskt med ett år i taget eftersom grundregeln om att personer födda 2010 eller senare inte får köpa tobak ligger kvar permanent.

Blir 70-årsgräns

Förslaget innebär således att år 2080 kommer Danmark att ha 70-årsgräns för att få köpa cigaretter.

Det innebär att 69-åringar inte får köpa cigaretter år 2080 medan däremot 70-åringar får köpa hur många cigarettpaket de vill.

69-åringarna mycket friskare

I gengäld kommer 69-årsgenerationen att vara mycket friskare än 70-årsgenerationen år 2080 sett till det faktum att rökning är mycket hälsofarligt.

Bakgrunden till det danska regeringsförslaget är att man under en längre tid misslyckats med att uppnå målet om minskad rökning bland unga danskar.

Samtidigt visar mätningar att 70 procent av de som röker vill sluta – men klarar inte av det på grund av beroendet, enligt Hjärtföreningen i Danmark.

Konservativa skeptiska

Danska högerpartiet De Konservative är skeptiska.

– Vi ska förstås göra allt för att unga inte börjar röka. Men när man är myndig ansvarar man ju för sitt eget liv, säger De Konservatives talesperson i sjukvårdsfrågor Per Larsen till danska statstelevisionen, DR.

Vänstern positiva

Vänsterpartiet Enhedslistan ställer sig däremot positiva till förslaget.

– Avsikterna med detta är vi med på. 13 500 människor dör varje år i Danmark på grund av tobaksrelaterade sjukdomar. Och vi har en tobaksindustri som för en otroligt aggressiv kampanj för att locka ungdomar in i ett tobaksberoende, säger partiets sjukvårdstalesperson Peder Hvelplund.

Liberala tveksamma

Liberala partiet Radikale är tveksamma till förbudsförslaget.

– Om några generationer är det ju 40-åringar, sen 50-åringar, sen 60-åringar det handlar om, framhäver Radikales Stinus Lindgren som undrar hur förbudet ska hanteras i praktiken.

Radikale är mer positiva till kraftigt höjda tobaksskatter.

Venstre tveksamma

Liberalkonservativa Venstre, som under många årtionden varit Danmarks ledande högerparti, föredrar istället höjda cigarettpriser och anser att förbudsförslaget får udda effekter.

– Det ger den paradoxala situationen att en myndig medborgare på 28 år gärna får köpa ett paket cigaretter medan en myndig medborgare på 27 år inte får det, säger Venstres talesperson Martin Geertsen till Berlingske.

Hjärtföreningen applåderar

Danmarks Hjärtförening applåderar förslaget och är mycket positiva. Föreningen betonar att Danmarks politiker och myndigheter i många år försökt stävja rökningen.

– Men det går inte tillräckligt snabbt. Därför behövs mer drastiska åtgärder, säger Hjärtföreningens seniora rådgivare Mads Lind till DR.

Foto: D. Smith

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen