EU-LAND: Vill införa 70-årsgräns för cigarettköp i framtiden

2022 03 16

I framtiden skall det införas 70-årsgräns för att köpa cigaretter i Danmark.

Det vill danska regeringen som konstaterar att cigarettrökning dödar stora mängder människor varje år världen över och ännu fler drabbas av svåra sjukdomar och cancer.

För att stoppa den otäcka utvecklingen föreslår nu danska regeringen uppseendeväckande åtgärder.

Innovativt förslag

Danmarks hälsominister Magnus Heunicke (S) presenterade det innovativa förslaget om nytt tobaksförbud vid en presskonferens på Rigshospitalet; 16-våningssjukhuset i Köpenhamn som är Danmarks största sjukhus.

År efter år

Förslaget går ut på att det ska införas förbud mot att sälja tobaksprodukter till alla som är födda 2010 eller senare. Det innebär säljförbud till alla som är omkring 12 år eller yngre.

Förbudsgränsen för de som är födda 2010 eller senare skall sedan ligga kvar år efter år.

Åldersgränsen höjs årligen

Det innebär att till exempel år 2027 så har åldersgränsen höjts till 17 år, förutsatt att förbudet införs i år.

Och år 2042 har åldersgränsen höjts till 32 år.

Åldersgränsen höjs helt enkelt automatiskt med ett år i taget eftersom grundregeln om att personer födda 2010 eller senare inte får köpa tobak ligger kvar permanent.

Blir 70-årsgräns

Förslaget innebär således att år 2080 kommer Danmark att ha 70-årsgräns för att få köpa cigaretter.

Det innebär att 69-åringar inte får köpa cigaretter år 2080 medan däremot 70-åringar får köpa hur många cigarettpaket de vill.

69-åringarna mycket friskare

I gengäld kommer 69-årsgenerationen att vara mycket friskare än 70-årsgenerationen år 2080 sett till det faktum att rökning är mycket hälsofarligt.

Bakgrunden till det danska regeringsförslaget är att man under en längre tid misslyckats med att uppnå målet om minskad rökning bland unga danskar.

Samtidigt visar mätningar att 70 procent av de som röker vill sluta – men klarar inte av det på grund av beroendet, enligt Hjärtföreningen i Danmark.

Konservativa skeptiska

Danska högerpartiet De Konservative är skeptiska.

– Vi ska förstås göra allt för att unga inte börjar röka. Men när man är myndig ansvarar man ju för sitt eget liv, säger De Konservatives talesperson i sjukvårdsfrågor Per Larsen till danska statstelevisionen, DR.

Vänstern positiva

Vänsterpartiet Enhedslistan ställer sig däremot positiva till förslaget.

– Avsikterna med detta är vi med på. 13 500 människor dör varje år i Danmark på grund av tobaksrelaterade sjukdomar. Och vi har en tobaksindustri som för en otroligt aggressiv kampanj för att locka ungdomar in i ett tobaksberoende, säger partiets sjukvårdstalesperson Peder Hvelplund.

Liberala tveksamma

Liberala partiet Radikale är tveksamma till förbudsförslaget.

– Om några generationer är det ju 40-åringar, sen 50-åringar, sen 60-åringar det handlar om, framhäver Radikales Stinus Lindgren som undrar hur förbudet ska hanteras i praktiken.

Radikale är mer positiva till kraftigt höjda tobaksskatter.

Venstre tveksamma

Liberalkonservativa Venstre, som under många årtionden varit Danmarks ledande högerparti, föredrar istället höjda cigarettpriser och anser att förbudsförslaget får udda effekter.

– Det ger den paradoxala situationen att en myndig medborgare på 28 år gärna får köpa ett paket cigaretter medan en myndig medborgare på 27 år inte får det, säger Venstres talesperson Martin Geertsen till Berlingske.

Hjärtföreningen applåderar

Danmarks Hjärtförening applåderar förslaget och är mycket positiva. Föreningen betonar att Danmarks politiker och myndigheter i många år försökt stävja rökningen.

– Men det går inte tillräckligt snabbt. Därför behövs mer drastiska åtgärder, säger Hjärtföreningens seniora rådgivare Mads Lind till DR.

Foto: D. Smith

Text: Redaktionen


Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen