EU-LAND: Vill införa 70-årsgräns för cigarettköp i framtiden

2022 03 16

I framtiden skall det införas 70-årsgräns för att köpa cigaretter i Danmark.

Det vill danska regeringen som konstaterar att cigarettrökning dödar stora mängder människor varje år världen över och ännu fler drabbas av svåra sjukdomar och cancer.

För att stoppa den otäcka utvecklingen föreslår nu danska regeringen uppseendeväckande åtgärder.

Innovativt förslag

Danmarks hälsominister Magnus Heunicke (S) presenterade det innovativa förslaget om nytt tobaksförbud vid en presskonferens på Rigshospitalet; 16-våningssjukhuset i Köpenhamn som är Danmarks största sjukhus.

År efter år

Förslaget går ut på att det ska införas förbud mot att sälja tobaksprodukter till alla som är födda 2010 eller senare. Det innebär säljförbud till alla som är omkring 12 år eller yngre.

Förbudsgränsen för de som är födda 2010 eller senare skall sedan ligga kvar år efter år.

Åldersgränsen höjs årligen

Det innebär att till exempel år 2027 så har åldersgränsen höjts till 17 år, förutsatt att förbudet införs i år.

Och år 2042 har åldersgränsen höjts till 32 år.

Åldersgränsen höjs helt enkelt automatiskt med ett år i taget eftersom grundregeln om att personer födda 2010 eller senare inte får köpa tobak ligger kvar permanent.

Blir 70-årsgräns

Förslaget innebär således att år 2080 kommer Danmark att ha 70-årsgräns för att få köpa cigaretter.

Det innebär att 69-åringar inte får köpa cigaretter år 2080 medan däremot 70-åringar får köpa hur många cigarettpaket de vill.

69-åringarna mycket friskare

I gengäld kommer 69-årsgenerationen att vara mycket friskare än 70-årsgenerationen år 2080 sett till det faktum att rökning är mycket hälsofarligt.

Bakgrunden till det danska regeringsförslaget är att man under en längre tid misslyckats med att uppnå målet om minskad rökning bland unga danskar.

Samtidigt visar mätningar att 70 procent av de som röker vill sluta – men klarar inte av det på grund av beroendet, enligt Hjärtföreningen i Danmark.

Konservativa skeptiska

Danska högerpartiet De Konservative är skeptiska.

– Vi ska förstås göra allt för att unga inte börjar röka. Men när man är myndig ansvarar man ju för sitt eget liv, säger De Konservatives talesperson i sjukvårdsfrågor Per Larsen till danska statstelevisionen, DR.

Vänstern positiva

Vänsterpartiet Enhedslistan ställer sig däremot positiva till förslaget.

– Avsikterna med detta är vi med på. 13 500 människor dör varje år i Danmark på grund av tobaksrelaterade sjukdomar. Och vi har en tobaksindustri som för en otroligt aggressiv kampanj för att locka ungdomar in i ett tobaksberoende, säger partiets sjukvårdstalesperson Peder Hvelplund.

Liberala tveksamma

Liberala partiet Radikale är tveksamma till förbudsförslaget.

– Om några generationer är det ju 40-åringar, sen 50-åringar, sen 60-åringar det handlar om, framhäver Radikales Stinus Lindgren som undrar hur förbudet ska hanteras i praktiken.

Radikale är mer positiva till kraftigt höjda tobaksskatter.

Venstre tveksamma

Liberalkonservativa Venstre, som under många årtionden varit Danmarks ledande högerparti, föredrar istället höjda cigarettpriser och anser att förbudsförslaget får udda effekter.

– Det ger den paradoxala situationen att en myndig medborgare på 28 år gärna får köpa ett paket cigaretter medan en myndig medborgare på 27 år inte får det, säger Venstres talesperson Martin Geertsen till Berlingske.

Hjärtföreningen applåderar

Danmarks Hjärtförening applåderar förslaget och är mycket positiva. Föreningen betonar att Danmarks politiker och myndigheter i många år försökt stävja rökningen.

– Men det går inte tillräckligt snabbt. Därför behövs mer drastiska åtgärder, säger Hjärtföreningens seniora rådgivare Mads Lind till DR.

Foto: D. Smith

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen