Vinterkräksjukan är här – Handsprit inte bästa receptet

2021 12 06

Efter att vinterkräksjukan nästan helt uteblev i fjol väntas smittan nu ta fart ordentligt framöver.

Antalet sökningar på 1177 Vårdguiden och statistik från landets laboratorier visar att spridningen av vinterkräksjukan nu är igång uppger Folkhälsomyndigheten.

November till april

Nu väntas antalet smittade öka rejält och generellt sett sträcker sig säsongen för vinterkräksjuka från november till april.

– Förra året uteblev säsongen och endast några enstaka fall rapporterades in under vintermånaderna, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Uteblev helt 2020

Kurvan över sökningar på vinterkräksjuka på 1177.se i procent per veckan visade en kraftig uppgång inför julen 2018 och 2019. Men inför julen 2020 uteblev den sedvanliga ökningen helt och hållet. Då var folk mycket noggrannare än vanligt med att tvätta händerna och man träffade inte lika många människor.

Handsprit duger inte

Men nu är det dags igen – inför julen 2021 är allmänheten inte alls lika noga med att undvika trängsel eller att tvätta händerna.

Just god handhygien lyfter Folkhälsomyndigheten fram som skydd mot smitta. Men de flesta olika typerna av handdesinfektionsmedel har inte tillräcklig effekt mot vinterkräksjukeviruset.

Tvål och vatten

Det är istället en mer traditionell metod som är det bästa receptet.

– Genom att tvätta händerna med tvål och vatten minskas risken för att smittan sprids vidare och att man själv insjuknar, säger Elsie Ydring.

Handsprit kan användas som komplement efter handtvätt klargör Folkhälsomyndigheten, eftersom det verkar mot andra bakterier och virus som kan leda till sjukdom.

Papper och inte tyg

Det är också viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna där många är samlade, till exempel på skolor, förskolor och andra offentliga miljöer för att förhindra smittspridning. Pappershanddukar, inte handdukar av tyg, bör användas på arbetsplatser, skola och förskola, framhåller myndigheten.

Fakta: Vinterkräksjukan

Orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar.

Virus kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.

Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.

Viruset kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk och via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Folkhälsomyndigheten

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen