Vinterkräksjukan är här – Handsprit inte bästa receptet

2021 12 06

Efter att vinterkräksjukan nästan helt uteblev i fjol väntas smittan nu ta fart ordentligt framöver.

Antalet sökningar på 1177 Vårdguiden och statistik från landets laboratorier visar att spridningen av vinterkräksjukan nu är igång uppger Folkhälsomyndigheten.

November till april

Nu väntas antalet smittade öka rejält och generellt sett sträcker sig säsongen för vinterkräksjuka från november till april.

– Förra året uteblev säsongen och endast några enstaka fall rapporterades in under vintermånaderna, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Uteblev helt 2020

Kurvan över sökningar på vinterkräksjuka på 1177.se i procent per veckan visade en kraftig uppgång inför julen 2018 och 2019. Men inför julen 2020 uteblev den sedvanliga ökningen helt och hållet. Då var folk mycket noggrannare än vanligt med att tvätta händerna och man träffade inte lika många människor.

Handsprit duger inte

Men nu är det dags igen – inför julen 2021 är allmänheten inte alls lika noga med att undvika trängsel eller att tvätta händerna.

Just god handhygien lyfter Folkhälsomyndigheten fram som skydd mot smitta. Men de flesta olika typerna av handdesinfektionsmedel har inte tillräcklig effekt mot vinterkräksjukeviruset.

Tvål och vatten

Det är istället en mer traditionell metod som är det bästa receptet.

– Genom att tvätta händerna med tvål och vatten minskas risken för att smittan sprids vidare och att man själv insjuknar, säger Elsie Ydring.

Handsprit kan användas som komplement efter handtvätt klargör Folkhälsomyndigheten, eftersom det verkar mot andra bakterier och virus som kan leda till sjukdom.

Papper och inte tyg

Det är också viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna där många är samlade, till exempel på skolor, förskolor och andra offentliga miljöer för att förhindra smittspridning. Pappershanddukar, inte handdukar av tyg, bör användas på arbetsplatser, skola och förskola, framhåller myndigheten.

Fakta: Vinterkräksjukan

Orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar.

Virus kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.

Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.

Viruset kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk och via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Folkhälsomyndigheten

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen