Vinterkräksjukan är här – Handsprit inte bästa receptet

2021 12 06

Efter att vinterkräksjukan nästan helt uteblev i fjol väntas smittan nu ta fart ordentligt framöver.

Antalet sökningar på 1177 Vårdguiden och statistik från landets laboratorier visar att spridningen av vinterkräksjukan nu är igång uppger Folkhälsomyndigheten.

November till april

Nu väntas antalet smittade öka rejält och generellt sett sträcker sig säsongen för vinterkräksjuka från november till april.

– Förra året uteblev säsongen och endast några enstaka fall rapporterades in under vintermånaderna, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Uteblev helt 2020

Kurvan över sökningar på vinterkräksjuka på 1177.se i procent per veckan visade en kraftig uppgång inför julen 2018 och 2019. Men inför julen 2020 uteblev den sedvanliga ökningen helt och hållet. Då var folk mycket noggrannare än vanligt med att tvätta händerna och man  träffade inte lika många människor.

Handsprit duger inte

Men nu är det dags igen – inför julen 2021 är allmänheten inte alls lika noga med att undvika trängsel eller att tvätta händerna.

Just god handhygien lyfter Folkhälsomyndigheten fram som skydd mot smitta. Men de flesta olika typerna av handdesinfektionsmedel har inte tillräcklig effekt mot vinterkräksjukeviruset.

Tvål och vatten

Det är istället en mer traditionell metod som är det bästa receptet.

– Genom att tvätta händerna med tvål och vatten minskas risken för att smittan sprids vidare och att man själv insjuknar, säger Elsie Ydring.

Handsprit kan användas som komplement efter handtvätt klargör Folkhälsomyndigheten, eftersom det verkar mot andra bakterier och virus som kan leda till sjukdom.

Papper och inte tyg

Det är också viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna där många är samlade, till exempel på skolor, förskolor och andra offentliga miljöer för att förhindra smittspridning. Pappershanddukar, inte handdukar av tyg, bör användas på arbetsplatser, skola och förskola, framhåller myndigheten.

Fakta: Vinterkräksjukan

▪Orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar.

▪Virus kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.

▪Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.

▪Viruset kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk och via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Folkhälsomyndigheten


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen