Vinterkräksjukan är här – Handsprit inte bästa receptet

2021 12 06

Efter att vinterkräksjukan nästan helt uteblev i fjol väntas smittan nu ta fart ordentligt framöver.

Antalet sökningar på 1177 Vårdguiden och statistik från landets laboratorier visar att spridningen av vinterkräksjukan nu är igång uppger Folkhälsomyndigheten.

November till april

Nu väntas antalet smittade öka rejält och generellt sett sträcker sig säsongen för vinterkräksjuka från november till april.

– Förra året uteblev säsongen och endast några enstaka fall rapporterades in under vintermånaderna, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Uteblev helt 2020

Kurvan över sökningar på vinterkräksjuka på 1177.se i procent per veckan visade en kraftig uppgång inför julen 2018 och 2019. Men inför julen 2020 uteblev den sedvanliga ökningen helt och hållet. Då var folk mycket noggrannare än vanligt med att tvätta händerna och man träffade inte lika många människor.

Handsprit duger inte

Men nu är det dags igen – inför julen 2021 är allmänheten inte alls lika noga med att undvika trängsel eller att tvätta händerna.

Just god handhygien lyfter Folkhälsomyndigheten fram som skydd mot smitta. Men de flesta olika typerna av handdesinfektionsmedel har inte tillräcklig effekt mot vinterkräksjukeviruset.

Tvål och vatten

Det är istället en mer traditionell metod som är det bästa receptet.

– Genom att tvätta händerna med tvål och vatten minskas risken för att smittan sprids vidare och att man själv insjuknar, säger Elsie Ydring.

Handsprit kan användas som komplement efter handtvätt klargör Folkhälsomyndigheten, eftersom det verkar mot andra bakterier och virus som kan leda till sjukdom.

Papper och inte tyg

Det är också viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna där många är samlade, till exempel på skolor, förskolor och andra offentliga miljöer för att förhindra smittspridning. Pappershanddukar, inte handdukar av tyg, bör användas på arbetsplatser, skola och förskola, framhåller myndigheten.

Fakta: Vinterkräksjukan

Orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar.

Virus kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.

Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.

Viruset kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk och via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Folkhälsomyndigheten

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen