Vinterkräksjukan är här – Handsprit inte bästa receptet

2021 12 06

Efter att vinterkräksjukan nästan helt uteblev i fjol väntas smittan nu ta fart ordentligt framöver.

Antalet sökningar på 1177 Vårdguiden och statistik från landets laboratorier visar att spridningen av vinterkräksjukan nu är igång uppger Folkhälsomyndigheten.

November till april

Nu väntas antalet smittade öka rejält och generellt sett sträcker sig säsongen för vinterkräksjuka från november till april.

– Förra året uteblev säsongen och endast några enstaka fall rapporterades in under vintermånaderna, säger Elsie Ydring, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

Uteblev helt 2020

Kurvan över sökningar på vinterkräksjuka på 1177.se i procent per veckan visade en kraftig uppgång inför julen 2018 och 2019. Men inför julen 2020 uteblev den sedvanliga ökningen helt och hållet. Då var folk mycket noggrannare än vanligt med att tvätta händerna och man  träffade inte lika många människor.

Handsprit duger inte

Men nu är det dags igen – inför julen 2021 är allmänheten inte alls lika noga med att undvika trängsel eller att tvätta händerna.

Just god handhygien lyfter Folkhälsomyndigheten fram som skydd mot smitta. Men de flesta olika typerna av handdesinfektionsmedel har inte tillräcklig effekt mot vinterkräksjukeviruset.

Tvål och vatten

Det är istället en mer traditionell metod som är det bästa receptet.

– Genom att tvätta händerna med tvål och vatten minskas risken för att smittan sprids vidare och att man själv insjuknar, säger Elsie Ydring.

Handsprit kan användas som komplement efter handtvätt klargör Folkhälsomyndigheten, eftersom det verkar mot andra bakterier och virus som kan leda till sjukdom.

Papper och inte tyg

Det är också viktigt att det finns möjlighet att tvätta händerna där många är samlade, till exempel på skolor, förskolor och andra offentliga miljöer för att förhindra smittspridning. Pappershanddukar, inte handdukar av tyg, bör användas på arbetsplatser, skola och förskola, framhåller myndigheten.

Fakta: Vinterkräksjukan

▪Orsakas av calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och en sjuk person kan utsöndra stora mängder virus i avföringen eller genom kräkningar.

▪Virus kan överleva länge i miljön och smitta från t ex textilier.

▪Inkubationstiden är 12–48 timmar och symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk och feber. Man kan också vara bärare av viruset utan att ha symtom.

▪Viruset kan spridas via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk och via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: Folkhälsomyndigheten


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen