VIRUSET: 15 000 dödsoffer i Sverige – Och nu ökar smittfallen rejält i Skåne

2021 10 26

Sverige har nu passerat 15 000 dödsfall sedan pandemin startade.

Coronapandemin har slagit mycket hårdare mot Sverige än vad myndigheterna befarade i början av pandemin och Sverige har idag passerat hela 15 000 människor som har förlorat livet.

En människa bakom varje dödsfall

– Jag tänker att för varje död i statistiken döljer sig en människa. Det är det viktiga, säger avdelningschef Britta Björkholm vid Folkhälsomyndigheten till DN.

15 002 dödsoffer

Folkhälsomyndigheten uppger i dag att ytterligare 9 dödsfall har registrerats vilket innebär att Sveriges dödstal stiger till 15 002. Totalt sett har 1,17 miljoner svenskar bekräftats smittade och därutöver kan mörkertalet vara stort.

Antalet personer som fått minst en vaccindos är 7,24 miljoner vilket motsvarar 84,8 % av 16-plussarna. 6,87 miljoner har även fått dos två och är därmed fullvaccinerade vilket motsvarar 80,4 % av Sveriges 16-plussare.

En stor ljuspunkt

En stor ljuspunkt är att dödligheten minskat kraftigt. Den första månaden i år 2021 avled över 2 000 personer i corona men de senaste senaste sex månaderna har 1 000 dödsfall rapporterats uppger DN.

– Vi hoppas att vaccinationerna ska hålla dödligheten nere, säger Britta Björkholm vid Folkhälsomyndigheten till tidningen.

Stor ökning i Skåne

Enligt DN sker nu främst dödsfallen bland 70-åringar och äldre som bor på äldreboenden eller som har hemtjänst.

Samtidigt kommer nu oroande nyheter från Skåne där antalet coronafall den senaste veckan har nått den högsta nivån sedan i maj månad enligt Kvällsposten. Ökningen är hela 50 % på en vecka, från 406 till 605.

Fortsatt samhällsspridning

– Ökningen sker från låg nivå men det visar att vi fortfarande har en samhällspridning av covid-19, säger smittskyddsläkaren Eva Melander i ett pressmeddelande. 

Ökningen ses i alla åldersgrupper men främst hos de yngre.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="824"]

4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen