VIRUSET: 15 000 dödsoffer i Sverige – Och nu ökar smittfallen rejält i Skåne

2021 10 26

Sverige har nu passerat 15 000 dödsfall sedan pandemin startade.

Coronapandemin har slagit mycket hårdare mot Sverige än vad myndigheterna befarade i början av pandemin och Sverige har idag passerat hela 15 000 människor som har förlorat livet.

En människa bakom varje dödsfall

– Jag tänker att för varje död i statistiken döljer sig en människa. Det är det viktiga, säger avdelningschef Britta Björkholm vid Folkhälsomyndigheten till DN.

15 002 dödsoffer

Folkhälsomyndigheten uppger i dag att ytterligare 9 dödsfall har registrerats vilket innebär att Sveriges dödstal stiger till 15 002. Totalt sett har 1,17 miljoner svenskar bekräftats smittade och därutöver kan mörkertalet vara stort.

Antalet personer som fått minst en vaccindos är 7,24 miljoner vilket motsvarar 84,8 % av 16-plussarna. 6,87 miljoner har även fått dos två och är därmed fullvaccinerade vilket motsvarar 80,4 % av Sveriges 16-plussare.

En stor ljuspunkt

En stor ljuspunkt är att dödligheten minskat kraftigt. Den första månaden i år 2021 avled över 2 000 personer i corona men de senaste senaste sex månaderna har 1 000 dödsfall rapporterats uppger DN.

– Vi hoppas att vaccinationerna ska hålla dödligheten nere, säger Britta Björkholm vid Folkhälsomyndigheten till tidningen.

Stor ökning i Skåne

Enligt DN sker nu främst dödsfallen bland 70-åringar och äldre som bor på äldreboenden eller som har hemtjänst.

Samtidigt kommer nu oroande nyheter från Skåne där antalet coronafall den senaste veckan har nått den högsta nivån sedan i maj månad enligt Kvällsposten. Ökningen är hela 50 % på en vecka, från 406 till 605.

Fortsatt samhällsspridning

– Ökningen sker från låg nivå men det visar att vi fortfarande har en samhällspridning av covid-19, säger smittskyddsläkaren Eva Melander i ett pressmeddelande. 

Ökningen ses i alla åldersgrupper men främst hos de yngre.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="824"]

04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen