Vittnen inifrån belägrade staden: Allt är borta

2022 03 31

I dag inleds ytterligare ett försök att evakuera folk från den hårt utsatta staden Mariupol i östra Ukraina, som under flera veckor belägrats av ryska trupper.

Personer som precis har lyckats lämna staden vittnar om en miserabel situation, rapporterar BBC News.

– När jag lämnade staden var den helt förstörd… gatan där jag bodde fanns inte längre kvar, säger Andrei Marusov, en 50-årig journalist.

Stalingrad

Marusov beskriver en stad i ruiner.

– Det är som Stalingrad. Det är synd för de senaste åren har staden blivit mer och mer modern.

Han berättar om modern infrastruktur, ett blomstrande kulturliv och renoverade sjukhus. Nu är allt borta.

– När jag lämnade staden så grät jag, säger han.

Kan inte förstå

En 23-årig student, Diana Yalovets, berättar om hur hennes skola förstördes efter ryska bombningar.

– Mariupol var en säker stad... Vi älskade att gå nära havet och det fanns en park som var en fantastisk plats för att bara sitta och prata. Jag kan inte förstå hur vi bara har förlorat allt, säger hon.

Kan inte hitta en förklaring

– Min fru och jag förväntade mig inte… hur grymt det här kriget skulle bli. Vi kunde inte förstå eller förklara varför de [Ryssland] bombar vissa platser i staden. Vi kan inte hitta någon förklaring, säger Vadym Zabolotnyi, 59, till BBC.

Han anklagar Putin och de ryska soldaterna för att ha förstört stadens infrastruktur med flit.

45 bussar på väg

Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshcuk har bekräftat att 45 bussar är på väg till Mariupol från Kyiv efter att Internationella Röda Korset bekräftat att Ryssland gått med på att öppna en humanitär korridor ut från staden.

Tidigare eldupphör och evakueringsförsök har misslyckats. Stadens borgmästare har sagt att uppemot 170 000 människor är fast i Mariupol. De saknar ström och har en ytterst liten tillgång till förnödenheter, uppger BBC.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att den ryska arméns beskjutning av staden endast kommer upphöra om de ukrainska soldaterna kapitulerar.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen