Vittnen inifrån belägrade staden: Allt är borta

2022 03 31

I dag inleds ytterligare ett försök att evakuera folk från den hårt utsatta staden Mariupol i östra Ukraina, som under flera veckor belägrats av ryska trupper.

Personer som precis har lyckats lämna staden vittnar om en miserabel situation, rapporterar BBC News.  

– När jag lämnade staden var den helt förstörd… gatan där jag bodde fanns inte längre kvar, säger Andrei Marusov, en 50-årig journalist.

Stalingrad

Marusov beskriver en stad i ruiner.

– Det är som Stalingrad. Det är synd för de senaste åren har staden blivit mer och mer modern.

Han berättar om modern infrastruktur, ett blomstrande kulturliv och renoverade sjukhus. Nu är allt borta.

– När jag lämnade staden så grät jag, säger han.

Kan inte förstå

En 23-årig student, Diana Yalovets, berättar om hur hennes skola förstördes efter ryska bombningar.

– Mariupol var en säker stad... Vi älskade att gå nära havet och det fanns en park som var en fantastisk plats för att bara sitta och prata. Jag kan inte förstå hur vi bara har förlorat allt, säger hon.

Kan inte hitta en förklaring

– Min fru och jag förväntade mig inte… hur grymt det här kriget skulle bli. Vi kunde inte förstå eller förklara varför de [Ryssland] bombar vissa platser i staden. Vi kan inte hitta någon förklaring, säger Vadym Zabolotnyi, 59, till BBC.

Han anklagar Putin och de ryska soldaterna för att ha förstört stadens infrastruktur med flit.

45 bussar på väg

Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshcuk har bekräftat att 45 bussar är på väg till Mariupol från Kyiv efter att Internationella Röda Korset bekräftat att Ryssland gått med på att öppna en humanitär korridor ut från staden.  

Tidigare eldupphör och evakueringsförsök har misslyckats. Stadens borgmästare har sagt att uppemot 170 000 människor är fast i Mariupol. De saknar ström och har en ytterst liten tillgång till förnödenheter, uppger BBC.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att den ryska arméns beskjutning av staden endast kommer upphöra om de ukrainska soldaterna kapitulerar.  

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen