Vittnen inifrån belägrade staden: Allt är borta

2022 03 31

I dag inleds ytterligare ett försök att evakuera folk från den hårt utsatta staden Mariupol i östra Ukraina, som under flera veckor belägrats av ryska trupper.

Personer som precis har lyckats lämna staden vittnar om en miserabel situation, rapporterar BBC News.

– När jag lämnade staden var den helt förstörd… gatan där jag bodde fanns inte längre kvar, säger Andrei Marusov, en 50-årig journalist.

Stalingrad

Marusov beskriver en stad i ruiner.

– Det är som Stalingrad. Det är synd för de senaste åren har staden blivit mer och mer modern.

Han berättar om modern infrastruktur, ett blomstrande kulturliv och renoverade sjukhus. Nu är allt borta.

– När jag lämnade staden så grät jag, säger han.

Kan inte förstå

En 23-årig student, Diana Yalovets, berättar om hur hennes skola förstördes efter ryska bombningar.

– Mariupol var en säker stad... Vi älskade att gå nära havet och det fanns en park som var en fantastisk plats för att bara sitta och prata. Jag kan inte förstå hur vi bara har förlorat allt, säger hon.

Kan inte hitta en förklaring

– Min fru och jag förväntade mig inte… hur grymt det här kriget skulle bli. Vi kunde inte förstå eller förklara varför de [Ryssland] bombar vissa platser i staden. Vi kan inte hitta någon förklaring, säger Vadym Zabolotnyi, 59, till BBC.

Han anklagar Putin och de ryska soldaterna för att ha förstört stadens infrastruktur med flit.

45 bussar på väg

Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshcuk har bekräftat att 45 bussar är på väg till Mariupol från Kyiv efter att Internationella Röda Korset bekräftat att Ryssland gått med på att öppna en humanitär korridor ut från staden.

Tidigare eldupphör och evakueringsförsök har misslyckats. Stadens borgmästare har sagt att uppemot 170 000 människor är fast i Mariupol. De saknar ström och har en ytterst liten tillgång till förnödenheter, uppger BBC.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att den ryska arméns beskjutning av staden endast kommer upphöra om de ukrainska soldaterna kapitulerar.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen