Detta eftersom asken både minskat i storlek och ökat i pris, rapporterar Godare som är en del av Aftonbladet.

Den populära chokladasken har minskat i storlek från 500 till 410 gram. Samtidigt har priset för en Aladdinask ökat från 119 till 129 kronor.

– Det innebär en prisökning på över 32 procent per 100 gram – trots att förpackningen ser ut ungefär som vanligt, framhåller sajten som beskriver förändringen som ett fall av ”krympflation”.

”Kunden ska inte märka”

Krymplation en särskild form av prisökning. Storleken på förpackningen minskar, men priset förblir detsamma. Det rör sig således om en konkret prishöjning.

De senaste åren har flera välkända märken anklagats för att använda bluffmetoden – exempelvis har många kaffemärken dragit ner förpackningsstorleken från 500 gram till 450 gram.

– Syftet är förstås att kunden inte ska märka detta och därför välja det storleksminskade paketet, framhåller konsumentorganisationen Äkta vara i ett uttalande.

Svarar på kritiken

Marabous ägare Mondelez försvarar beslutet.

– Vi har under en lång tid sett kraftiga ökningar i råvarukostnader genom vår leveranskedja. Nyckelingredienser har nått rekordhöga priser, och energi, förpacknings- och transportkostnader fortsätter också att vara relativt höga, säger Julia Lindberg, vd Mondelēz Sverige, i ett uttalande.

– Den här kombinationen av marknadsfaktorer innebär att produktionen vid vår fabrik i Upplands Väsby fortsätter att bli dyrare jämfört med tidigare.

LÄS MER: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa” 

Lindberg hänvisar särskilt till att priset på kakao ökat dramatiskt på grund av dåliga skördar till följd av extrema väderhändelser.

– Svenska folket ska ha råd att njuta av vår choklad, det har varit vår idé sedan vi grundades för över hundra år sedan. Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter. Den här förändringen möjliggör att vi kan fortsätta erbjuda konsumenterna ett varierat utbud, inom ett tillgängligt prisspann och med samma fantastiska smak och kvalitet.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen

I juni 2024 publicerade Kronofogden en undersökning som visar att medianskulden bland unga kvinnor är 16 250 kronor – endast 50 kronor lägre än männens.

– Vi vet av tidigare undersökningar att unga kvinnors skulder ofta är kopplade till konsumtion. Det är oroande att summorna nu ökar i den här takten, kommenterade Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

Två branscher pekas ut

Samtidigt uppger Kronofogden att två branscher får skuldberget att växa snabbare än någonsin. För det första handlar det om kreditgivningsföretag, som erbjuder snabblån och konsumentkrediter utanför det traditionella banksystemet. För det andra handlar det om så kallade nischbanker och internationella kreditinstitut.

– Tillsammans står de för över 29 procent av alla mål, vilket motsvarar över 375 000 ärenden. Kraven handlar ofta om obetalda lån, krediter eller kontokortsfordringar, rapporterar myndigheten.

LÄS MER: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Agnes Wold dundrar mot Kronofogden

Utvecklingen får läkaren och professorn i klinisk bakteriologi Agnes Wold att reagera.

I en intervju med EFN anklagar hon snabblåneinstituten för att medvetet låna ut pengar ”med fruktansvärda räntor” till människor som de vet inte kommer ha råd att betala tillbaka.    

Wold riktar samtidigt kraftig kritik mot Kronofogden, som hon kallar för ”förfärliga”. Läkaren anser att myndigheten driver på utvecklingen och uppmuntrar snabblåneinstituten att låna ut pengar.

– Sen kommer vår statliga Kronofogden och hjälper dem att driva in det där. Ska de inte de inte stå för den förlusten då när de lånat ut till någon stackare som inte har pengar? säger Wold till EFN.

– Varför ska Kronofogden hjälpa till med att driva in de skulderna när de lagt sig på en nivå att de medvetet lånar ut pengar till folk varav en viss procent inte kommer att kunna betala tillbaka?  Det är ju inte de som bestämmer, det är staten som bestämt på något sätt att det ska drivas in och jag fattar inte varför, men jag kan ha missat någonting.

LÄS OCKSÅ: Rekordhög fondförmögenhet

Foto: Johan Wingborg 

Text: Redaktionen