Vittnen inifrån belägrade staden: Allt är borta

2022 03 31

I dag inleds ytterligare ett försök att evakuera folk från den hårt utsatta staden Mariupol i östra Ukraina, som under flera veckor belägrats av ryska trupper.

Personer som precis har lyckats lämna staden vittnar om en miserabel situation, rapporterar BBC News.

– När jag lämnade staden var den helt förstörd… gatan där jag bodde fanns inte längre kvar, säger Andrei Marusov, en 50-årig journalist.

Stalingrad

Marusov beskriver en stad i ruiner.

– Det är som Stalingrad. Det är synd för de senaste åren har staden blivit mer och mer modern.

Han berättar om modern infrastruktur, ett blomstrande kulturliv och renoverade sjukhus. Nu är allt borta.

– När jag lämnade staden så grät jag, säger han.

Kan inte förstå

En 23-årig student, Diana Yalovets, berättar om hur hennes skola förstördes efter ryska bombningar.

– Mariupol var en säker stad... Vi älskade att gå nära havet och det fanns en park som var en fantastisk plats för att bara sitta och prata. Jag kan inte förstå hur vi bara har förlorat allt, säger hon.

Kan inte hitta en förklaring

– Min fru och jag förväntade mig inte… hur grymt det här kriget skulle bli. Vi kunde inte förstå eller förklara varför de [Ryssland] bombar vissa platser i staden. Vi kan inte hitta någon förklaring, säger Vadym Zabolotnyi, 59, till BBC.

Han anklagar Putin och de ryska soldaterna för att ha förstört stadens infrastruktur med flit.

45 bussar på väg

Ukrainas vice premiärminister Iryna Vereshcuk har bekräftat att 45 bussar är på väg till Mariupol från Kyiv efter att Internationella Röda Korset bekräftat att Ryssland gått med på att öppna en humanitär korridor ut från staden.

Tidigare eldupphör och evakueringsförsök har misslyckats. Stadens borgmästare har sagt att uppemot 170 000 människor är fast i Mariupol. De saknar ström och har en ytterst liten tillgång till förnödenheter, uppger BBC.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att den ryska arméns beskjutning av staden endast kommer upphöra om de ukrainska soldaterna kapitulerar.

Foto: MFA of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen