EU-ledaren befarar fruktad reaktion från Putin

2025 05 07

Hela Europas framtid står på spel.

Det understryker Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande.

I ett tal till Europaparlamentet påtalar von der Leyen vikten av att ett fredsavtal i Ukraina måste ske på Kyivs villkor och inte på Moskvas. Talet hölls i samband med att EU uppmärksammar 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa, uppger Politico.

– Hur kriget slutar formar vår kontinent för kommande generationer. Ett dåligt avtal riskerar att uppmuntra Putin att komma tillbaka för mer, säger von der Leyen, enligt tidningen.

Putin bombar medan han förhandlar

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 befinner sig Europa i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Von der Leyen uttrycker stark oro för att ett fredsavtal som bygger på eftergifter från Ukraina kan bli kortvarigt och direkt farligt.

– Vi har alla sett hur Ryssland förhandlar. De bombar. De mobbar. De begraver löften under spillrorna, säger hon.

Ett fredsavtal kan endast vara hållbart om det säkerställer Ukrainas suveränitet, respekterar dess territoriella gränser och bekräftar landets rätt att närma sig EU, betonar von der Leyen.

Tydligt budskap till både Moskva och Washington

Hennes uttalanden kommer samtidigt som USA:s president Donald Trump försöker pressa både Kyiv och Moskva att avsluta kriget. Fredssamtalen står dock stilla, bland annat eftersom Putin vidhåller sina hårda krav och avvisar förslaget om en månadslång vapenvila.

Trump och andra högt uppsatta amerikanska företrädare antyder att USA kan komma att lämna fredsförhandlingarna om ingen lösning uppnås, har flera amerikanska medier rapporterat den senaste veckan.

EU:s ansvar: handla, inte bara tala

För att Ukraina ska kunna förhandla från en stark position måste EU agera konkret.

Von der Leyen föreslår bland annat att de ska teckna ett upphandlingsavtal med den ukrainska försvarsindustrin samt stoppa all import av rysk gas och fortsätta integrationsprocessen mot ett framtida EU-medlemskap.

– I vår historia har fred och europeisk integration alltid gått hand i hand. Så låt oss införliva Ukraina i vår union. Låt oss vandra fredens väg tillsammans, avslutar Ursula von der Leyen.

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen