EU-ledaren befarar fruktad reaktion från Putin

2025 05 07

Hela Europas framtid står på spel.

Det understryker Ursula von der Leyen, Europeiska kommissionens ordförande.

I ett tal till Europaparlamentet påtalar von der Leyen vikten av att ett fredsavtal i Ukraina måste ske på Kyivs villkor och inte på Moskvas. Talet hölls i samband med att EU uppmärksammar 80-årsdagen av andra världskrigets slut i Europa, uppger Politico.

– Hur kriget slutar formar vår kontinent för kommande generationer. Ett dåligt avtal riskerar att uppmuntra Putin att komma tillbaka för mer, säger von der Leyen, enligt tidningen.

Putin bombar medan han förhandlar

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 befinner sig Europa i en ny säkerhetspolitisk verklighet. Von der Leyen uttrycker stark oro för att ett fredsavtal som bygger på eftergifter från Ukraina kan bli kortvarigt och direkt farligt.

– Vi har alla sett hur Ryssland förhandlar. De bombar. De mobbar. De begraver löften under spillrorna, säger hon.

Ett fredsavtal kan endast vara hållbart om det säkerställer Ukrainas suveränitet, respekterar dess territoriella gränser och bekräftar landets rätt att närma sig EU, betonar von der Leyen.

Tydligt budskap till både Moskva och Washington

Hennes uttalanden kommer samtidigt som USA:s president Donald Trump försöker pressa både Kyiv och Moskva att avsluta kriget. Fredssamtalen står dock stilla, bland annat eftersom Putin vidhåller sina hårda krav och avvisar förslaget om en månadslång vapenvila.

Trump och andra högt uppsatta amerikanska företrädare antyder att USA kan komma att lämna fredsförhandlingarna om ingen lösning uppnås, har flera amerikanska medier rapporterat den senaste veckan.

EU:s ansvar: handla, inte bara tala

För att Ukraina ska kunna förhandla från en stark position måste EU agera konkret.

Von der Leyen föreslår bland annat att de ska teckna ett upphandlingsavtal med den ukrainska försvarsindustrin samt stoppa all import av rysk gas och fortsätta integrationsprocessen mot ett framtida EU-medlemskap.

– I vår historia har fred och europeisk integration alltid gått hand i hand. Så låt oss införliva Ukraina i vår union. Låt oss vandra fredens väg tillsammans, avslutar Ursula von der Leyen.

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen