Yrkesförare struntar i samma vägskylt – taxibilar värst av alla

2025 04 14

“Alarmerande” många yrkesförare bryter mot samma förbud i trafiken.

Det konstaterar Folksam efter en ny undersökning längs Sveriges vägar.

Enligt försäkringsbolaget struntar ett stort antal yrkesförare i vägskyltar som anger låg hastighetsgräns.

Över 50 procent kör nämligen för fort på 30- och 40-vägar, visar siffrorna.

När det gäller vägar utanför skolor låg siffran på 47 procent, med en genomsnittlig överträdelse på 5,8 kilometer i timmen.

– Det är alarmerande att så många yrkesförare inte håller hastighetsgränserna, särskilt på vägar med låg hastighetsbegränsning där risken för att köra på oskyddade trafikanter är störst. Skulle alla hålla hastighetsgränserna skulle fler än 70 liv varje år kunna räddas i Sverige, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam, i en kommentar.

Taxiförare värst

Värst i klassen är taxibranschen.

Över 52 procent av uppmätta taxibilar bröt mot hastighetsgränsen på 30 och 40 kilometer i timmen. Bevakningsbolag och små bud, transport och logistik kommer strax därefter.

Bussbranschen hamnar lägst på listan – 32 procent av av busschaufförerna trotsade skylten.

– Utanför skolor såg vi en stor skillnad i hastighetsefterlevnad beroende på om vägen hade en hastighetsdämpande fysisk utformning. På vägar med fartgupp, upphöjda övergångsställen, avsmalningar och liknande så var överträdelser 16 procent att jämföra med 53 procent på vägar utan, vilket visar att den typen av åtgärder påverkar hastighetsefterlevnaden avsevärt, säger Anders Kullgren.

LÄS MER: Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

Ställer krav

Resultatet i kartläggningen får Folksam att reagera.

Nu uppmanar försäkringsbolaget transportföretagen att höja kraven på hastighetsefterlevnad. Folksam vill även se hastighetsdämpande åtgärder på vägarna, i synnerhet utanför skolor.

– Yrkeschaufförer utgör en stor del av trafiken på våra vägar och sätter ofta tempot för övriga trafikanter, säger Anders Kullgren och understryker att ingen förbättring setts under de sju år som Folksam genomfört liknande mätningar.

LÄS MER: Trafikverket inför omkörningsförbud – gäller under påsken

Foto: Postnord resp Waldemar

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen