Zelenskyj sätter deadline – då måste kriget ta slut

2024 11 16

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sätter en deadline för när kriget måste ta slut.

Ukraina och dess president Volodymyr Zelenskyj är just nu hårt pressade.

De ryska trupperna har vunnit mark de senaste månaderna, samtidigt som Donald Trumps valseger i USA riskerar att innebära ett minskat stöd till Ukraina och hårdare krav på kompromisslösningar.

Nu säger Zelenskyj att kriget måste ta slut inom en given tidsram, rapporterar Moscow Times.

”Måste säkerställa att kriget tar slut”

Zelenskyj menar att kriget med Ryssland måste ta slut under nästa år och att det måste ske genom ”diplomatiska medel”.

– För vår del måste vi göra allt för att säkerställa att det här kriget tar slut nästa år. Vi måste avsluta det med diplomatiska medel, säger Zelenskyj i en intervju med ukrainsk radio, enligt tidningen.

– Det här tycker jag är väldigt viktigt, understryker Zelenskyj.

Hittills har det inte förekommit några betydande förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina, enligt tidningen. Men valet av Donald Trump till amerikansk president sätter press på framför allt Ukraina att göra sig redo för en diplomatisk lösning.

”Måste förstå vad ryssarna vill”

Enligt Zelenskyj måste man försöka skapa sig en bild av vad som skulle krävas för att få slut på kriget.

– Vi måste förstå vad ryssarna vill, säger Zelenskyj.

Ukraina har dock avfärdat Putins krav på att landet ska ge upp ockuperade territorier.

Klart är i alla fall att valet av Trump har ändrat förutsättningar, och Zelenskyj har tidigare kommenterat att kriget sannolikt kommer att ta slut ”tidigare” till följd av att Trump blir president.

Samtal med Putin väckte irritation

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz samtalade med Vladimir Putin, och ska bland annat ha framför till den ryske diktatorn att Ryssland måste vissa vilja att förhandla för att uppnå fred.

Scholz samtal med Putin irriterade dock Zelenskyj, som menade att kontakten med Putin inte resulterade i något annat än att Rysslands isolering minskade.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen