Zelenskyj sätter deadline – då måste kriget ta slut

2024 11 16

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sätter en deadline för när kriget måste ta slut.

Ukraina och dess president Volodymyr Zelenskyj är just nu hårt pressade.

De ryska trupperna har vunnit mark de senaste månaderna, samtidigt som Donald Trumps valseger i USA riskerar att innebära ett minskat stöd till Ukraina och hårdare krav på kompromisslösningar.

Nu säger Zelenskyj att kriget måste ta slut inom en given tidsram, rapporterar Moscow Times.

”Måste säkerställa att kriget tar slut”

Zelenskyj menar att kriget med Ryssland måste ta slut under nästa år och att det måste ske genom ”diplomatiska medel”.

– För vår del måste vi göra allt för att säkerställa att det här kriget tar slut nästa år. Vi måste avsluta det med diplomatiska medel, säger Zelenskyj i en intervju med ukrainsk radio, enligt tidningen.

– Det här tycker jag är väldigt viktigt, understryker Zelenskyj.

Hittills har det inte förekommit några betydande förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina, enligt tidningen. Men valet av Donald Trump till amerikansk president sätter press på framför allt Ukraina att göra sig redo för en diplomatisk lösning.

”Måste förstå vad ryssarna vill”

Enligt Zelenskyj måste man försöka skapa sig en bild av vad som skulle krävas för att få slut på kriget.

– Vi måste förstå vad ryssarna vill, säger Zelenskyj.

Ukraina har dock avfärdat Putins krav på att landet ska ge upp ockuperade territorier.

Klart är i alla fall att valet av Trump har ändrat förutsättningar, och Zelenskyj har tidigare kommenterat att kriget sannolikt kommer att ta slut ”tidigare” till följd av att Trump blir president.

Samtal med Putin väckte irritation

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz samtalade med Vladimir Putin, och ska bland annat ha framför till den ryske diktatorn att Ryssland måste vissa vilja att förhandla för att uppnå fred.

Scholz samtal med Putin irriterade dock Zelenskyj, som menade att kontakten med Putin inte resulterade i något annat än att Rysslands isolering minskade.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen


21 februari 2026

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen