ZELENSKYS RÅDGIVARE: Då kan kriget vara över

2022 03 15

– Kriget borde vara över tidigt i maj.

Det säger Oleksij Arestovitj som är stabschef till Ukrainas president Volodymyr Zelensky, till nyhetsbyrån Reuters.

Arestovitj pekar på att Ryssland troligtvis kommer få slut på resurser i början av maj och det kommer sannolikt att resultera i att den ryska krigsmakten måste avsluta sitt anfallskrig.

Inga signaler om krigsslut

De pågående samtalen mellan Ukraina och Ryssland, som Arestovitj inte deltar i, har hittills resulterat i väldigt få framgångar, förutom att flera humanitära korridorer har etablerats från belägrade ukrainska städer.

Senast i maj

Trots de uteblivna framgångarna är Arestovitj relativt hoppfull om ett slutdatum för den ryska invasionen.

–  Jag tror att vi senast i början av maj bör ha ett fredsavtal. Kanske mycket tidigare, vi får se. Jag pratar om de senaste möjliga datumen, säger han till Reuters.

Två troliga scenarier

Zelenskys rådgivare förutspår två troliga scenarier den kommande månaden.

– Antingen kommer parterna att träffas och vi får se ett fredsavtal mycket snabbt, inom en vecka eller två, säger han.

Det andra scenariot är enligt Arestovitj att den ryska diktatorn Vladimir Putin lyckas rekrytera fler soldater, till exempel från Syrien, och då skjuts datumet fram för en överenskommelse.

Det galna scenariot

Arestovitj målar även upp ett ”galet” tredje scenario. I det scenariot bestämmer sig Vladimir Putin för att skicka nya värnpliktiga soldater till Ukraina efter endast en månads träning.

Avslutningsvis konstaterar rådgivaren att våldet inte kommer att upphöra helt vid ett fredsavtal.

Små taktiska sammandrabbningar

– Det kommer ske små taktiska sammandrabbningar i kanske ett år, säger han till Reuters.

Foto: Volodymyr Zelensky FB resp Oleksij Arestovitj FB

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ukrainsk fullträff – viktig rysk bas totalförstörd

2026 06 06

Ukraina har genomfört ett lyckat flyganfall.

Ryska soldater har under en längre tid omvandlat ingångarna till lägenhetsbyggnader i Pokrovsk till avfyrningsplatser för attackdrönare.

Vissa lägenhetshus i regionen har gjorts om till baser för drönarstyrkor.

Nu har Ukraina genomfört flyganfall mot en av dessa baser, rapporterar RBC Ukraine.

Ukrainsk fullträff

Ukrainas försvarsmakt har framgångsrikt slagit till mot en rysk position i de centrala delarna av Pokrovsk som användes för flygspaning och drönaravfyrningar. 

Det rör sig om ett precisionsanfall från luften mot anläggningen i stadens centrum. 

Ryska soldater hade upprättat en avfyrningsplats för Molniya-attackdrönare där, samt en bas för en flygspaningsenhet. 

Bilder visar

Filmklipp som delats av Ukrainas militär visar en massiv explosion vid platsen.

Den sjunde snabbinsatskåren bekräftar attacken.

– Anfallet mot anläggningen avbröt de fientliga drönarenheternas verksamhet i området och minskade fiendens spanings- och anfallsförmåga. 

Det framgår inte vilket slags stridsflygplan som användes vid attacken.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

Även vid flygplats

Men det är inte bara mot anläggningar i centrala Pokrovsk som Ukraina har genomfört anfall.

Ukrainska drönarenheter har även genomfört en serie framgångsrika attacker mot den ryskockuperade flygplatsen i Donetsk.

Det har "saboterat Moskvas försök att omvandla anläggningen till en militärbas", rapporterar Kyiv Independent.

“Skulle flyga mot förskolor”

De ryska styrkorna har försökt omvandla flygplatsen i Donetsk till en bas för avfyrning av Shahed-drönare.

En viktig måltavla, menar ukrainarna.

– Ett beslut fattades om att genomföra systematiska, förebyggande tillslag som ska avbryta fiendens avfyrningar och minska antalet fientliga drönare som annars återigen skulle flyga för att attackera förskolor, höghus och sjukhus. 

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Ukrainas militär (Telegram) resp A. Voznenko

Text: Redaktionen