Zelenskys varning: Kriget kommer inte att sluta i Ukraina

2022 03 08

Den ryska diktatorn har långtgående ambitioner som sträcker sig längre än invasionen av grannlandet Ukraina.

Det hävdar Ukrainas president Volodymyr Zelensky i en intervju med ABC World News under natten till tisdag.

Varningen

– Ju mer detta odjur äter, ju mer, mer och mer vill han ha, säger han till ABC.

Presidenten framhävde att han vill se ett utökat skydd från omvärlden.

Inte långt borta

– Alla tror att vi är långt borta från Amerika eller Kanada. Nej, vi är i den här frihetszonen. Och när rättigheterna för frihet kränks och trampas på, då måste du skydda oss. Vi kommer först. Ni kommer att komma tvåa.

Zelensky betonade återigen behovet av att säkra Ukrainas luftrum.

Kan inte tillåta

– Vi kan inte tillåta att Ryssland endast är aktiva där. De bombar oss, de beskjuter oss, de skickar missiler, helikoptrar och stridsflygplan, framhävde presidenten och tillade att hans amerikanske motsvarighet Joe Biden kan göra mer för att stoppa kriget:

– Jag är säker på att han kan det. Han är kapabel att göra det.

Vill undvika fullskaligt krig

USA och Nato har bestämt sig för att inte upprätta en flygfri zon över Ukraina, eftersom det skulle innebära en konfrontation med ryska stridsflygplan, enligt militäralliansen.

– Enda sättet att verkligen få till en flygfri zon är att skicka dit Nato-plan och skjuta ner ryska plan. Det skulle kunna leda till ett fullskaligt krig i Europa. President Biden har varit tydlig med att vi inte ska hamna i krig med Ryssland, kommenterade USA:s utrikesminister Anthony Blinken till CNN, efter ett känslomässigt tal från Zelensky i helgen.

USA:s nya alarm

Samtidigt kommer varningar från just USA om Putins hänsynslösa krigstaktik i Ukraina.

– Det står klart att herr Putin planerar att förstöra och terrorisera Ukraina, säger FN-ambassadören Linda Thomas-Greenfield inför FN:s säkerhetsråd, rapporterar CNN.

Attackerar civila

Hon menar att amerikanerna är rasande över rapporter som visar att Rysslands ”oprovocerade och oförsvarliga krig mot det ukrainska folket” leder till stora skador på civila.

– Sjukhus håller på att få slut på förnödenheter, maten minskar och de civila dödsfallen stiger medan de mest sårbara grupperna - de med funktionshinder, äldre och barn fortsätter att bära lidandets börda, säger hon enligt CNN.

Siffror från FN

1.7 miljoner människor har flytt från Ukraina sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig, enligt FN.

Antalet offer i Ukraina beräknas till 406 döda och 801 skadade, enligt FN. Samtidigt befarar organisationen att siffran kan vara betydligt högre.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen